Tête-à-tête med Jens Persson
Vi ville kalla Jens för technokung. Han vägrade med hänvisning till att det finns så många andra som bättre förtjänar det epitet. Vi älskar blygsamhet och kröner honom härmed till technokejsare.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Jens är en av grundarna och kreatörerna bakom Stockholms senaste technoklubb Karbon. Ni vill inte missa nästa gång som "kulturföreningen" har ett "möte". In och lajka skiten ur deras facebooksida nu !
Var brukar du gå ut i Stockholm när du går ut? Varför?
- Eftersom jag varken gillar Fireball eller musik i otakt så finns det ganska lite som lockar mig bakom den veritabla skämskudde som skymmer Stockholms uteliv. Den här sommaren har jag dock spenderat ovanligt mycket tid på Trädgården tack vare deras fantastiska daytime sessions. Ett koncept som visat att bra och kvalitativ musik ger publik därefter.
Berätta om det skevaste eller spexigaste festminnet du har?
- För att kunna svara ärligt på den frågan skulle jag behöva försäkra mig om att få full anonymitet. Jag kan däremot berätta om sommarens skevaste festminne som sträcker sig över dagarna tre och sträckan stockholm – gävle – stockholm. Jag och några vänner hade åkt till Gävle för att spela skivor. Tåget dit var ganska sunkigt och slirigt och innan vi ens hunnit fram till gävle hade vi lyckats spendera hela vårt ej intjänade gage (och lite till) på riktigt cheesy vit limmo som skulle ta oss tillbaka till Stockholm nästkommande dag. Så efter att ha spelat skivor och levt rövare på någon slags reindeerspotting-aktig efterfest till tidig morgon blev vi upplockade av tidernas suraste limmochaffis. Med oss hade vi nu även en kompis i full bröllopsmundering som hade bråttom tillbaka till ett bröllop. Efter att ha lämpat av honom i riktigt opassande skick för ett bröllop så landade vi till slut i Stockholm. Där fortsatte festen med pompa och ståt hela dagen och sedan ut på något utomhusrejv i Hällas, vilket visade sig vara en något övermäktig uppgift. Men skam den som ger sig! En taxiresa senare var festen igång igen, nu i hemmets trygga vrå. Timmarna gick, en ny dag stundade och helt plötsligt satt vi ute på Långholmen på vad som kan ha varit tidernas minsta och tröttaste utomhusrejv. Där någonstans kastade undertecknad in handuken och avslutade istället det hela med en romantisk picknick, strategiskt placerad på andra sidan Långholmen.
Vad är en bra fest för dig?
- En bra fest har ett väl genomarbetat ramverk inom vilket deltagarna i så stor utsträckning som möjligt kan sätta sina egna gränser. Förslagsvis har festen en början men en öppen sluttid. Jag tror dessutom att den allmänna ordningen mår bra av att låta folk brinna ut i egen takt. Att däremot tanka folk fulla med sprit mellan 01 – 03 och sedan kasta ut dem framför närmsta korvmoj är ju som att be om ett jävla tornerspel.
Vad ska du göra i helgen och hur tror du att helgen kommer arta sig?
- Efter en sommar av konstant skörlevnad tänkte jag faktiskt försöka mig på något så civiliserad som en middag ”i goda vänners lag” med på sin höjd en Old Fashioned eller två innanför bröstet. Dessvärre är ovan nämnda vänner inte speciellt goda utan en samling karaktärslösa kräk så jag vågar inte lova att planen faller ut som planerat.
Vad tycker du att Stockholm saknar i klubb-, krog- eller festväg?
- Stockholms uteliv är lite som europa innan vi fick antibiotika. Sprit, gycklare och syfilis. Men det börjar vända, tack och lov. Eftersom det idag är billigare att åka till London än Göteborg (Rättvisa at last!) så börjar folk få lite perspektiv på saker och ting och ställer lite nya krav. Än så länge sker de roligaste festerna under jord men att stjäla fokus på det viset tror jag är det bästa tillvägagångssättet om man vill luckra upp dammiga lagar och fördomar.