F är bortrest på jobbresa fram till fredag kväll och jag är så deppig över det. Vanligtvis har jag inga problem med att vara själv, brukar snarare uppskatta det och se fram emot det. Men just nu känner jag mig så ledsen och ensam. Föreslog till och med att jag kunde följa med till Slovakien och hänga där ensam om dagarna bara för att få sova med honom sen. Haha tragisk much. Men tydligen får man inte göra det på grund av någon företagspolicy. Miljön tackar och tar emot i alla fall. Ska inte ut och flyga bara för att jag är needy.//Egoina
Jag TROR alltid att jag ska tycka att det är såååå skönt att vara ensam hemma men varje gång sover jag som en kratta.
Jag förstår inte varför – vår säng är så pass bred att jag knappt känner av M under natten men så fort han inte finns där borta på sin kant så sover jag dåligt.
Jag vet inte när detta skedde – fram till att jag träffade honom så har jag alltid föredragit att sova själv men nu är jag alltså en sån där sov-sucker som måste ha sin snuttefilt-sambo i sängen?
Är det samma sak med små barn?
Ni vet, de där ligisterna som sover på tvären som väderkvarnar och sparkar föräldrarna i allt från huvudet till skrevet?
Man tror att det skulle vara så skönt att sova med bara en eller två vuxna i sängen men när det väl sker så saknar man den där pungsparkande odågan?
Föregående inlägg 
Så fort min odåga sover i sitt eget rum börjar jag noja om att någon kommer slå in fönstret och ta henne (bor på första våningen) eller att det kommer börja brinna mellan våra rum och vi därför inte kan rädda henne. Blir såååååä mycket lugnare av att ha henne i sängen med oss trots att det blir trångt så in i….. ?
Bör tillägga att jag sover som oroligast när ena kissen är ute på äventyr. Vill ha koll på mitt gäng ?
Haha sover som bäst med min katt spinnandes mot kinden. Jättebra mot ev sömnproblem och oro/ångest, om man nu gillar katter.
Jag brukar ha en som spinner ovanför huvudet, en under täcket och en vid sidan om mig. Är en orkester av spinnande, jag somnar först när de somnat haha
Jag är precis likadan, sen jag skaffade kille. Innan avskydde jag att sova med någon annan (gick alltid hem innan morgonen), har aldrig haft sömnproblem och somnar på två minuter. Nu tar det minst 45 minuter om inte min pojkvän ät hos mig i samma säng.
Same! Sover jättedåligt när han inte ligger brevisd mig med en arm eller ett ben på mig och snarkar?
Precis så är det! Ännu värre om mannen är borta och barnet sover i egen säng ?
Bäst som finns är ju att dela säng med sina fyrbenta, saknar inte mitt snarkande ex som dessutom skulle promt ha ljudbok på och fönstret öppet även på vintern brrr #tyst #mörkt #varmt #singelandIloveit ?
Åh vilken drömman. Män vill ju alltid ha det så varmt i sovrummet och de fryser och klagar. Jag måste ha fönstret öppet året runt, älskar att vakna med lite frostig näsa.
Låter precis som mig själv! Kallt i rummet och en podcast eller ljudbok på 😉 Sambon avskyr när jag vädrar och gör hela rummet iskallt haha
Jag har inga problem att sova utan min man. Han reser en del så det görs en del. Mitt barn sover alltid i sängen. Är hon inte där känns det helt fel. Haha…
Älskar att få en spark i revbenen under natten. Jag vaknar (ev lite smått irriterad) Men sen flyttar jag henne försiiiiiiktigt lite mer rakt och sen ligger jag och kollar på det största som finns i livet. På det som ständigt gör en påmind att man lever. När som, hur som 🙂
Jag sover som sämst när barnen inte sover bredvid mig, även fast jag varje dag innan jag går och lägger mig känner att det är så skönt att lägga sig solo i en stor fet säng ?
Haha är likadan! Tycker de så mysigt att sova med både pojkvän och hund.
