Vet ni vad jag gjorde idag förresten? Jag skrev mitt testamente hos min bank.
Ja, jag vet att jag är 32 år och fullt frisk men jag tänker att det är lika bra. Jag gillar att förekomma (tackar mitt 22 åriga jag som upprättade ett äktenskapsförord).
[…]Men, det jag blev chockad över var att jag måste förvara mitt testamente fysiskt?! Det går liksom inte att lägga digitalt hos banken eller via Kivra/dylikt. HUR ska jag kunna hålla koll på ett papper tills jag typ är 90 år… ? Det måste ju ändras, herregud.
Har ni skrivit testamente? // Isabella Löwengrip
Har ni?
Det har inte jag, jag går fortfarande runt och känner mig vuxen över att ha styrt upp mitt ”vita arkiv”. 😇
Isabella är en smula upprörd över att ett testamente måste finnas i fysisk form, år 2023 och det kan vi väl alla hålla med om känns en smula förlegat?
Eftersom jag inte har några biologiska barn så får väl THK ärva klabbet, i egenskap av äldsta husdjur.
Så länge kravet på fysiskt papper finns, tänker jag köra på fideikommissm-tänket rakt av. 🐈⬛
Föregående inlägg 
Har inte skrivit testamente eller vita arkivet. Min mamma hade inte heller gjort det när hon hastigt gick bort i somras. Det är faktiskt ett helvete som anhörig att försöka bestämma hur en begravning ska vara när man har fullt upp med sorgearbete, bouppteckning, avsluta abonnemang och all annan skit… Hade underlättat så mycket om hon gjort det ”arbetet” åt oss. Jag ska sätta mig ner och göra det på en gång!
Jag beklagar sorgen!
Får jag ställa frågor gällande vad du tycker att man ska ha med i testamentet för att underlätta, eller är det okänsligt av mig? Vill så klart inte väcka jobbiga tankar eller lägga börda på sorgen.
Vita arkivet är väl viktigast. Där skriver man ner hur man vill att begravning och liknande ska vara.
Viktigt att tänka på också att om man tycker att det är viktigt hur man begravds, hur begravningen ska utformas, vart man begravs osv att det inte är en engångsgrej man gör och sen är det gjort. Kan bli extra jobbigt om någon tydligt specificerat för många år sen men senare pratat om att man vill ha det på annat sätt men kanske inte med alla närstående. Att man håller det uppdaterat alltså. Så att det inte blir diskussioner om vad man ska utgå från.
Fast just begravning är väl en engångsgrej?
Det allra vanligaste att bli osams om är gravplats och gravskick. Alltså plats för graven (ort alltså), och om kroppen ska kremeras eller inte. Så skriv ner detta så slipper efterlevande att varken fundera (och ta jobbiga beslut i en redan jobbig situation), eller bli osams om de har olika uppfattning om detta.
Den avlidnes (helst nedskrivna) önskan ska respekteras så långt det bara är praktiskt möjligt, det är ganska svårt att överklaga detta.
Nej det allra vanligaste att bli osams om är arvet (förutom den lagstadgade arvslotten) hur litet det än kan vara. Förgiftar och förstör syskonrelationer för all framtid.
Tack ❤️ Ja alltså vita arkivet som Anonym under dig skriver är ju där man fyller i hur man vill ha det vid sin bortgång. Jag hade uppskattat att veta vad för typ av ”tillställning” mamma hade velat ha, vilka gäster hon hade velat ha där och hur hon sen vill bli begravd. Nu fick jag gå på vad hon sa till mig när jag var fem år och vi pratade om döden, dvs att hennes aska ska spridas i havet. Fick gissa oss till om vi skulle ha en borgerlig eller kyrklig begravning (inte så svårt kanske med tanke på att mamma gick ur svenska kyrkan, men hon uppskattade ändå kyrkan som en historisk byggnad), vilka hon ville ha där, vad för musik som skulle spelas osv.
