Nu är jag faktiskt lite irriterad. Vet att man såklart får räkna med att folk pratar när man är offentlig men alltså FY vad less jag kan bli. Har fått lite print screens skickade till mig på vad folk skriver i kommentarsfält på ex. Bloggbevakning och det är framförallt all momshaming som jag reagerar på. Typ hur hemskt det är att jag åker ut och festar med mina vänner och att F får vara hemma med barnen själv hela tiden osv.
[..] Jag valde att vara ärlig och dela med mig av att vi har en tuff period just nu och jag har fått så mycket fin respons från er. Har suttit i tårar och läst igenom vissa av era mail, kommentarer och meddelanden på insta direkt. Ni är verkligen för fina! Är så glad att jag har er. Men det finns såklart också dom som älskar att sprida rykten, skriva taskiga saker och försöka göra saker värre än vad dom är.. Har exempelvis fått typ 10 kommentarer från samma IP om att jag säkert har en ny kille redan, att vi säkert redan separerat och skrivit på papper om det, att jag ljuger så mycket osv. //GabJoss

Fan, jag är sist på bollen och ändå är det inne hos mig det hela ska ha gått av stapeln.
Jag antar att jag inte kan skylla på valp-hjärna längre då Selma nu är hela 10 månader gammal.
Jag fattar inte vad som är så provocerande med kvinnlig egentid i en relation som inkluderar barn, jag fattar det verkligen inte.
Paula får på fan om hon åker på en träningsvecka utan familjen och när GabJoss åker till en kompis eller liknande när barnen har somnat så blir det ett ramaskri!
Kan vi inte säga så här för att göra det enkelt? Så vida man inte är en av de två vuxna i relationen där någon får lite egentid så har vi inte med det att göra?
Jag tror knappast varken Fjordor eller Hugo behöver vår hjälp att stå upp mot sina fruar och sätta ner foten om de känner sig felbehandlade.
Jag TROR nog att de fixar det galant på egen hand….

Vad tror ni?