Just nu sover mannen och jag i olika sängar, eftersom jag samsover med vår bebis-tack sommaren 2018. Jag vill inte samsova, måste börja lära bebisen att sova själv!! Men vette tusan om jag vill ha mannen tillbaka i sängen sen ? Skönt med space!
Stora barnet har sovit på övervåningen själv sen han han var 9 månader. Skönast!
Jag tyckte inte om att sova med mitt ex. Sover bäst ensam och det tänker jag fortsätta med.
Jag sover inte en blund om jag inte har båda barnen i sängen hos mig. Treåringen har på eget bevåg börjat sova i sin egen säng men det händer att jag hämtar in henne till mig och lillebror när jag ska lägga mig. Sen ligger jag och känner mig lyckligast i världen och lyssnar på deras andetag innan jag sommar. Mannen har dock flyttat ner till gästrummet i källaren för ett och ett halvt år sedan. Han gillar att sova själv och jag tyckte det blev trångt med fyra i sängen när lillebror kom.
Haha skulle kunna vara jag som skrev det där! Mannen i gästsängen här också ? Bästa som finns att krypa intill mina små trollen på kvällen. Särskilt på vintern.
Tror han njuter med 20 åringar på tinder, snap, porrsurf och aldrig vill flytt upp
Vilken sorglig kommentar.
Åh wow, försökte du förstöra en kvinnas lycka genom att antyda att hennes man är ett svin? Vi kvinnor bär inte våra mäns synder ??♀️ Är han ett svin så är Ellen fortfarande den kvinna hon är, lycklig med sina barn. Den sorgliga är i så fall gubben i källaren.
Vem är svin? Hon är lycklig med barnen och i lugn och ro i källaren! Win win
Absolut, svarade på den dansande kvinnans sunkiga kommentar.
Vilket äckel du är 🙁 och som man känner sig själv känner man andra. Bara för att du är ett otroget äckel betyder det inte att alla är det.
Tror du det? Jaha. Det tror inte jag. Men det är klart, du har kanske information om min man som jag inte har. Och alla ni som svarat så gulligt och tagit mig i försvar. Ingen fara. Jag vet vad jag har och vem jag är tillsammans med. En dansande kvinna på nätet rör mig inte i ryggen
Sambon bredvid är ett måste. Men absolut inte tätt intill. Mååååååste ha space, luft och utrymme när jag sover!
Jag är likadan. Världssämst på att skeda. Vill absolut sova i samma säng men ingen kroppskontakt när jag ska duna in tack.
Jag får nästan panik när jag tänker på att jag kanske en dag träffar någon och blir blixtkär och att framtiden kommer innebära gemensam bostad och att vi måste vara tillsammans nästintill hela tiden. Jag är verkligen alldeles för självständig för en relation tydligen.
Särbo tror jag faktiskt är ett bra alternativ för många av oss som gillar att vara själva, jag får panik utan ensamtid.
Ja jag brukar fundera på det. Men samtidigt så gillar jag inte att vara ensam för jag är en väldigt social och utåtriktad person men jag vill även vara för mig själv. Jag gillar liksom att göra det jag vill och på mina villkor haha. Jag är mitt emellan verkar det som eller så är jag bara allmänt besvärlig!
Bästa förhållandet jag har haft var distans. Hade veckorna fria och kunde njuta av närheten på helgerna, jag skulle bli tokig om jag hade behövt tänka på någon annan konstant och skeda varje natt hela veckan. Var super mysigt under helgen, men minst lika mysigt att komma hem och göra vad jag ville och till min stora säng haha
(Inte samma Lisa)
Jag bodde aldrig ihop med min förra pojkvän och det var det bästa någonsin. Vi hade varsin lägenhet men vi kunde fortfarande köra eller ta bussen till varann. Vill på allvar aldrig bo med någon jag dejtar igen. TipzZzzzZ
Särbo kanske kan vara något då?