Hade önskat typ en punktlista:
• borgerlig begravning
• närmsta familj/vänner
• låt x, y och z
• spridas i havet
Kanske låter hårt men bortgången var så oväntad för oss alla att det blev fruktansvärt tufft att få ihop begravningen. Fick sitta bland mammas spellistor på Spotify för att välja några låtar som skulle passa, det var skitjobbigt 😔
Håller med efter att ha begravt två föräldrar.
Mina föräldrar hade fyllt i vita arkivet. Men dom pratade med mej innan hur dom ville ha det.
Tyvärr var pappa samlare men hade iallafall ordning. Men nu tipsar dom mycket om dödsstädning och det är jättebra. Att rensa är bara positivt. 😊
Har också ordnat begravning. Det är alltid känslomässigt jobbigt så klart. Men vi har utgått från hur vi vill ordna en fin stund för att minnas den bortgångna. Det viktiga är tycker jag, kremering eller jordbegravning. Och det pratar man väl om med sina nära och kära?
Att planera en fin begravning är ju också en del av sorgearbetet.
Tror inte det blir så himla mycket enklare om man har en lista att gå efter.
För oss hade det absolut varit lättare att ha en lista. Det var en oerhört traumatisk sommar med mamma sjukdom och plötsliga död. Det var absolut inget läkande i att planera en begravning av en 50-åring.
Fast det enda hon kunde underlätta för er var väl hur hon ville ha begravningen, resten kan man väl inte göra i förväg som bouppteckning, säga upp abonnemang m.m.
Lite synd att du hyser en sådan ilska mot din avlidna mamma.
Det är väl specifikt begravningen Anonym menade? 🙂 märker ingen ilska, bara en önskan om att de skulle slippa jobba med begravningen när de har så mycket annat att göra kring allt.
Att i samma mening blanda in sin mors död som ordet skit var det jag reagerade på.
Okej, jag tänker att det var ett tecken på frustration när man egentligen bara vill sörja men måste ta itu med saker (och det var ju då inte moderns fel utan hur allt förväntas skötas idag) 🙂.
Ja det är bara SKIT att ta tag i när någon gått bort faktiskt. Det har varit skit att avsluta abonnemang, skit att återlämna hennes saker till arbetsplatsen, skit att planera begravning, skit skit skit. Allt är skit när någon dör, okej?
Du är verkligen bitter och arg på din mamma, min pappa gick bort för 2 månader sedan så jag vet precis vad som behöver göras. Det mesta jobbet gör en boupptecknare, begravningen får man göra så fin man kan om dom inte skrivit något. Alla har någon gång sagt hur dom skulle vilja ha det, om inte väljer ju du eller ni anhöriga tillsammans.
Var du den enda anhöriga, annars kan man fördela jobbet.
Men vad fan, jag tyckte också det var övermäktigt med allt skit man var tvungen att göra och bestämma när man var i chock efter att pappa hastigt dog. Det hade ju inget att göra med någon ilska mot honom, utan sorg och frustration över allt det jobbiga i situationen. Grattis till dig som inte tyckt allt det praktiska varit övermäktigt. Lägg inte över skam på ts bara för det varit annorlunda för denne!!
Jag förlorade min mamma hastigt för 3,5 år sen.
Min bror bråkade om ALLT som hade med hennes begravning att göra. Han sket totalt i vad hon berättat för mig så vi fick gå till länsstyrelsen. Vita arkivet hade hjälpt på så många nivåer!
Jag var helt avtrubbad under den där tiden, men idag är jag förbannad.
Jag är inte förbannad på min mamma, utan förbannad på att det finns släktingar som är skit och skiter i den avlidnes önskemål.
Man FÅR vara arg efter en bortgång, man får faktiskt reagera och vara hur som helst. Så lägg av anonym 18:47 och 21:58. Sorg är Individuellt och allt är accepterat!
Lägg av nu.
