Att göra reklam för Temu?

Att göra reklam för Temu?
Är inte det liksom det lägsta av det lägsta fast fashionföretagen där ute? Problematiken lyfts av vissa i hennes kommentarsfält, men annars är det idel pip och hejarpå. Pappapappadotter tycker givetvis att det här är HUR! BRA! SOM! HELST!!!
Jag har också köpt en och annar giftig polyestersak därifrån ?, men här gör man alltså betald reklam för plattformen.
Att Satu på @mybabydolls sedan använder skyddad musik i sitt inlägg gör att jag mest vill ta helg och låta Sauron gräva ner all elektronik på tomten någonstans.

Vad tycker ni?
Är det skillnad på Temu-reklam vs exempelvis H&M-reklam eller är de exakt samma skrot och korn?

Vad säger Läkemedelsverket om vitamindropp?

Jag har tidigare skrivit om Jonna Lundells 30-årsfest, som inleddes med att hon och några kompisar gjorde reklam för intravenösa vitamindropp från företaget Release Company.
I mitt första inlägg undrade jag vad syftet med sådana dropp är, om det bara är ett försök att inte bli bakis eller om det hade några andra funktioner? I mitt andra inlägg resonerade jag kring huruvida det ens är lagligt att marknadsföra preparat som det här. Det är nämligen förbjudet att rikta reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten (med undantag för vaccinationskampanjer).
Så rör det sig om receptbelagda läkemedel i den här reklamen? Jag ställde frågan till Läkemedelsverket och här nedan är en skärmdump från deras svar.

Svaret jag fick kom från en utredare på förvaltningsmyndighetens avdelning för marknadsföringstillsyn och hen skriver att man kan anta att det här bryter mot läkemedelslagen, eftersom vitamin-dropp/injektioner i regel kan antas utgöra receptbelagda läkemedel.
Men… eftersom man inte inlett ett eventuellt tillsynsärende än och heller inte prövat det rättsligt, så kan man på Läkemedelsverket inte uttrycka sig mer definitivt än så här:

Vitamin-dropp/injektioner kan i regel antas utgöra receptbelagda läkemedel.  Läkemedelsverket är dock förhindrade från att ge förhandsbesked om huruvida något kvalificerar som marknadsföring av läkemedel. Om verket vid tillsynen bedömer att något utgör olaglig marknadsföring av läkemedel kan den som är ansvarig kontaktas och ges möjlighet att yttra sig samt korrigera eller upphöra med marknadsföringen. När det behövs för efterlevnaden av lag och föreskrifter har verket möjlighet att fatta beslut om förbud eller föreläggande förenat med vite. Detta betyder i sin tur att den som överträder beslutet kan dömas av domstol att betala ett vitesbelopp.

Generellt kan var och en som på ett väsentligt sätt bidrar till marknadsföringen hållas ansvarig. Det betyder att både en influencer och bolaget vars produkt/tjänst marknadsförs kan hållas ansvariga. // Utredare Läkemedelsverkets avdelning för marknadsföringstillsyn.

När jag når Jonna Lundell kommenterar hon det hela så här.

Jag får ta åt mig av detta och ansvara för att söka upp mer information kring dom företag jag väljer att ha samarbeten med i framtiden.

Företaget Release Company har inte återkommit trots upprepade försök att nå dem.

The battle of the trenchcoats

Ett vårtecken så gott som något är den beigea trenchcoaten. 
Ett klassiskt och tidlöst plagg som fungerar, år efter år.
Därför tänkte jag ägna det här inlägget åt just det, beiga trenchcoats från influencermärken.
De har alla en liten twist, och jag undrar helt enkelt vilken du föredrar?

Från Maja Nilsson Lindelöfs märke ”Lis Bonne Atelier”. Priset är 3 890kr.

Hanna Schönbergs ”Arakii” säljer den här kappan, den kan vara en re-stock från förra året. Detaljerna baktill från den att likna en plisserad kjol och priset är 5 950kr.

Matilda Djerfs ”Djerf Avenue” släppte den här kappan förra året, och den kostar 3 299kr.

Har vi fler trenchcoats från influencermärken jag missat? 

Jag är fortfarande däckad av magsjuka så jag vet inte hur många fler inlägg jag orkar skriva idag. ☹️

Små barn och hudvård

Den här problematiken är så klart stor och komplex, men är det någonting vi kan skylla på influencers – i alla fall lite – så är det det här.
Vi kan skylla det på influencers, Lykos butik i Stockholm och på Normal. Det är alltid en masshysteri av småkids där inne. Det skriks och rivs i korgarna och det kladdas med alla möjliga produkter, där de allra mest populära snabbt förvandlas till riktiga bakteriehärdar.
Det sker där inne, och samma sak inne på Sephora, särskilt om du råkar komma dit vid fel tidpunkt. Håll dig långt där ifrån vid de tider som skolarna slutar för dagen.
Man skulle kunna kalla det för ”Caia-effekten”.
Kika på SVTs inslag om unga människor som riskerar att förstöra sin hy med trendig ”skin care”, och ha gärna en åsikt.
Att leka med smink är en sak, men att riskera att förstöra huden med produkter gjorda för vuxna är en helt annan.
Ska man behöva sätta åldersgräns även på hudvård?
Samma åldersgränser som för energidrycker?

– Om vi har ansiktspeeling? Haruleg eller?

Tack för tips!