Dessutom är det väl inte så många som är tillsammans nästintill hela tiden? De allra flesta spenderar fler av dygnets vakna timmar tillsammans med sina kollegor än med sin partner. Och den man bor med fick man förhoppningsvis välja själv, till skillnad mot kollegorna…
Samma här! Tycker det känns jobbigt att ens tänka på att behöva dela med mig av sängen.. Jag vill ju ha den för mig själv! Har alltid svårt att sova då jag inte är ensam i rummet. Tror dock det är vanligare än man tror att ha separata sovrum i en parrelation? Jag vet några par som gör så. Det låter som något för mig iaf 😀
Har en kvinnlig släkting som även hade separata badrum, tvättkorgar, arbetsrum, matkonton…ja, separat allting.
Vet inte om jag skulle gå så långt, men beror på situation. Grejen för mig är att jag redan nu har grova sömnproblem och har alltid varit sådan som vaknar av minsta lilla. Därför tror jag att just sömnen är något som jag skulle prioritera. Tror det skulle vara bäst för båda parter i längden, att jag inte går runt som ett trött surt känslomonster hela tiden.
Men den dagen den sorgen!
Oroa er inte. Träffar ni den rätta personen, då kommer de där tankarna att bli bortblåsta 🙂
Vet du vad? Det känns verkligen inte så och det skrämmer ihjäl mig. Jag måste vara intim med någon och ständigt ha någon runt mig och göra massa saker som han vill göra men som ger mig ångest och som jag inte vill göra. Och så kanske han vill bilda familj och skaffa barn medan jag vill ha hundar och absolut inga barn.
Det är inte säkert. Den här normen att man ska älska tvåsamhet och att leva under samma tack som nån annan gör att folk som inte älskar det, känner att det är fel på dem. Alla vill inte dela säng. Alla vill inte bo med nån. Alla är inte ens intresserade av att ha en parrelation. Och allt är okej.
*tak
I så fall är jag ju inte normal över huvud taget. Alla jag känner i min ålder eller högre är antingen gifta eller förlovade och har minst 3 barn och bor ihop. Själv är jag inget av det och vill inte ens vara intim med någon för då får jag panik. Väldigt normal tjej en kille kommer få om han träffar på mig.
Jag har ett par bekanta som har varit gifta en massa år och de har alltid varit särbos. Men det kan ju kanske vara klurigt att hitta en partner som tycker exakt som en själv angående sambo/särboskapet.
Kompromissa får man nog göra även i samborelationer
Man kan hitta killar som inte vill ha barn med men gärna djur:) vi har varit ihop i 10 år och har inga barn (men jävlar vad folk tjatar) för
Att ingen av oss vill ha det. Vi har djur istället
Det kan förstås vara så, men förvånansvärt många som trodde att de alltid skulle känna så, har helt plötsligt ändrat sig när de – oväntat – träffade någon. Jag talar av egen erfarenhet ☺ sedan är det absolut bästa man kan tänka sig, som många har skrivit här, att ligga och trängas med sitt entourage när man ska sova!
Tack för denna kommentar! Jag funderar ofta på om normen är något för mig, eller om den är något som jag strävar efter för att alla andra gör det och förväntar sig det av mig? För största pressen kommer ju utifrån. Just nu skulle jag helst av allt bara resa, medan alla vänner är i skedet att de stadgar sig. Svåra saker det där!
Och Original-Lisa: I feel you! Är precis likadan!
Så tänkte jag också! Insåg att min nuvarande partner var rätt för mig när jag kunde vara ensam fast vi var tillsammans, dvs. tar ingen extra energi av mig att vara i samma rum men pyssla med olika saker. Njuter fortfarande av att få sova själv i sängen när han är borta men har inte något akut behov av ensamtid heller eftersom det uppfylls trots hans närvaro. Säger inte att det garanterat kommer vara så för dig (inget ”du kommer ändra dig när du träffar den rätta”-trams, har man stort behov av att vara själv har man det) utan bara att det kan gå smidigare än man tror!