Varför tror du att jag är bitter och arg? Jag är JÄVLIGT LEDSEN över hur det blev och vi i närmsta familjen blev osams eftersom att mamma aldrig nämnt hur hon ville ha det (förutom till mig som femåring vilket var över 20 år sen). Jag saknar och älskar min mamma och är inte ett dugg bitter eller arg på henne.
Du måste ju ändå ”jobba” med begravningen. Ingenting fixas ju automatiskt även om det finns uppskrivet.
Ja det är väl klart. Men det blir mindre saker att tänka på. Det måste ju vara en typ av stress att känna att man vill hedra minnet av en högt älskad person men vara osäker på hur denne vill att man gör det.
Någon skrev att denne letade igenom en avlidens spotifylistor efter musik. Bara det låter ju hjärtskärande. Och tänk att slippa bli osams med någon. Finns ju många sätt det underlättar.
Känns som att folk fultolkar TS.
Snälla, välj dina strider här inne.
Hur kan du tolka min kommentar som ilska mot min avlidna mamma? Korkad kommentar. Idiot.
Beklagar sorgen btw ❤️. Hoppas ni har kunnat lösa allt så det känns bra för alla.
Idiot?
Du behöver nog gå i terapi för att få hjälp med din frustration, så jag är en idiot för att jag tycker att du inte visar respekt för en död människa.
Och du sa att du inte var arg!
Nej, det respektlösa är snarare att medvetet feltolka en människa som uppenbart sörjer och gått igenom en jobbig period för att kunna klaga på henne. För att sedan följa upp det med att rekommendera terapi med fejkad ”omtanke” (det är bara nedlåtande, inte omtanke) Du förtjänar att hon svarade tillbaka som hon gjorde, sådana dumheter behöver inte bemötas med tålamod och vänlighet.
Så om man sörjer får man säga vad som helst om andra, jag sörjer också det skrev jag också långre upp. Jag tycker bara inte man pratar så om dom som är döda oavsett sorg eller inte.
Hon har inte pratat illa om någon död, hon har ventilerat sin sorg och frustration, du har fultolkat det till ilska mot en död och kommenterat anklagande med nedlåtande ton. Att hon då svarade med att kalla en spade en spade är inte att ”säga vad som helst om andra” det är mer vad du får förvänta dig när du beter dig sådär.
Om nån behöver terapi är det du. Ditt beteende och agerande är inte normalt. Du måste ha någon typ av empatistörning när du beter dig så här och svarar tillbaka på det sättet.
Den enda jag är frustrerad på är dig som med flit tolkar det jag skriver fel. Jag är arg på dig! Inte mamma som dött för hon kunde inte rå fö att hon fick cancer och dog en månad senare.
Jag beklagar ❤️ Min farbror begick självmord för några månader sedan och hade inget testamente. Har varit fruktansvärt jobbigt för mig – men framför allt mina föräldrar – att gå igenom allt det här utan testamente. Gör heller inte saken bättre att en tredje bror finns som ställer till massa problem under sorgearbetet.
Tack ❤️ Beklagar din sorg med! Vi syskon blev osams med vår pappa om hur begravningen skulle vara. Det hade ju lätt kunnat undvikas om mamma sagt/skrivit hur hon ville ha det.
Varför menar du att det skulle varit enklare med testamente? Det är ju bara hur kvarlåtenskapen fördelas och det finns det ju regler för?
inte om testamenten, men skaffa fullmakt på att hämta ut medicin för alla i närstående familj. du vet aldrig när du behöver det.
Det räcker ju med att ta med den personens leg för att hämta ut medicin?
Nej. Inte om de följer reglerna.
https://www.ehalsomyndigheten.se/privat/om-fullmakter-apoteksarenden/
Det där gäller på internet. Ska du hämta ut i butik räcker det med legitimation.
Nej, gäller även på fysiskt apotek men inte alltid som det efterföljs.
Jag har alltid hämtat medicin med leg.
Jag skulle hämta till min man och hade bådas legitimation med. Det godkändes inte, så fick ringa upp honom och be signera fullmakt med Bankid. Vilket är vettigt, men inget jag hade tänkt på tidigare.
