När jag såg dessa uppdateringar från Egoina igår, och sedan insåg att det gått 15 timmar sedan sista inlägg så började jag ana vad det barkade hän.
Och mycket riktigt – Baby Egoina is here.
Hurra, hurra och grattis hela lilla familjen! ♥️♥️
Egoina har gått på föräldraledighet och uppdaterar sina följare om att hon haft för sig.
Hon har:
Slutligen så kan hon absolut rekommendera att vara föräldraledig utan barn!
Går det att komma runt det där med vabb på något vis tror ni?
Om bebisen i magen får hicka så kan man kanske vabba? De är ju jobbigt att hicka länge.
Inget av de gamla knepen fungerar ju här, som att skrämmas, be hickaren dricka vatten eller erbjuda dem 100 kr om de lyckas hicka en gång till, så kanske ändå?
En snabb fråga:
Ni som brukar vara engagerade i diskussioner om vad man som förälder får, respektive inte får göra medan barnen är på förskola eller fritids?
Är det här ett lika inbjudande ämne att debattera eller är det klart som korvspad? An open-and-shut case? Ingenting att diskutera?
Så det finns amningshjärna OCH gravidhjärna?
Stackars Egoina som blir bestulen på sin cykel, av sig själv. ?
Av hennes dms att döma så är hon långt ifrån ensam om att ha gjort en sådan här sak, gravid eller inte.
Personligen lyckas jag med den här typen av saker lite hela tiden och undrar om det finns någon som INTE gjort så här?
Inte va?
Kom igen nu?
Hjälp oss förvirrade att känna oss lite mindre förvirrade nu!
? ?
Ps. Jag har ett hemskt exempel som tack gode gud inte har hänt, men som jag får panik över då och då och som har med samma sak att göra.
Ibland måste jag dubbelkolla så att Selma verkligen sitter I bilen, och inte är bunden i dragkroken och att jag råkar köra iväg med henne så.
När jag var liten fick jag nämligen höra om en person som glömt att hen bundit sin hund i dragkroken, och körde iväg.
Hunden dog en mycket plågsam död, och ända sedan vi köpte Selma så får jag panik och typ måste kolla så att hon verkligen är I bilen.
Det känns rätt osannolikt att någon skulle göra så, men samtidigt har det ju hänt att föräldrar glömmer bort ett barn i bilen och lämnar det i gassande solsken, bara för att man ändrar någonting man kanske gjort varje dag fram till då.
Därför är det min skräck att JAG ska råka göra det.
Människor som håller på så här, är det samma liga som de som oombedda tar gravida kvinnor på magen eller tillhör de en annan kategori?
Och när vi ändå håller på att kategorisera människor, var stoppar vi in personer som ställer dumma frågor om helt uppenbara saker?
Som ”har du klippt dig?” till någon man känner och så uppenbart vet har kapat av en halvmeter hår?
Varför gör man det?
Det SYNS ju att personen klippt sig?
Är det att ta sig för stora friheter, att säga någonting positivt (förhoppningvis) om personens hår utan att först ställa kontrollfrågan OM?
Och sist..
Människor som äter någonting äckligt och som sedan propsar på att andra ska smaka.
Varför?
Jag tror dig, jag behöver inte smaka.
Litar man inte på sitt eget omdöme eller vill man bara inte vara vara ensam om att ha smakat det äckliga?
Människor alltså… 😉