Lunchen på Riche, en samtidscirkus
RECENSION. Zeke Tastas recenserar sitt lunchhak nummer ett; Riche.
Jag var nummer sju på Nöjesguidens utelista förra året. Alltså sjunde mest ute på krogen, inte sjunde största losern, mind you. I motiveringen stod det att jag alltid var på Riche. Och det stämmer ju rätt bra, för att vara en person som aktivt undviker rutiner så är jag en utpräglad vanemänniska när det gäller stammishaket.
Och då framför allt på luncherna.
Richelunchen är skådespel, en samtidscirkus. Man lägger mer fokus på att hälsa på folk som springer mellan borden och hälsar på folk som springer mellan borden än på själva maten. Det är en fullkomligt omatchad timme som ingen annan plats i Stockholm kan konkurrera med. De som dikterar Sverige möts på ett och samma ställe under den magiska timmen mellan tolv och ett.
Tycker du att jag överdriver? Att jag använder lite för stora ord och lite för yviga gester? Att jag är väldigt Argentinsk i min larger than life-beskrivning av richelunchen?
Visst kan det vara så men faktum kvarstår, de som präglar den svenska samtiden möts på Riche för maten – och för varandra. Medieprofiler, skådisar, atleter, politiker, finanskungar och bloggbrudar möts alla i ett osannolikt virrvarr av energi, ego och makt.
Så ja, Riche mellan 12.00 och 13.00 är fullkomligt unikt, som en djungel där alfahanar och alfahonor sitter vid vissa bord medan andra placerar sig socialdarwinistiskt i verandan eller vid baren. Som en djungelns oskrivna lag. Eller som i ett fängelse. Eller, kanske ännu mer träffande, som gymnasieskolans rökruta.
Och det galna är att prisnivån är orimligt rimlig. Om du är på besök ska du ta säkra kort som Biff Rydberg eller Richeburgaren eller köttbullarna men om du är en stammis kan du ju alltid välja mellan en dagens fisk och en dagens kött. Kostar som en fika på någon av stadsdelens finare caféer. Fast utan prinsessan Madeleines kompisar vid grannbordet.
Så; ja, jag är subjektiv och ja, jag skulle inte kunna ge Riche annat fem av fem men så driver vi ju ändå den här sajten för att få tycka, tänka och säga vad vi vill om vad vi vill.
Och vi har inte annat än superlativ att tycka, tänka och säga om Riches lunch.
Betyg: 5t av 5t