Du måste veta vilken medicin det rör. Står på apotekets hemsida.
Nej, du behöver fullmakt för att hämta ut i butik om receptet är elektroniskt överfört, vilket recept är nuförtiden. Sen vet jag inte hur noga det efterföljs, men det är bäst att ordna det för att slippa strul.
https://www.apoteksgruppen.se/recept/hamta-ut-recept-at-nagon-annan/
Slår ett slag för framtidsfullmakt också
Så viktigt! Jag har specificerat hur mina pengar får användas till mina barn mm i den.
Det räcker inte med framtidsfullmakt. Du måste också ha testamente om du vill styra hur dina pengar ska användas.
När man dött ja.
Är man gift så får man automatiskt en hel del lösningar på juridiska, praktiska och ekonomiska problem i händelse av skilsmässa eller dödsfall.
För sambopar med eller utan gemensamma eller egna barn så är mycket att vinna på att skriva samboavtal och inbördes testamente. I händelse av ena partens död så kommer många problem att uppstå om man inte avtalat i förväg om hur det ska bli. Många tror väldigt mycket när det gäller just samboförhållanden och när de upphör på ett eller annat sätt blir många överraskade över vad lagen säger i brist på avtal. Det gäller inte minst den gemensamma bostaden och arvet efter en avliden sambo.
Preach.
Jag vill skriva samboavtal med min sambo för att det finns särkullbarn samt ett gemensamt på väg. Får huvudvärk av tanken ”vad gör jag om han dör i morgon”.
Med ett samboavtal kan man enbart reglera att man inte ska dela lika på bostad och bohag, inte få en utökad rätt.
Det kan även innefatta rätt att få bo kvar en viss period, till exempel till vårt barn är 21. Min sambo är dock orolig att ”hans barn inte ska få ut sin del”.
Att lägga några kronor på en familjejurist är väl värda pengar för alla parter. Det finns nog ingenting som kan skapa mer ”inbördeskrig” än dödsfall, där inte alla saker är helt reglerade innan.
Ett alternativ är att ha en livförsäkring som går till kvarvarande sambo, som är lika stor som värdet av halva bostaden.
Då kan särkullbarn lösas ut med hjälp av dessa pengar.
Håller med din sambo, de skall inte behöva vänta på sitt arv. Samt att det blir lättare när du senare dör, om särkullbarnet redan är utlöst.
Samboavtal är bara vis separation, vid dödsfall gäller bara testamente. Så det är det ni bör satsa på
Skriv ett testamente.
Det som är sjukt är att man måste regiatrera äktenskpasförord hos skatteverket för att de ska vara giltiga, men testamenten kan minsann förvaras lite hur som helst? (undra på att det alltid blir bråk när nån dör…)
Jag har inga barn och är ogift. Jag har skrivit testamente och har sett till att anhöriga vet var det finns.
Har skrivit testamente som förvaras hos min mor. Men tänker skriva om då det tillkommit 2syskonbarn för 10 år sedan. De betyder allt för mig och det vill jag visa genom att de ärver allt.
Har funderat på tjänsten lexly. Där förvaras det under en livstid och kommer till rätta händer vid dödsfall. Är det ngn son testat något liknande och kan säga om det är en god idé?
Ett testamente ska uppfylla vissa villkor för att vara juridiskt giltigt. Det ska
– upprättas skriftligen,
– vara bevittnat av två personer och
– förklara tydligt hur du vill att ditt arv ska fördelas
Vittnena måste känna till att de bevittnar ditt testamente, men inte exakt vad som står i det (ÄB 10 kap. 1 §).
Om du inte skriver testamente ärver dina föräldrar först. Om inte de lever, dina syskon. Sen dina syskonbarn.
Om dom föddes för 10 år sen så varför har du väntat så här länge med att ändra? Man vet ju inte vad som händer i morgon och då ärver ju inte dina syskonbarn.
