Det här inlägget kan nästan ses som en fortsättning på föregående inlägg som handlade om Unni Drougge och hennes hund – som Länsstyrelsen fastslagits ska avlivas pga dålig hälsa.
Det här inlägget handlar om Nellie Berntsson och den häst som hon tidigare hade i sin ägo, och som avlivades i förrgår efter en olycka i hagen.
Nellie har postat flera inlägg som insinuerar att den nya ägaren bär skuld i hästens död, där Nellie skriver att hon ”velat rädda den här hästen varje dag” mm.
Lite som det här inlägget:

Nellie: Jag vill inte ha några frågor om vad som hänt. Sen jag sålde Laissa så har jag haft en skam och oro i kroppen. Jag har velat rädda den hästen varje dag. Aldrig fått frågan om att köpa tillbaka. Nu står vi här. Alla utan Laissa. Hela min familj har känt henne i 5 år och jag kan varje liten millimeter om vad som hon tycker om och inte. Vad son passar henne och inte. Jag är arg. Ledsen. Förtvivlar. Så låt mig gärna va.

När Laissas senaste ägare, och den som hittade Laissa i hagen, skriver till Nellie och berättar om hur ledsen hon redan är över förlusten av Laissa och blir ännu mer av att Nellie svartmålar henne på sociala medier så utspelar sig den här konversationen:

Nya ägaren: Jag blir så himla ledsen av att det känns som att du svartmålar mig. Jag gjorde ALLT jag kunde för Laissa, att hitta henne i hagen på 3 ben var en mardröm. Jag började darra och tårarna sprutade. Jag gjorde ALLT i min makt för att hon skulle kunna räddas. Jag ser allting framför mig på repeat. Drömt om denna markdröm gång på gång. Jag kunde inte rädda henne. Då hade jag givetvis gjort det. Dom hade sparkat av hennes benoch det var brutet på fler ställen än 1. Så snälla, jag sörjer henne minst lika mycket som ni. Så snälla sluta göra inlägg som får mig att framstå som elak, jag behandlade henne väl & gjorde allt i min makt för att rädda henne. Finns ingenting som NÅGON kunde ha gjort.

Nellie: Är du helt jävla sjuk i huvudet? Tror du jag vill se bilderna? Sara. Låt mig va och kontakta aldrig mig igen. Jag vill inte ha med dig att göra och sagt det sen dag ett och ändå håller du på. Jag har lika mycket rätt att tycka och känna som du Däremot hade jag hästen i min ägo i 5 år och inte i 3 veckor som du. Gör lika ont för dig givetvis. Men jag försökte säga till dig att Laissa inte funkar med andra hästar. Om en häst stått i box – ut och in i från hage så kan man inte efter flera år kasta ut den bland andra hästar i en hage och tro att allt funkar. Det är en övergång. Det hoppades jag på att du förstod. Låt mig va, jag ber dig.

Nya ägaren: Hon älskade sina kompisar och hon hade inga som helst problem med att vara ute. Så olycka som skett var mest troligt av att dom lekt och Laissa råkade få en olycklig spark på sig. Men hon ÄLSKADE sina hagkompisar. Dom stod alltid och kliade varandra. Åt från höbalen tillsammans. Låg ner i ligghallen tillsammans. Hon ÄLSKADE dom. Om du nu ska svartmåla mig så himla mycket och inte tro att jag gjorde allt i min makt. Så vill jag att du ska ta del av bilderna. Att finna henne var en mardröm. Men INGEN hade kunnat rädda henne. Alla som känner Laissa sörjer. Men snälla sluta häng ut mig som att jag vore hemsk och inte gjorde allt jag kunde.

Hon bifogade även två bilden – en från hagen och en på hennes röntgenplåtar – för att Nellie ska förstå att det inte fanns något att göra för att rädda Laissa med tanke på skadornas omfattning, och att hon bör se dem eftersom hon skuldbelägger henne inför sina 345 000 följare.
Jag har pixlat hagbilden då den inte alls är rolig att se. 🙁

Vidare skriver den nya ägen till mig – ”hos Alexandra så gick Laissa med kompisar i hagen i 2 år, så att Laissa inte gillar hästar är skitsnack. Hon ÄLSKADE sina nuvarande kompisar också.”

 Nellie skriver att hon aldrig fått frågan om att köpa tillbaka Laissa.
Jag undrar om hon själv någonsin ställt frågan, eller om hon bara förväntade sig att få erbjudandet genom att köparna begåvats med förmågan att läsa tankar?