Om det alls finns någon svensk integritetsdebatt i dag, då handlar den främst om Facebook och Google. Vilket blir lite märkligt, eftersom det finns betydligt större hot mot vår rätt till privatliv.

Visst. Facebook och Google gör ibland saker som kan vara integritetskränkande. Det är bra att detta uppmärksammas och debatteras.

Här bör man dock hålla ett par saker i huvudet. Det är frivilligt att använda Facebook och Google. Hela Facebooks affärsidé är att vända ut och in på medlemmarnas privatliv. Och alla vet att Google lever på att erbjuda personligt anpassad reklam. Detta är på inget sätt några hemligheter.

Jag tror faktiskt inte att något av dessa företag medvetet försöker göra något ondskefullt. Fast ibland kör de ändå i diket. Och då får de berättigad kritik. Det har jag inget problem med.

Allvarligt, på riktigt, blir det den dagen då Facebook och Google bygger upp ett organiserat samarbete med statliga myndigheter och underrättelseorgan. Och där tror jag faktiskt inte att de är. I vart fall inte ännu. I så fall hade vi fått reda på det.

Och då är vi inne på det som är problematiskt: Staten.

Kommer du ihåg FRA-striden? Kommer du ihåg alla fina garantier som lämnades om att FRA aldrig skulle kunna missbrukas? Dessa garantier är i dag inte längre värda pappret de skrevs på.

FRA:s automatiserade massavlyssning kan nu bedrivas på ett sätt som till och med dess förespråkare, för bara några år sedan, höll med om är olämpligt.

Var är debatten om detta?

Eller EU:s datalagringsdirektiv. I våras lyckades man få ihop en blockerande minoritet i riksdagen, för att skjuta upp ärendet ett år. Men tiden går. Snart går frågan inte att blockera längre.

Då kommer man att rutinmässigt börja lagra data om alla svenskars alla telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, MMS, internetuppkopplingar, e-postmeddelanden och mobilpositioner.

Var är debatten om detta?

EU håller nu på att köpa in datorer till det nya supersystem som skall samordna hanteringen av data för bland annat gränsskyddet, Europol och EU:s OP Center SitCen. Detta sker i stort sett utan insyn, vare sig det gäller teknik eller form. Vi vet redan att information ur dessa gigantiska databaser kommer att delas mellan EU:s medlemsstater. Och det finns rätt tydliga tecken på att hela projektet kommer att svälla till en övervakningsbyråkrati av gigantiska proportioner.

Var är debatten om detta?

Det finns många skäl för att vara kritisk till de statliga övervakningssystem som byggs upp. De kommer att missbrukas. De är livsfarliga verktyg i fel händer.

Man bör dessutom alltid vara misstänksam mot en stat som är misstänksam mot sina medborgare.

Staten skall lämna vanligt hederligt folk i fred. Är man inte misstänkt för något brott, då skall man inte heller bli övervakad. Vår rätt till privatliv är viktig och måste respekteras.

Var är debatten om detta?

Det är möjligen så att statlig övervakning är något så abstrakt, hemlighetsfullt och problematiskt att de flesta inte kan förhålla sig till den. Då är det helt enkelt lättare att debattera sådant som man har personlig erfarenhet av. I detta fall Facebook och Google.

Det är kanske inte så konstigt.

Men väldigt farligt.

HAX

Läs även min privata blogg: www.henrik-alexandersson.se