Jag vet😅. Min mamma o jag står varandra väldigt nära, så hon står på testamentet, därefter mina syskon. Hon vet hur jag vill ha det. Men jag ska skriva hos jurist snart. Det viktiga är att det framgår att det är enskild egendom, så ingen kan göra anspråk på egendomen sedan. Typ make om de ej har äktenskapsförord.
Går både att registrera och förvara testamenten via livsarkivet/dokumentbevakning genom alla auktoriserade begravningsbyråer som tillför Sveriges begravningsbyråerna förbund https://www.begravningar.se/familjejuridik/dokumentbevakning-bevaka-dina-viktiga-dokument samt via avtal24, men där kostar samma tjänst mer.
Kanon. Tack så mycket.
Jag har inte testat dem men valde Aatos. Skapade framtidsfullmakt och testamente för 899kr. Gick väldigt smidigt för mig och så skönt att ha det gjort!
Har inte skrivit något testamente men hade nog varit klokt..
Jag tänker på det där med fysisk förvaring av testamentet (och andra viktiga dokument), har inte bankerna kvar bankfack som man kan hyra för några tior i månaden?
Jag har löst det så att jag har ett original hemma hos mig och sen har två av mina anhöriga varsin kopia hemma hos sig. Tänker att det borde vara säkert nog.
Kopior är inte giltiga. Måste vara original.
Kopiorna är underskrivna av mig och vittnen så jag hoppas att mina anhöriga inte bråkar om det den dagen jag dör. Men då kanske det inte kallas kopia heller. Nåja. De är signerade och bevittnade. Men bra att poängtera
Kan ju alltid vara bra att ha kopior också, de närmaste anhöriga vet då att detta är det senaste testamentet skrivet och de kan se att det är samma som originalet, om det nu skulle bli bråk.
Nej kopior är inte bra. Ju fler upplagor av ett testamente desto sämre. Om testatorn återkallar sitt original exempel genom att riva sönder det. Hur ska då dessa kopior hanteras som finns utspridda lite varstans? Detta kan leda till tolkningsproblem och framtida tvister. Upprätta ett original och förvara det sedan på ett säkert ställe.
Man ber givetvis att få tillbaka kopiorna då?!
Nej. Bankerna har avvecklat den tjänsten sen många år tillbaka, kan finnas kvar på något enstaka mindre bankkontor.
Bor du i en storstad så finns det istället privata bolag som erbjuder den typen av förvaring.
Om man skriver testamente hos jurist så kan dom förvara originalet så länge det behövs.
Jag skrev ihop lite kort om begravning och vilka som skulle kontaktas i händelse av min död i samband med covid, men annars har jag inget behov av testamente. Jag är gift och vill att min man och våra barn i förlängningen ska ärva det lilla jag har.
En viktig sak att skriva in i ett testamente är att barnens lott är deras enskilda egendom. Alltså att barnens make/maka inte har rätt till den, som gifta makar annars har
Men jag kanske inte tycker att det ska vara enskild egendom, har du tänkt på det?
Min begravning är inte för mig, den hålls för mina anhörigas skull. Jag vill inte lägga mig i hur de vill ha den.
Jag förstår vad du menar men det är väldigt egoistiskt. Det är tillräckligt jobbigt som det är som anhörig när man förlorat en närstående. Plita ner i all fall önskemål om du vill kremeras osv!
Men varför skulle jag ha en synpunkt om det?
Jag står med i donationsregistret, det är det enda jag har en åsikt om gällande min döda kropp.
För att underlätta för dina anhöriga? Istället för att de ska börja fundera över hur du ville ha det när de är som mest ledsna (eller eventuellt chockade) över din död.
Men jag VILL ju ingenting. Det är hela poängen Det vet de.
Ja men det finns ju alternativ. Tex kremering eller jordbegravning. Varför vill inte du ta det beslutet?
Perosnen vill att de anhöriga väljer det som blir bäst/smidigast för dem. Vad är det med det som är svårt att ta in?
