Paula Rosas inleder sitt inlägg om fördomar med att berätta hur jobbigt hon tyckte att det var, förra gången hon ställde frågan till sina följare om vilka fördomar de har om henne.
Den här gången ställde hon istället frågan på Instagram då anonymiteten i ett kommentarsfält på en blogg gör att folk är grövre än på exempelvis Instagram.
Ja, man kan givetvis skaffa sig ett trollkonto där med om man skulle vilja, men det tar längre tid än att bara slänga iväg en anonym kommentar på en blogg.
Det Paula tar upp är viktigt att ha i åtanke som influencer, att om man inte riktigt är beredd på att ta emot folks fördomar – hur osanna de än må vara – så ska man nog hålla sig från att haka på den här ”trenden”.
Med det sagt så kommer här några av de fördomar följarna hade om Paula och hennes svar på dem:
Resten av fördomarna och svaren får ni läsa inne hos Paula.
–Att du vill ha det på ditt vis annars blir du sur?
Jag har varit envis sedan födsel men i takt med att jag har blivit vuxen och skaffat familj har jag fått mycket övning. Jag har lärt mig att kompromissa och jag tycker om att ta beslut tillsammans. Jag inkluderar till beslut men tycker ofta att det jag föreslår är mer genomtänkt.
–Att du är perfektionist?
Stämmer
. Det ligger så djupt rotat inom mig. Jag trivs bättre i ordning och jag nollställer efter att jag är klar. Den här egenskapen är inte jobbig för mig att leva med och jag tycker att vi som familj har fått en himla bra flow i att ta som vana att hjälpas åt.
–Att du tror att du är aningen bättre (pga framgång) än de med lägre status än dig?
Detta stämmer inte alls. Jag skulle aldrig någonsin se ner på någon utifrån framgång eller vad hen ägnar sig åt arbetsmässigt. Personligen tycker jag att det låter tragiskt att se ner på någon utifrån arbete och mer som att personen som tänker så är fattig?
Jag kan absolut inspireras över andras framgång men det som tilltalar mig mest med andra människor är deras personlighet, livserfarenheter, intressen och tankesätt. Det är spännande att prata med någon som har varit med om mycket och det jag är minst intresserad av är vad hen gör för att tjäna pengar.
–Du har blivit lite arrogant?
Stämmer kanske på sätt och vis. Inte på det sättet att jag inte är intresserad av någon annan än mig själv och att jag tycker att jag är överlägsen alla andra. Där har jag kvar min ödmjuka inställning. Men under senare år har slutit mig och blivit mer hård. Fått taggarna utåt för att skydda mig själv. Både privat men också på jobbet.
Den slutenheten känns avlägsen idag men har lämnat kvar ärr. Ärr i själen som jag är ödmjukt inställd till att de tar tid att repa sig efter tuffa perioder.
Jag tänker att det är mänskligt att ha fördomar, och så länge de handlar om någons eventuella klädinköp så är ju fördomen ganska harmlös.
Farligare blir det när fördomar föds ur okunskap, med den rädsla som okunskap kan skapa i oss.
Det är ett betydligt allvarligare scenarion än när ni trodde att jag hade lila/grå panelgardiner från Mio hemma som svar på frågan om vilka fördomar ni hade om mig.
😉
Så checka er själva?
Vad har du för fördomar om omvärlden?
Vad grundar de sig i?
Jag skulle säga att svaret oftast är okunskap, i alla fall om jag ser till mig själv.
Det är inget fel på panelgardiner, de är bara inte för alla. 🙂
Föregående inlägg 