Fast man kan bo ihop och ändå få mycket egentid! Min man reser mycket i jobbet, och har aktiviteter några gånger i veckan. För mig är det perfekt då jag får ihop mina aktiviteter utan ”dåligt samvete”, hinner träffa kompisar och få ensamtid 🙂 Sen fungerar det såklart inte för alla, men det kan gå.
Ingen aning. Har aldrig haft barn sovandes i sängen, bara i sin egen säng.
Om partnern är bortrest så brukar jag bulla upp och forma till täcket bredvid så känns det inte som jag sover ensam.
Somnar som bäst med varma barnfötter mot min mage och en liten hand i min. Det ger mig lugn. Älskar det.
Jag har samsovit med barnen och katter i tre år och nu när den stora ville sova i egen säng tänkte jag ”fy fan vad skönt jag ska sova!” Men redan första natten låg jag och vred och vände på mig och somnade först när treåringen tassade in och kröp upp bredvid. Jag älskar att ha lillan sovandes under armen, ena katten på magen och andra mellan fötterna och stora tjejen med huvudet på samma kudde. Till och med mannen som sa att han vill ha en egen säng ligger hellre med oss.
Det är rätt fint att tänka på att trots att vi har ett stort hus med varsitt rum till alla så sover vi ihop, det är kärlek. (För oss, så lugn ni som hellre sover ensamma)
❤️ Verkar jättemysigt!
Den dagen jag inte kan sova för att min pojkvän inte ligger bredvid… Ja… då är det väl dags för mig att ta tag i mig själv och reda ut mina inre problem.
Inre problem i form av att tycka om närhet och känna behov en annan människa?
Nej men att inte kunna sova om han inte sover där också? Ja, då skulle jag (talar alltså för mig själv) bli orolig för hur jag mår.
Och jo, jag älskar honom och hans närhet men jag är inte beroende av honom eller fastklistrad i honom. Man kan älska någon ändå?
Självklart kan man älska någon ändå, jag älskade en man djupt som jag hade distansförhållande med men det är inget konstigt att vara van vid någons närhet. Vi är ju vanemänniskor så att sakna någon i sin säng tänker jag är jobbigt pga att det är annorlunda snarare än ett tecken på starkare kärlek. Vissa av oss hanterar förändringar bättre än andra, jag tex sover asdåligt bara vi byter sköljmedel ?
Har märkt att jag sover som allra bäst när sambon sover i sängen och jag i soffan. Hen snarkar (särskilt efter en blöt kväll) och jag klarar inte av att lyssna på människor som har problem med att andas, så allt som oftast flyttar jag ut till soffan och stänger dörren mellan oss. Tillräckligt nära men tillräckligt långt borta tydligen. Vill absolut inte att hen sover för nära mig i sängen heller, brukar bygga upp en liten mur av täcke mellan oss för att hålla säkert avstånd.
Jag kanske inte ens är kär längre, men tycker det är otroligt skönt att sova utan killen. Dessutom snarkar han, så brukar ta mitt pick och pack och lägga mig i ett annat rum ?. Det enda som kan vara jobbigt är att vara helt ensam hemma, men om någon – spelar ingen roll vem av mina närstående – exempelvis sover i samma hem som jag (ej just i samma rum) då är allt frid och fröjd.
Haha det är bara mänskligt, självklart kan man vara kär i en odrägligt snarkande man ?
Åh, sover dåligt om jag inte får ligga tätt, tätt ihop med mannen. Vi har somnat på samma sätt varje natt (med några undantag naturligtvis) i ca 17 år, och det är en sån trygghet. Dessutom är det perfekt för mig som är frusen, han är varm som ett element.
Hej camcam! Kommer du bemöta della q’s kommentarer om dig?
Kram
Vem är della q??
Någon som spammar om en podd, eller vad det var, där det pratats om Cam tydligen. De hoppas väl på att få lyssnare igenom att skriva sådär här. ??♀️
Nä, har ingen aning vad det är..