Därför att det inte fungerar så i praktiken och att lämna över såna beslut till fler efterlevande att behöva diskutera och komma överens om är bara egoistiskt.
Bråk uppstår när de anhöriga vill olika saker. Och det är väl främst för att underlätta som man själv talar om hur man vill att de ska göra. Alternativt bara skriver ”mamma får välja allt!”
Det som i praktiken är smidigast är att den som dött gjort klart hur det ska vara.
Kanske är bra att isåfall på förhand bestämma en person som ska fatta besluten? Ifall det kan bli svårt för anhöriga att komma överens, om det finns flera som vill bestämma. Men rent allmänt är det ju inte fel att inte ha en massa önskemål, kan ju bli jobbigt om en person har väldigt starka åsikter som är nedskrivna men kanske lite gammalt, ej genomförbart etc
Känns ju lite fel att lasta allt det arbetet på någon också, är min spontana tanke.
Men vad är det för arbete som är så tungt?
Jätteviktigt att berätta eller skriva om man vill bli kremerad eller jordbegravd. Det är väl den stora frågan som kan dela familjen.
Men annars? Välja en kista, välja någon fin musik, och blommor på kistan.
Jag tyckte det var fint att göra det för min anhörig.
Den allmänna åsikten här inne verkar ju vara att man inte uppskattade det arbetet. Och tänker att om man inte vet så kanske man kan lösa det själv.
Sen finns det ju såklart de som ser det som hjälp att hantera sorgen, men det är ju svårt att veta.
Gör en ansträngning och skriv vad du tror andra skulle uppskatta då? Eller leta upp någon standard och kör på det? Bara för att hjälpa anhöriga tänker jag 🙂.
Funderar på att skriva något. Skulle nog tänka lite kring hur andra skulle se det och vilken känsla jag vill ge dem (typ tröst), utöver det uppenbara för mig då.
Vill du att din begravning ska bli en börda för de som är kvar? Eller i värsta fall en källa till bråk?
Har aldrig någonsin tänkt att det är en börda att planera en fin begravning för någon som stått mig nära. Och jag har varit med att planera flera stycken tyvärr.
Men vet dina anhöriga hur du ser på det? För det är ganska ovanligt att inte bry sig. Det är väl ovissheten som är den svåra. Tänk om dina anhöriga tror att du har en åsikt.
Jag skiter också i min begravning. Då är jag ju liksom död och har ingen åsikt. Släng mig på komposten for all I care. Jag äger dessutom ingenting av värde, så det finns inget att testamentera. Min man får väl automatiskt mina prylar så det är ju lätt löst.
Men med tanke på andra kommentarer här inne får jag kanske ta tag i nåt ändå.
Men om det är så du ser det så kan du ju lika gärna skriva ner det. Förslagsvis (utefter det du skriver här) att du vill bli kremerad och askan placerad i minneslund.
Eller åtminstone skriva vem av de som är kvar som får sista ordet om de är oense
Veronika, precis så tänker jag. Dom får göra precis som dom vill. Men jag har berättat om jag vill kremeras eller inte.
Som dödsbodelägare tycker jag det mesta känns förlegat när en anhörig har gått bort. Alla blanketter och papper som ska skrivas ut & in till Skatteverket osv. Man måste gå till ett bankkontor som knappt finns kvar som har öppet typ 10-15 (& lunchstängt 12-13) för bankärenden. Det behövs verkligen en digitalisering där!
Jag kom till den slutsatsen att det är bra att myndigheterna är noga, att en persons död inte passerar obemärkt. Inte minst av juridiska skäl.
Kan förstå att inte ex banken eller Kivra etc vill ta ansvar för att digitalt förvara testamenten. Otroligt mycket som står på spel och skulle det hackas eller nåt skulle det bli problem som de knappast skulle vilja ta hand om, hur man nu ens skulle lösa det då? Vems skulle ansvaret vara? Liksom hur det skulle gå till om företaget går i konkurs, hur det säkert skulle kunna föras vidare någon annanstans. Fysiskt papper är nog bäst ändå.
