Med tanke på debatten som råder, så kan jag inte låta bli att hålla med om att det här inlägget – av Michaela Delér – är en smula tondövt.
Vad debatten handlar om? Att barn och unga riskerar att skada sin hud genom att använda husvård för vuxna och att vi måste sluta normalisera och uppmuntra till att barn använder hudvård för vuxa.
Är det bara oskyldig lek eller problematiskt som tusan? Våga vägra vuxenhudvård för barn!
??
Alltså gud vad jag ångrar att jag la upp den sista bilden i detta inlägg på story. Blev helt bombad på dm om vi ska skilja oss och varför jag inte har ringarna på mig. Blir genast också spekulationer med ”din man har inte lagt ut något på dig på länge” eller liknande ;p Som att vissa nästan hittar på historier om varför vi har valt att gå isär, haha.. Men nej, det ska vi inte göra! Om ni minns så tappade jag ju en av ringarna på badhuset och vi har ett försäkringsärende igång där. Nu är jag livrädd att tappa den andra också och direkt jag blir blöt om händerna + har tvål så glider den av mitt finger. Speciellt nu när den andra ringen inte sitter intill. Var som att ringarna stöttade upp varandra lite innan ;p Så ja, det är inget genomtänkt beslut att inte ha någon ring på bilderna utan det bara blev så då jag filmade samarbeten i badrummet och i vatten precis här. Sedan har jag ju mannens namn tatuerat över hela fingret med så blir inte av med honom så lätt oavsett ? // Gabriella Joss Possler
Gabriella använde det som klickbait i sin rubrik och då ska väl jag inte vara sämre? ?
Men nej, Gabriella och hennes make, det gode Zebastian, ska inte separera, utan anledningen till att hon inte sina ringar på sig är ytterst odramatisk – hon har tappat den ena i simhallen och utan den riskerar en andra att också åka av.
Eller, dramatiskt och dramatisk, det är klart att det är påfrestande att tappa någonting så värdefullt, men kanske inte lika jobbigt som en skilsmässa?
Eller?
Vad tappar man egentligen hellre än något annat?
Nu ska jag leta efter lådorna med påskpynt som försvunnit spårlöst sedan förra påsken.
Alltså, spårlöst försvunna…. ?
Fick gosa med min blivande gudson Lillis idag efter att Anna och jag hade poddat (nytt avsnitt av Fint, Fult och Pengar kommer imorgon!). Tänk vad roligt det ska få bli att följa honom i livet. // Isabella Löwengrip
Isabella Löwengrip ska bli gudmor åt Anna Björklunds son ”Lillis”.
Jag var förresten tvungen att leta upp Annas konto på Instagram, för min hjärna ville inte skriva någoting annat än ”Anna Kattlund”, men hon heter Björklund. Så.
Lillis och Gillis. Kommer Lillis och Gillis bli bästa vänner, eller kommer Gillis tröttna på att ha lille Lillis i hasorna, eftersom allt han vill göra är att hänga med Gillis och hans coola, äldre kompisar 0ch är såååå jobbig?
Hand upp alla småsyskon som känner igen sig! ??♀️
Både under inlägget men också på Instagram gnabbas det rejält om huruvida Isabella kan bli gudmord via svenska kyrkan eller ej eftersom hon inte är döpt.
Jag har döpts två gånger, kanske kan hon få låna ett dop av mig?
Tyvärr har ju Svenska kyrkan lite annat att tänka på en dag som denna, annars hade jag försökt få tag på dem med frågan.
Så här står det på Svenska Kyrkans hemsida om vem som får bli fadder (man kallas inte ”gudföräldrar” längre):
Isabella själv verkar ta det hela med ro och skriver ”Det löser sig”.
Och det gör det nog, jag menar man kan väl be någon vara ”fadder” åt ett barn ändå, det är ju inte som att Svenska kyrkan har patent på att förse barn med vuxna, bra förebilder – kalla dem vad du vill liksom. 🙂