ÄLSKAR att sova själv. Topp 3 bästa i livet. Mmmmmmmmmm (är sambo så händer tyvärr alldeles för sällan haha)
Catten slutar blogga:
https://catrinhedlund.blogozine.se/2018/09/05/jag-lagger-av/
Saknad av … ingen.
Gravid med No. 4?
https://imgur.com/lNHkpYM
Men alltså va!? ?? Suck. Måste vara ett skämt.
Jag orkar inte med henne. Kan ni inte hålla er till flashback? Så jäkla trött på hur hon gnider resor och annat i ögonen på sina offer, struntar i sitt straff och springer iväg med svansen mellan benen när hon blir konfronterad. Varför ge henne uppmärksamhet
Jag är inte gravid! Denna gång är det faktiskt pastamage! Så nu slipper ni spekulera 🙂
Varför då lägga upp en sån bild?
När kommer podden förresten?
För jag inte kunde knäppa byxorna? Vanligt provlem när man ätit för mkt gott den senaste tiden.. men alla gör ju sin tolkning 😉
Ja men just det. Är du alltid lika kåt på uppmärksamhet?
Jajjemen !
Måste vara jobbigt att vara så ensam.
Men va? Igen?!
Hir många barn måste man skaffa för att slippa skaka galler? Eller hur mycket mer får man i bidrag med fler barn, kanske hon vill ha större lägenhet
Håller inte på med någon brottslighet längre så blir inget skaka galler här inte.. och inga fler barn vill jag ha idagsläget 🙂
Då gäller det bara att ta och börja betala av alla skulder. Lycka till!
???
Du ser allt som ett skämt va?
Thats old – bara att jag kom på att jg kanske måste blogga om det oxå och inte bara skriva på insta… ja så mkt betydde bloggen för mig på slutet ?
Uppenbarligen så vill du locka kommentarer eller så bryr du dig faktiskt – iom att du måste kommentera det här som OT. Jäkligt intressant att catten slutat blogga? Nej.
Älskar att sova med barnen. Och mannen. Sova själv har verkligen tappat sin charm. Det bästa är att få somna själv och vakna till av att det kommer en liten varm, kärleksfull kropp som vill ligga näranära.
Men ja, jag brukar vakna på morgontimmarna och känslan av att en liten varm kropp i en mysig pyjamas bökar sin in mot mig är underbar och katten som tittar lite yrvaket på mig och rättar till sig, då känner jag mig så lycklig. Det är något jag önskar alla barn och katter i hela världen. Trygghet, värme och kärlek.
Det heter inte att man sover själv, det heter att man sover ensam! När man säger själv så betyder det att man inte får hjälp. ”Jag gick på stan själv”, då är det som om du har assistans eller någon som bär dig i vanliga fall. Ett barn klarar av att äta själv vid en viss ålder, alltså äta utan hjälp.
Okej, vad vill du ha för svar?
Gissar på ”vad du kan!”
Sonen har i stort sett aldrig sovit i vår säng, han har trivts bättre i sin egen från start, (det tackar vi för). Men sedan maken åkte iväg igen i början på augusti skulle han prompt inte sova i sin egna säng. Han ligger tom och sover ute i soffan bredvid mig för han kan inte somna utan mig.
Har dock byggt ett fort runt honom så jag inte får hans fötter/armar osv svingande mot mig. ??
Jag lever själv med min son och han sover alltid med mig. Vaknar gör jag några gånger per natt, men de är fan värt det haha. Jag tänker att om ett par år kommer han inte vilja sova med mig ändå 😛
Både jag och min sambo är likadana, vi vill sova ifred. Vi brukar alltid lägga oss längst ut på varsin kant i sängen. När dottern föddes så sov hon i min armhåla i nästan två år. Sambon lade sig oftast i gästsängen för att få sova så han orkar jobba, och då blev det även bättre plats för mig och barnet i vår säng så vi slapp trängas.