Man kan förvara det hos begravningsbyrån man väljer och ändra när man vill.
Oavsett om man har en borglig eller kyrklig begravning.
Ska själv ha borglig begravning och skrivit ner allt från var jag vill ha min aska (ska kremeras och detta är ofta en fråga anhöriga kan ha olika åsikter om), musik – inspelat, vem som ska sjunga, vem som ska sköta bouppteckningen, ingen kista och vilka blommor jag vill ha vid ceremonin och när den ska hållas- alltså efter kremering, klädsel och att jag vill anhöriga/vänner har en sammankomst efter med god mat.
Testamente är skrivit och ändrat några gånger under 30-40år.
Skrev mitt första vita arkiv vid 30 års åldern och har utvecklat ändrat under åren bla musiken.
Mina föräldrar gjorde också detta och underlättade så mycket i sorgen efter deras bortgång och flera särkullbarn- inga diskussioner om vad vi trodde skulle vara deras önskemål.
Förstår att det var ett skämt med THK, men om du skulle avlida så ärver din mamma dig. Skulle hon inte vara i livet så ärver dina syskon.
Om dina syskon inte heller är i livet så går arvet vidare till deras barn. Finns inga syskonbarn så ärver dina farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. DIna kusiner kommer emellertid inte ha någon arvsrätt till dig
Finns det inget testamente och inga släktingar med arvsrätt, så tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
/student på juristlinjen termin 8
Vad hände med prylar om ingen finns att ärva? Säljs det och pengarna från det går till arvsfonden?
Prylar slängs. Pengar går till arvsfonden
Man kan få hjälp mot en kostnad såklart att förvara testamentet via SBF Sveriges Begravningsbyråers Förbund.
Kolla nedanstående länk: ⬇️
https://lexly.se/privatavtal/forvaring-av-testamente?gclid=EAIaIQobChMI7vnykPTcgQMVFJOyCh16RAjfEAAYAyAAEgLVafD_BwE
Har både testamente (sambo, äger gemensamt hus och har barn så det handlar mkt om vad som händer om en av oss föräldrar dör. Därav testamente. ) och fyllt i vita arkivet.
Om jag dör kommer de kunna planera begravningen ner i minsta detalj för jag har skrivit ner exakt allt: musik till begravningen, klädsel på mig, klädsel på gäster, mat på minnesstunden efteråt (ingen smörgåstårta här inte!) färger att duka med, dikt att läsa, begravningsannons. Det är obehagligt att tänka på men inte så schysst mot anhöriga att inte skriva nåt
Glöm förresten inte att fylla i hos donationsregistret. Såg att man numera kan göra det via 1177.
Smörgåstårta som är så gått 🤤.
Skämt åsido. Skönt att ha allt klart 🙂 både för dem och för dig (tänker att det ger väl ro att slippa fundera på sånt och att inte lämna ännu mer jobb åt andra).
Haha, ja det är helt ok. Men jag har önskat lite enklare mat och sedan en rejäl dessertbuffé med extra allt, mycket mer i min smak!
Ja, en familjemedlem blev svårt sjuk för några år sedan, tidigt i livet. Det fick mig att tänka till och inse att det är ingen självklarhet att man blir gammal. Tänker att det är omtanke om de anhöriga, och tjatar på min närmaste familj att även de ge nån slags kommentar i vita arkivet
Ursäkta mig nu, men jag tycker det här är obehagligt. Inte obehagligt för att man planerar sin egen begravning. Men obehagligt att man har det kontrollbehovet. Att planera allt in till färg på servetter… Tycker att det är fint att jag som anhörig får planera och gör det fint en sista gång, för den som avlidit.
Men nu utgår du ju från dig själv och din personlighet. Att få greja med sånt är väl bra om man är intresserad.
