Vinn 3 VIP-biljetter till Marcus & Martinus

Tävlingen är i samarbete med mitt bankkonto då jag köpt biljetterna själv. 🙂

Eftersom livet kan komma i mellan även i det mest organiserade av hem så sitter jag nu här med 3 st biljetter till Marcus & Martinus spelning i Globen – i morgon kl 20.00.
Det här är inga vanliga biljetter utan de är del av ett ”Hot ticket package” som innehåller följande:

  • Sittplatsbiljett på läktaren för att se Marcus & Martinus live
  • Paketköparen får också· Merchandise gåva särskilt framtagen för paketköpare
  • Souvenir Marcus & Martinus Laminate och lanyard
  • Check in med VIP concierge team

Vad ska man då göra för att vara med och vinna biljetterna?

Dela något? Nej.
Tagga någon? Nix.
Följa någon? Nope.

Barn under 12 år måste vara i sällskap av en vuxen besökare med giltig biljett.
Värdet på de här biljetterna är 4 125 kr och eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Resa till och från konserten och/eller boende är inte inkluderat i priset.
Jag ser därför gärna att vinnaren bor i Stockholm med omnejd då konserten är redan i morgonkväll.

Stackars, stackars vänster hand…

Blondinbella:

Efter alla otaliga gånger som Bella refererat till Sång och dansmannen Simon som ”sin högra hand” så förstår jag givetvis att det är honom hon menar att hon haft möte med, men min hjärna kan liksom inte låta bli att dra det ett steg för långt.
Jag ser Bella framför mig med en latte och någon slags svårtuggad veganskorpa framför sig på bordet. Hon kanske artigt frågar sin högra hand vad den kan tänkas vara sugen på samtidigt som hon blänger på den vänstra handen som ouppfostrat kräver hennes uppmärksamhet genom att trumma med naglarna mot bordsskivan.
”Nej du! Idag har jag lovat att äta lunch med min högra hand och ge den min fullständiga uppmärksamhet! Vi kanske kan äta mellis lite senare?”

Kanske är det på grund av alla gånger någon dragit skämtet om flickvännen ”Lena Handén”?
Kanske är det för att min hjärna är aningens mosig efter den här veckan?
Kanske, kanske inte men det var betydligt roligare att föreställa sig Bella och sin hand än Bella och Sång och dansmannen.
Kanske ville handen ha en latte? Decaf, no whip, no foam? En croissant?
Vem vet…


Obs! Bilden är ett montage.

 

 

 

Det där med mobiler

Elaine Eksvärd:

Jag har byggt upp ett galet beroende sedan Iphone kom till världen för 10 år sedan. Sen att det till viss del är mitt jobb och att jag dessutom har det som verktyg i mitt opinionsarbete mot sexuellt utnyttjande av barn gör inte saken lättare. Jag ”måste” läsa färdigt artikeln om utsatta spädbarn, ”måste” kolla inkorgen på treskablinoll, ”måste” skriva ett inlägg om att lära barn integritet innan jag lägger ifrån mig luren och ska sova.
Ni hör ju. Det är inte klokt.
Jag kan inte själv.
Jag behöver hjälp.
Vet ni var man söker hjälp för att bli av med mobilberoendet?//Elaine

Elaine beklagar sig över sitt mobilberoende som hon inte är människa att bryta själv och hon verkar må riktigt dåligt av det.
Men frågan är vad hon egentligen mår dåligt över – och här riskerar jag att låta som en riktig missbrukare som bara vill motivera ett fortsatt användande av ”drogen”.

Mår hon dåligt över att telefonen får henne att bli en sämre människa/mamma/fru/vän eller mår hon dåligt av känslan av misslyckande då att hon inte lyckas till 100% att vara utan telefonen?
Om hon inte gav sig själv ett så stenhårt och kompromisslöst förbud så skulle kanske inte känslan av misslyckade vara så utpräglat?

Jag är absolut mobilberoende och har den gärna med mig men det betyder inte att jag sitter med den hela tiden, men jag skulle bli betydligt mer stressad av att inte enkelt kunna kolla så ingenting hänt som behöver mig uppmärksamhet.
Om jag kollar telefonen när jag går på toa eller liknande så kan jag ge min fulla uppmärksamhet till annat sedan, istället för att sitta och undra om någonting hänt.
Vet jag att mailen är tom så slappnar jag lättare av än om jag inte har någon koll alls.

Är jag en beroende med mängder av ursäkter eller känner ni likadant?

Calle Schulman är lika vältaglig som alltid

Calle Schulman:

Nu kommer den här verbala uppsträckningen inte från Calles Instagramflöde utan från hans stories vilket gör att han slipper få sig en stjärna på den numera nästintill legendariska och mytomspunna ”Schulmanska räkna nerkalendern”.

Så vad är då anledningen till att denna man är så pass arg att han sätter sig och letar upp det gulaste långfingret som finns att tillgå på sin iPad?
För det måste ju vara på sin iPad han laddat upp det här eftersom han så sent som för några dagar sedan klappade sig själv på axeln över att ha bytt ut sin smartphone mot en gammal Nokia som mig veterligt varken har Instagram eller emojis.

Han la tydligen ut en bild på sin dotter där han skrev att hon kan utöka sin veckopeng genom att göra burpees – som för övrigt är djävulens påfund tillsammans med Jacob’s ladder – och vips mobiliserade sig mammapoliserna och gick till direkt anfall i form av privata meddelanden på Instagram.

Jag har två frågor:
– Har mina känselspröt för att uppfatta Schulmanska skämt äntligen börjat fungera?
Jag är nämligen helt övertygad om att han la upp det här mest på skoj eller i alla fall med en stor dos ironi.
Å andra sidan tolkade jag ju inte hans inlägg om hur ödmjuk han är som en skämt så kanske har jag och mina spröt även fel här?

Hur reagerar Calle Schulman när det finns verkliga saker att bli arg på?
Om det här får honom att visa fingret till folk – om än på Instagram – hur kommer han då reagera vid riktiga och verkligt upprörande situationer?

Bajs i brevlådan?
Arga lappar runt hela Stureplan?
Skriva fejkade hyllningar i deras namn på Booking.com?
Agera fastighetsskötare och få tillträde till vederbörandes hem och där placera ut gamla räkskal inuti gardinstängerna? (Detta fungerar endast vid lägenheter då det är svårt att övertyga en villaägare om att man är deras fastighetsskötare)

Det är inte utan att man blir lite nyfiken ändå, håller ni inte med?
Har ni någonsin hämnats så där ordentligt på något?
Ni vet, använt personens tandborste för att rengöra toaletten med eller liknande?
Spill your beans! 🙂

Tack för tips, Therese!