En sak jag går och funderar på är en Youtube-kanal.
Det är så svårt att ta ett beslut kring det. Jag får så mycket frågor om jag inte kan starta en så att man får se mitt liv lite mer på riktigt. Men å andra sidan så vet jag inte om min målgrupp tittar på YouTube, de flesta av er är 30-50 år.
Jag själv tittar faktiskt inte på YouTube så mycket.
Det som talar för en egen kanal är att det är roligt att spela in såklart och ni kommer att få se mig på riktigt, det som talar emot är att jag lämnar ut mitt liv (ännu mer..). Samt så är jag rädd för att det blir ett fiasko för att jag inte är så rolig och YouTube bygger ju mycket på humor och snabba klipp.
Hur hade ni tänkt om ni var jag? // Isabella Löwengrip
Isabella Löwengrip ställer frågan till sina läsare på bloggen, om de tror att Youtube skulle kunna vara någonting för henne och då tänker jag att hon menar ”vloggar” – alltså där man dokumenterar sin vardag och låter tittarna hänga med.
Tidigare har hon försökt sig på ”A quest for success” som hade ett renodlat intervjukoncept på Youtube och som hon la ner efter fem episoder.
Det är verkligen hugget som stucket i kommentarsfältet.
Jag har inte exakt räknat kommentarerna, men känslan jag får är att det är 50/50 mellan de som tycker att det är en toppenidé med Youtube och att de absolut skulle kolla, och de som tycker att Isabella borde nöja sig med blogg, podd och Instagram.
Precis som Isabella själv skriver så har hon kanske en för mogen målgrupp för Youtube?
Jag tycker man kan använda sig av precis hur många plattformar som helst, så länge de inte är en upprepning av varandra utan tillför något unikt. Annars tycker jag att man kan låta bli, och istället satsa på att göra de redan existerande plattformarnas innehåll ännu bättre.
Vilken sida i kommentarsfältet hamnar ni på?
Youtube? Inte Youtube för Isabella?
Hade ni tittat och vad hade ni velat se i så fall?
Föregående inlägg 