Visa det här inlägget på Instagram

Jag har ju tidigare berättat att jag är gravid väldigt tidigt och denna gång blev inget undantag. Får jag missfall kommer jag ändå att vilja berätta det för er och då jag mår som jag mår + redan har synlig mage (vet att det är tarmar som rör sig och inte bebisen ännu men ändå, haha) så känner jag bara att det är skönt att slippa dölja det. Kan inte tänka mig att gå runt i flera veckor och dölja hur jag egentligen känner och hålla uppe någon fasad. Det är bara inte min grej. // Gabriella Joss

Jag visste att jag hade skrivit ett inlägg på temat ”berätta om tidig graviditet och missfall” och bestämde mig för att leta upp det med tanke på det Gabriella Joss skriver på sin blogg.
Det visade sig att inlägget från 2017 handlade om Gabriella, och att jag skrev inlägget när hon var gravid med Jolie.
Har vi kommit någonstans sedan dess?
Jag tycker fortfarande att det är så märkligt att man inte ”ska” berätta om sin graviditet före vecka 12 eftersom risken för komplikationer är som störst fram till dess. Återigen känner jag ”OCH”?
Blir man inte lika ledsen för ett missfall före vecka tolv? Varför ska man dölja sin sorg om graviditeten avslutas före vecka 12?
Det är så himla märkligt, alltsammans….

Varför ska man dölja sin graviditet fram till att man kan vara hyfsat säker på att det kommer gå bra?
Varför dölja någonting alls tills man vet det med största sannolikhet kommer gå bra?
Inte tusan gör man så någon annanstans?
Ska man dölja att man är sjuk, och bara berätta om det när man ser att behandlingen går åt rätt håll?
Varför ska man behöva dölja sin graviditet fram till vecka tolv, när ett missfall i vecka 10 förmodligen är ett lika stort trauma för någon som är ofrivilligt barnlös, som ett missfall i vecka 18.

Jag förstod det inte då, och jag förstår det inte nu och tycker att Gabriellas resonemang och frågeställning är fullt rimlig och någonting jag skulle vilja att det pratades mer om.
Givetvis ska man bara dela med sig av sådana här privata och personliga saker om man vill, men vill man så tycker jag inte att det ska finnas någon sådan här ”oskriven regel” om hur man BÖR göra.