Visa det här inlägget på Instagram

Isabella Löwengrip avslöjar i sitt Instagraminlägg att hon sålt 28 000 böcker sedan lanseringen den 10 november.
Jag har ingen riktigt uppfattning om huruvida det är bra eller dåligt, eller vad det innebär rent inkomstmässigt för Isabella och hennes medförfattare, som jag antar får sin del av kakan, så vida hon inte fått en fast summa för sitt arbete.
Jag vet heller inte hur den procentuella fördelningen ser ut, men för enkelthetens skull så kommer jag använda mig av termen ”författarens royalty” som jag antar är oförändrad oavsett om boken har en, två eller tolv författare.
Summan verkar heller inte påverkas av detta.

Jag beslöt mig för att vända mig till min gode vän ”Google” för att se om jag kunde hitta lite legitima siffror och fakta om saken.
Det är ett inlägg på bloggen ”Boktugg” som tar upp intäkter och lön för en författare, och trots att inlägget är från början av 2021 så är siffrorna som presenteras från 2014. Du hittar hela rapporten här. 

Enligt inlägget på ”Boktugg” så har man utgått från medianlönen på i Sverige 2019 på 31.700 kr.

Eftersom en professionell författarverksamhet nästan uteslutande bedrivs i bolagsform idag får vi lägga på alla kostnader för att bedriva ett bolag. Enbart lönekostnaden, arbetsgivaravgifter och försäkringar landar på 590 tkr för ett år.

Därutöver behöver du kanske redovisningskonsult, mobiltelefon, dator och lite grundläggande författarbehov. Låt oss säga, lågt räknat, 5 tkr per månad och vi är uppe i totalt 650 tkr per år. // Boktugg

På Boktugg finns en detaljerad uppställning av de sätt som en bok kan generera inkomst. Författaren i deras exempel behöver sälja drygt 82 500 böcker per år för att kunna plocka ut en svensk medianlön varje månad.

Nu är ju inte Isabella den typen av författare som enkom arbetar med att skriva böcker, och har andra intäkter utöver royalties från sin bokförsäljning, men jag tyckte ändå det var intressant att få branschens intäkter förklarade och demonstrerade.

Jag har en känsla av att den PR som boken inneburit för Isabella, är värd betydligt mer än vad den drar in i eventuella royalities.
Håller du med eller har du helt andra tankar kring det här?

Jag har sett den här typen av diskussioner lite överallt på sociala medier, och tycker ämnet är intressant.
Utbildning.
Inne hos Isabella tycker man att hon ska skaffa sig en utbildning. Bianca Ingrosso behöver tydligen också skaffa sig en utbildning, trots att hennes företagande går som tåget.
Missförstå mig rätt, jag värdesätter utbildning, särskilt den vi har i Sverige och som faktiskt är kostnadsfri. Det är en sådan ofantlig lyx, som många inte ens reflekterar över utan tar för givet.
Jag tycker absolut man ska sikta på att utbilda sig, för att värna om sin framtid och för att ge sig själv de bästa möjligheterna i livet.
Men….det betyder inte att utbildning är det enda sättet att åstadkomma detta på, och att uppmana människor som redan är väldigt framgångsrika – som Bianca, som kunde ta en aktieutdelning på över 50 miljoner kr – känns bara helt bakvänt.
Målet med utbildning är att ge sig själv chansen till ett bra jobb med inkomst mm (för de allra flesta men det finns de som pluggar bara för att det är jul, men det är inte de jag avser här) så att uppmana någon att avbryta det de jobbar med nu och tjänar pengar på, och som de åstadkommit utan att ha pluggat, för att studera till något eftersom man ”bör studera som en ansvarstagande vuxen” är idioti om du frågar mig.

Jag skulle uppmana alla entreprenörer som framgångsrikt arbetar med saker utan någon vidareutbildning, att absolut kika på att vidareutbilda sig. För att bli bättre på det arbete de redan gör, och inte för att sluta med sitt nuvarande jobb för att läsa en utbildning om någonting helt annat, för det är vad ”seriösa människor” gör.
Bullshit.
”Livet handlar inte bara om att gasa och köra sitt race!” står det längst ner i det här kommentarsfältet, och det kan jag hålla med om.
Men inte heller handlar livet om att göra som alla andra, stöpas i samma form, gå samma upptrampade stig och aldrig våga tänka utanför boxen.

Jag har svårt att se att det skulle finnas en utbildning till ett yrke där exempelvis Bianca Ingrosso skulle kunna bli mer framgångsrik än hon är nu.
Jag lyssnar gärna på er som inte håller med, för det här är ett riktigt intressant ämne tycker jag. 🙂
Men håll en civiliserad ton, oavsett vem du pratar om, tack!

Jag trodde att det här var något gammalt som låg och skvalpade på Isabellas sida, men icke.
Det här verkar vara någonting nytt, som publicerats på Löwengrip Beautys hemsida.

Om man ska tro den här artikeln på DI Digital, så vet jag inte om Isabella Löwengrip är rätt person att sitta i den här styrgruppen för Löwengrip Female Entrepreneur Award. Hon är väl snarare expert på att hoppa av diverse sjunkande skepp, precis i tid för att rädda sitt egna skinn och utan att själv påverkas allt för negativt.

Kanske kan resten av panelen väga upp?

Tack för tips! 

Gällande Thailand så behöver vi eventuellt tänka om för de kommer kanske inte att gå att flyga till Krabi. Antingen byter vi till ett hotell i Phuket eller vi ändrar vi destination till Mexico, Kap Verde eller Kanarieöarna. Jag tror att Mexico skulle vara roligt om det inte fungerade med Thailand.
[…]

Nu står jag och velar om jag ska läsa eller se Bachelorette. Jag tror att det blir det sistnämnda. // Isabella Löwengrip

Isabella Löwengrip gör som hon alltid gör, och sätter det döva örat till, när det kommer till detaljer som restriktioner, rekommendationer, smitta, omikron-virus och generellt samhällsansvar. ?????
Istället för att ta det säkra före det osäkra och stanna i Sverige över nyår, så verkar Isabella snarare leta efter kryphål, för att komma runt eventuellt nya restriktioner, för att igen försöka minska smittspridningen, som ökar lavinartat igen.

I slutet av sitt inlägg så debatterar Isabella med sig själv, om huruvida hon ska läsa en bok eller börja titta på Bachelorette Sverige. 
En följare skriver så här i hennes kommentarsfält, och jag kan inte annat än instämma:

Ja, det heter fortfarande restriktion och rekommendation, snarare än förbud, men vi har alla – och det gäller även dig, Isabella Löwengrip – ett kollektivt ansvar att göra det man kan för att stoppa smittspridningen.

Eller är det upp till andra att göra, allt medan Isabella letar kryphål för att fortfarande kunna åka på sol och badsemester?