Fjärde filmen. 🙂
Tagga någon som älskar loppis-släpp (eller vad som helst egentligen) lika mycket som Elsa Billgren!!
Hon ser ut att vara beredd att både tacklas och rivas för att få sina fynd.
Tror ni hon har en visselpipa likt Rachel, Monica och Phoene på brudklänningsjakt i Vänner?
Gudars skymning, det ser ut som när grindarna öppnas för ståplatserna till Harry Styles konsert.
HYSTERIIIIIIIIII!!!!!!!
Tack för tips!
Jag är full av blandade känslor. För nu tänker jag säga hej då. I alla fall här på bloggen. Allt har sin tid. Allt har sitt slut.
Efter 14 år känner jag att jag är klar. Jag tror att jag är lite av en trygghetsmänniska och väldigt rutinfast så trots att jag, till största delen av dessa 14 år, verkligen tyckt om att skriva så blev det nog till sist mer en vana.
Jag har blivit van och trygg av att kunna gå in här och skriva av mig. Ibland när det skrivits felaktiga saker i tidningarna har det varit skönt att kunna bemöta det. Skydda sig från felaktigt skvaller. Andra gånger bara för att lätta mitt hjärta. Jag har tyckt om att höra från dig, hur du mår, dina tankar och om ditt liv. Vi har varit många som delat med oss, peppat varandra och stöttat. Jag vet att det är flera här inne som faktiskt fått enorm hjälp i tuffa stunder av mig och sina vänner här. Och tillsammans skapade vi en ganska unik plats online utan medvetna provokationer och överdrivet bråk i kommentarsfältet. Vissa av er har varit med från början. Marita, Sofia, Marika, Malin, Snigeln, Magdalena, Anna och många många fler… jag och ni vet vilka ni är
// Hannah Graaf
Först läste jag Hannah Graafs farvälinlägg på bloggen, där hon berättar att hon nu slutar blogga.
Hennes inlägg är långt, men väl värt en genomläsning.
Det är verkligen en resa från bloggfenomenets födelse och fram till idag.
Att jag sedan hamnade inne hos Elsa Billgren var en ren slump.
När jag läste det här inlägget så insåg jag att jag borde skriva ett blogginlägg om dessa båda inlägg då även Elsas inlägg handlar om just bloggen, och om människorna som läser det som skrivs.
Men igår trillade jag över ett gammalt mail med länken dit och insåg att ni är riktigt många här nu. Det är ju för fint. Att ha en egen plats på internet där vi kan prata om vad vi känner för tillsammans. Som ett alldeles eget magasin, en klubb, en berättelse som puttrar på i tretton och ett halvt år. Ibland kan jag sakna hur kort och enkelt man kunde blogga förr i tiden och det ansågs vara innehåll. Nu finns det så många olika kanaler att existera i, men jag har alltid trivts med bloggen. Dagen det blir tråkigt slutar jag. Det har aldrig fallit mig in att starta en tiktok, bli youtuber eller hitta nya sätt att nå följare. Jag är nöjd med de jag har och vill hellre ha en lång relation med just er. Här. För här kan jag skriva och finnas varje dag och behöver inte klippa en film som ska se lockande ut, trängas med tusentals andra och känna svetten i nacken över att vara bäst, störst och vackrast. Det är så skönt. Här är det bara vi. // Elsa Billgren
Åh, jag tycker det är SÅ tråkigt varje gång någon meddelar att de ska sluta blogga.
Jag vet att alla app-burna sociala medier är lättare att ta del av, de finns enkelt tillgängliga i mobilen, men det är ändå någonting visst med just blogg.
Det blir så mycket mer personligt på något vis, och bloggaren har mer frihet att utforma den som de vill till skillnad från Instagram eller TikTok där allt runt omkring ser exakt likadant ut.
Jag säger som Rose till Jack i dyningarna av det sjunkna Titanic:
COME BAAAAAAAAACK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Så ser jag hur det börjar röra sig där borta i sovsäckshögen. Först sakta, sakta. Mjuka snälla rörelser som böljande vågor rör sig över två personer mitt i smeten. Jag pekar åt Pontus så han också ska se. Vad gör dom? Vaknar dom till nu? Nej men vänta, vad är det som händer?! De sakta rörelserna ökar plötsligt takten och då ser jag det tydligt. Vi har slagit oss ner bredvid ett helt vanligt strandmorgonligg. Rörelserna ökar farten och vi får ofrivilligt följa med i hela sexdramaturgin. En hetsig runk avslutar den idylliska morgonvyn. Vi packar ihop våra saker, smyger runt sovsäcksgänget och det där åskmolnet som närmar sig kanske inte är så dumt ändå? En kalldusch.
Naturen i sitt esse. I sin renaste form. Ett strandknull till morgonkaffet. ☕ //Elsa Billgren
Elsa Billgren beskriver målande på sin blogg om ett älskogsidkande par på stranden, en inlägg som först illustrerades av ett litet videoklipp som hon filmat.
Detta har hon nu tagit bort.
Vissa av er förfasades över själva sexet, andra över att Elsa filmade paret och postade videon på sin blogg.
Jag är mest lite småimponerad av att två personer ens lyckas ha sex I en sovsäck. Det är ju inte det rymligaste av utrymmen om man säger så.
Svängrummet måste vara ytterst begränsat, men det kanske förklarar soloavslutningen, som Elsa också målande beskriver för sina följare.
Expressen har idag publicerat en artikel om ”dogging” – att mötas i naturen för att ha sex – och har med den här rutan i sitt reportage.
Så här säger polisen om sex i det fria:
k
Hej kära ni och tack för alla grattis på Instagram till vårt sidenbröllop i lördags! En bröllopsdag som nästan blev mer av ett bröllop än det vi hade för 12 år sen. En helt perfekt dag från början till slut. Ösregnet slutade och himlen öppnade upp sig i blått över oss på Kastellholmen när vi förnyade våra löften.
Vissa undrar varför vi gifter om oss igen och jag har nog inget bra svar på någon fråga angående det egentligen. För hur förklarar man kärlek? Kanske går det inte att gå tillbaka när idén kommit, tankarna spirat och det bara känns så självklart efter inställda 40-årsfester, tuffa tider och vardagen som tuffar på att få fira den. // Elsa Billgren
Elsa Billgren och hennes man Pontus ”gifte om sig” med ett sidenbröllop i helgen.
För ändamålet hade hon låtit sy upp en klänning, trots att hon själv driver en verksamhet där hon hyr ut brudklänningar.
Jag antar att hon inte ville ha någon av dem?
Till den efterföljande festen hade Elsa bytt om och ersatt den vita brudklänningen med en rosa.
Jag firade inte heller min 40-årsdag pga pandemin.
Kanske borde jag ställa till med ett hejdundrande galej i efterhand, dit folk kan få vallfärda för att fira mig?
Gud, jag blev matt bara av tanken. 🙂
Vi har en kommande studentfest att planera och det kommer fylla hela min kvot för partyplanerande och partajande för i år.
Har du någon fest på G som du håller på att planera? Några bra party planningtips?
Jag tar dem alla! 🙂