Det är inte min sambo eller min syster som är de två som skulle behöva planera en begravning om jag dog idag. Tror mer på att de skulle bli helt ”paralyserade” och få det jättejobbigt om de skulle behöva fixa allt från scratch. Därför har jag påmint om vilka färger jag tycker är vackra och skrivit att de gärna får duka med detta. Du får tycka att det är kontroll, jag tycker att det är att värna om mina nära.
Förhoppningsvis känner man ju sina närstående och vet hur de funkar. ”Göra fint en sista gång” skulle för vissa människor bli en stress och en uppgift som känns övermäktig i sorgen, medan för någon annan kan det vara precis det rätta att få göra.
Men kan man önska vem som ska ta hand om små barn ifall båda föräldrarna skulle gå bort? Har för mig att jag läste att det knappt gick 🤔.
Med önska menar jag välja 😅 förutsatt att man kommit överens med personen/personerna i fråga då.
du kan men det är alltid socialen som bestämmer.
Jobbar med begravningar och kan berätta vad som är vanligast i fråga om konflikter efter dödsfall.
Plats för graven. En släkting kan tycka att graven ska vara på födelseorten, t.ex i en familjegrav, medan någon annan kan tycka att den ska vara där personen bott senaste åren.
Gravskick. Dvs jordbegravning eller kremering. Finns inte önskan från den avlidne så är det inte ovanligt att familjemedlemmar är oense.
Arv vid ogifta sambos som har barn från tidigare förhållanden. Detta kan placera den efterlevande sambon i en hemsk situation om testamente inte finns. Har mött så många som tvingats flytta från det gemensamma hemmet eftersom barnen ärver i första hand, och de står utan nästan någonting. Oerhört tragiskt.
Det underlättar också enormt att vara medlem i kyrkan om man vill ha en kyrklig begravning. Det är inte en ovanlig fråga att en icke-medlem vill ha en kyrklig begravning. Vid en sådan förfrågan beslutar kyrkoherden i varje enskilt fall, det betyder alltså att det kan nekas. Vid godkännande så kostar det ganska många tusen kronor.
Tänk också på att många beslut som gäller begravningen, t.ex. musik, kan man få hjälp med av begravningsbyrå eller präst vid kyrklig begravning.
Sammanfattningsvis: anhöriga säger i princip alltid att det underlättar något enormt när saker kring begravning och dödsfall är nedskrivna (och uppdaterade!), t.ex i vita arkivet eller liknande. Så gör det.
Jag läste att det kan vara en god idé för sambor med barn att teckna livförsäkring. Det kan ju vara stora belopp för den efterlevande sambon vilket gör att eventuella problem med arv blir mer överkomliga.
https://enklajuridik.se/testamente-sambor/
Testamente känns inte nödvändigt för mig som är gift och endast har barn med den jag är gift med.
Däremot har jag tänkt att vi borde fixa fullmakter åt varandra om man blir för sjuk för att sköta sånt själv. Min mamma har fixat sånt till mig så om hon blir en grönsak så kan jag sköta allt i hennes ställe.
Vita arkivet är nog bra men känns lite läskigt att ens tänka på när man är fullt frisk och mitt i livet. Eftersom min far dog för 10 år sedan har vi alla i familjen koll på att alla vill kremeras och ha nån form av sammankomst för de närmaste med bra mat och vin. Det får räcka.
Går både att registrera och förvara via livsarkivet/dokumentbevakning genom alla auktoriserade begravningsbyråer som tillför Sveriges begravningsbyråerna förbund https://www.begravningar.se/familjejuridik/dokumentbevakning-bevaka-dina-viktiga-dokument samt via avtal24, men där kostar samma tjänst mer.
Vill passa på att uppmärksamma er på att dessa företag är bluff!
https://anhorigcentralen.se/
https://efterlevanderegistret.se/
https://gravskotsel.net/
https://www.flashback.org/t3044651
Om ni får utskick från dessa företag, registrera er inte!
Om ni känner er osäkra på något ni har fått hemskickat, kontakta begravningsbyrå eller jurist.