Första graviditeten sov vi knappt bredvid för jag snarkade så in i helvete. Den här graviditeten sover vi heller inte bredvid varann för att jag snarkar. Och ibland kommer det in en 3-åring och vill sova i samma säng. För att alla ska få sova så blir det så. Och det stör inte oss alls. Jag tycker om att sova själv. Jag är nöjd bara han är i samma hus!
Min son sov i eget rum från han var liten utan problem. Hade efter en tid en särbo som bodde här ibland, det var inga problem, sonen ville själv sova i eget rum om jag frågade, så han är helt trygg där och iofs överallt där man kan somna men ändå. Nu är det bara han och jag och hunden, har aldrig sovit så gott som när vi tre sover ihop. Sonen trasslar med täcket ibland men då täcker hunden upp och värmer hans ben, de är så sjukt mysiga. Själv har jag tagit halva 180 sängen som mitt revir 😉 Hunden glider över vid fötterna ibland och sonen uppe vid axeln. Men hur som helst tycker jag att det är mer ner-stressande att sova ihop än att sova själv. Bättre att sova bara med de man älskar mest än att flytta bort dem för någon man inte älskar lika mycket. Men så är bara min värld, alla får äga sin egen känsla tycker jag.
Ot, men kan du inte granska Perfect day, Daisy grace och alla de andra widellska bolagen? Går ju verkligen inte bra, finns det ingen info om hyr stämningen är etc?
Hyr-stämningen? Du får det att låta som om de blivit stämda gällande hyra. Vilka jäkla rykten du startar och sprider! … kanske det du ville, kanske ditt syfte. Menar du hur stämningen är? Hur och varför skulle Camcam veta hur stämningen är på andra förtag? ?
Jag och min ex-man låg alltid på varsin sida om sängen och i 12 år trodde jag att jag inte gillade kroppskontakt och ville sova själv.
Med min sambo nu kan vi sova omslingrade och jag älskar gos och kroppskontakt.
Efter jag fick barn kan jag också somna hur som helst med både barn och katt i sängen.
Älskar dock att sova själv också och vräka ut mig, det bästa är ju ensam på hotell!!! ?
Hur gick det med exet och barn i sängen samtidigt då? ? Eller har du barn med den nya
Japp!
Min dotter är en sån där bebis som ligger på tvären och sparkas, så jag föredrar helt klart att hon sover i sin spjälsäng.
Ska mogi sälja sin lägenhet? Varför? Vem är mogi? Snälla skriv mer om henne, det var så bra i våras när du började granska henne! Med vänlig hälsning, saknar mogi
Mogi var det längesen vi hörde om. Det är en bloggare, det borde du väl veta, Malin heter hon. Längesen jag kollade in hennes blogg så tack för påminnelse 😉
Jag är gammal, som jag njuter av att sova i egen säng, nu när 4 kottar växt upp, känner mig som en drottning, som bara kan flyta ut.
Eftersom jag är singel och därmed alltid sover själv tänker jag att det är fasen så skönt att sova själv, att inte mysa och sova tätt intill någon. Men när man väl gör det så är det himla mysigt.
Dock är jag fortfarande en sån där ”odåga” och det händer att jag sparkas och snurrar runt och har mig, så det där med att sova nära någon brukar inte gå så jättebra även om jag lugnat mig. Men visst har jag i vuxen ålder både knäat och skallat någon?
Varför skriver du inget inlägg om ponnymamman?
Hon är ju ändå en bloggare. Dem hade misstänkt smitta på gården och trots det åkte dem iväg och tävlade EM på en av hästarna i stallet och riskerade att sprida smittan. Dem har nu blivit dömda av Svenska Ridsportförbundet till nio månaders avstängning för mamman/bloggaren i egenskap av hästägare, och sex månader för ryttaren.
Då hon ändå är en relativt känd bloggare (iaf inom hästvärlden)
Skrev lite snabbt, det var inte EM, utan SM och NM, men ändå stora tävlingar med många hästar på plats