Hur mår du?

Jättebra. Är så fylld med kärlek. Allt har funkat så bra de senaste dagarna. Om mitt föräldraskap vore ett tv-spel hade jag klarat en ny nivå. Ibland tänker jag att jag skulle vilja skaffa ett barn till bara för att det känns så slöseri att inte få utnyttja allt det här jag har lärt mig. Gång nummer två vore jag så mycket bättre på det! Men så hade jag väl fått ett helt annat barn som hade behövt helt annat och så hade jag stått där som ett frågetecken igen. // Egoina

Det här lät så roligt, sättet Egoina beskriver sitt föräldraskap som ett tv-spel, och att det vore onödligt att inte skaffa ett barn till, i och med allting hon lärt sig genom barn nummer 1. 
Jag tänker att det väl borde vara lite samma sak med allt i livet?
Att man lever och lär. Det jag lärde mig av mina tidigare relationer, har påverkat den människa jag är och den kärleksrelation jag har i dag. Skaffar vi en ny hund så finns det givetvis saker jag skulle göra annorlunda, och förhoppningsvis bättre, än med Selma.
Jag har ABSOLUT levlat upp en nivå eller två när det kommer till förhållanden, och konstigt vore väl annars? Man föds ju inte självlärd, och många misstag måste man få göra själv för att klura ut vem man är och vad man vill ha ut av livet.
Jag har även levlat upp när det kommer till att säga ja eller nej till saker. Jag har även levlat upp min matlagning, och håller på att lelva upp i svampkunskap då jag ständigt är på jakt efter nya plockskogar och nya typer av svampar att plocka.

Har du levlat upp i livet på någonting i livet?

Madrasskydd med kylande effekt. Madrasskydd när man har barn är ju livsviktigt. Bara att dra av och tvätta med jämna mellanrum eller när det varit vällingkrig eller andra olyckor : )) Vi köpte ett med kylande effekt från Ikea som jag verkligen rekommenderar, särskilt nu på sommaren. // Egoina

Jag vet att när jag skrev om att jag ville ha en kudde med kylande effekt så fick jag massor av tips från er. Nu kommer Egoina med ett eget, nämligen kylande madrasskydd.
Så himla smart. För min del är jag mest varm om huvudet och fötter så jag kanske borde kanske ha ett kylande element, på topp och botten.
Tänk att jag inte visste att detta fanns. Jag tänkte som så att OM det finns så borde jag ha hört talas om det, eftersom jag knappast kan vara ensam om att vilja ha en kall kudde, men tji fick jag. 🙂
Det här är nog det bästa tipsen någonsin som jag fått från en influencer.
Vilket är ditt?

Snurrbricka Lazy Susan. Bakom glassformarna skymtade vårt bästa köp på länge: en snurrbricka. Bilden här ovan är från Clas Ohlson. Sån ordning har vi absolut inte i vår kyl, haha. Men vi har en sån i kylen och äntligen har vi koll på alla burkar och såser. Tips är att ha såna i badrumsskåpet, eller ja var som helst som man behöver bättre ordning och översikt. // Egoina

En sådan har jag redan, men skulle vilja ta tillfället i akt att komma med en egen rekommendation på samma ämne, nämligen den här.
Som en lite plasttrappa att ha där det passar.
Jag har alla strösselburkar på den, för att enklare se vad jag har att jobba med. Stort tips, och givetvis ej betalt reklam. 😉

Tips som dessa, som inte är några väl bevarade hemligheter, kan te sig simpla men är allt som oftast SÅ uppskattade.
Visst?

Gulligaste grejen hände idag. Henri är besatt av sopbilar och älskar att stå och titta på dem. Det är först nu jag har förstått att sophämtare är som rockstjärnor. En yrkeskategori som jag aldrig har tänkt på skulle ha beundrare. Och de är vana! De vinkar, hälsar glatt och stylar lite extra när de vet att de har publik.

I alla fall. Vi stod och tittade på en sopbil idag. Henri vinkade och följde vad som hände med stora ögon. Plötsligt kom en av männen ut ur bilen, sa hej och sträckte fram en banan till Henri. Haha han blev så starstruck. Han visste inte var han skulle ta vägen och blev blyg. Det var så gulligt. Sen gick han stolt med sin banan tillbaka till vår filt och satte sig ner och åt, hela. Jag berättade att de tar hand om allt skräp som han kastat och det var som att han fattade. Det är han och sophämtarna. // Egoina

Egoina beskriver hur sonen Henri (Jag läser fortfarande hans namn med franskt uttal ”Anriiiiii”) älskar sopbilar och verkar tycka att sophämtare är rena rama rockstjärnorna.
Idag kom en av männen fram till Henri, sa hej och gav honom en banan. Han blev alldeles blyg.
I kommentarsfältet är det flera som berättar om liknande händelser, där barnen varit som besatta av barn och polisbilar, lastbilar eller andra fordon och de fått samma fina bemötande.
Den här kommentaren sammanfattade det hela:

Inte mitt vassaste gräv i det här inlägget, men ibland behövs det ett sådant här inlägg om livets små, fina guldkanter. 🙂