Alexander Karim, Morgan Alling, Peter Jöback, Patrik Sjöberg och Dragomir Mrsic.
Lägg dessa namn på minnet. De är alla kända män som offentligt tagit ställning för Josefin Nilsson på sociala medier under hastaggarna #brinnförjosefin och #jagtackarnej.
För Josefin och MOT hennes förövare.
Alexander Karim – som startade med sin debattartikel på Nyheter24 där han skriver om att ”karriären kanske går åt helvete men nu får det vara nog.
Vilken man! Vilken artikel!
Jag vill se fler kända svenska män kroka arm med dessa underbara förebilder.
Visa att det är okej att stå upp mot maktmissbruk, mot psykisk och fysisk misshandel och det är MER än okej att tacka nej till män som honom.
Ser ni fler offentliga män som står upp för Josefin, tipsa mig gärna! Jag vill lyfta fram och uppmärksamma så att förhoppningsvis fler vågar göra samma sak.
Det är lite sorgligt att den här typen av ställningstaganden är så pass ovanliga att det får den här typen av reaktion, men vem vet?
En dag kanske det kommer vara helt naturligt att göra som Alexander Karim och de andra männen?
En dag… Den ser jag fram emot!
Jag var en av dom som visste. Vi var många som visste vad han höll på med långt innan Josefin korsade hans väg. Jag var en av dom som hade en vän som berättade i tårar om hans hot. Men jag var också en av dom som aldrig vågade gå fram och ifrågasätta vad han höll på med. Han var ju en av de mest respekterade skådespelarna. Han var också skyddad av alla runt omkring honom. Jag var ung men det är ingen ursäkt bara en förklaring. Jag borde skrikit högt och inte bara i slutna rum
Jag skäms idag när jag förstår att jag, just jag kunde gjort skillnad om jag vågat säga ifrån innan han någonsin träffade Josefin. Om jag vågat säga ” Rör du min vän en gång till så lovar jag dig att var enda tidning ska få veta vad du håller på med.” Men jag var tyst… som många andra. För vi vågade inte och min vän förbjöd mig dessutom. Sedan träffade han Josefin.
Efter ha sett dokumentären på @svtplay om Josefins kamp känner jag skuld. Sån förbannad jävla skuld att jag inte vågade säga ifrån då. Nu är det försent. Men inte försent att stå upp för respekt och kärlek.
Manifestationen ikväll är viktig. Så länge den inte urartar till fula ord och övergrepp. För det är då han får rätt. Skammen är inte bara hos honom utan de kollegor och arbetsgivare som visste utan att ge honom en konsekvens redan då. Vi var många som bär skuld till den smärta Josefin fick gå igenom. För vi kunde agerat innan han kom in i hennes liv. Jag hoppas kollegorna idag vågar stå där på manifestationen mot fysiskt eller verbalt våld på någon överhuvudtaget. För att visa honom och henne att de gjorde fel som inte vågade då. Och för kurage att våga säga ifrån även när man inte har några vid sin sida som ikväll.
Ikväll brinner vi för Josefin. Men skulden och skammen kommer jag alltid få leva med. Förlåt Josefin. // Malin Berghagen
En annan som skrivit en känslosam text om Josefin är Malin Berghagen.
Hon visste, men sa ingenting. Hon visste, men gjorde ingenting, och för det ber hon nu om ursäkt på sin blogg.
Det är också modigt, att be om ursäkt och att våga erkänna att man faktiskt visste. Givetvis hade det varit bättre om det skett medan Josefin var vid liv, absolut, men bättre sent än aldrig.
Eller hur?
Tack för tips!
Föregående inlägg 