HÄR kan du läsa ROs beslut i sin helhet.

Att det här med reklaminlägg på sociala medier är en aning rörigt, kan nog alla som skrollat runt på exempelvis Instagram konstatera. 
Än mer rörigt blir det när Reklamombudsmannen fattar egna beslut i egenskap av självreglerande organ för branschen – som ej kan utdöma påföljder – samtidigt som Konsumentverket är en myndighet som både kan stämma företag i Patent- och marknadsdomstolen OCH utdöma viten och andra straff eller konsekvenser.

En av sakerna som jag går och väntar på att Konsumentverket ska reda ut är funktionen som kan användas högst upp i inlägget på obetalda samarbeten, den som egentligen mest har som syfte att ge företag tillgång till inläggens statistik.
Den funktionen har inte prövats rättsligt än, och därför så har jag avrått influencers från att använda den eftersom man annars riskerar att bli det prejudicerande fall med reklamidentifiering, som Patent- och marknadsdomstolen slutligen tar ställning för eller emot.

I brist på beslut från Konsumentverket så anmälde jag istället ett inlägg till Reklamombudsmannen, ett inlägg som använde sig just av denna funktion för att se vad de kommer med för svar eller rekommendation.
Inlägget var ett reklaminlägg av Linnea Claeson för företaget Bröllopsbruket Sverige, och hon använde bland annat den här funktionen som Instagram tillhandahåller. Jag fick flera frågor om just det här inlägget och hade inga bra svar att komma med, bortsett från att jag inte rekommenderade det då det inte prövats rättsligt, men att jag skulle anmäla det för att få RO att göra en bedömning.

Reklamombudsmannens nämnd kom fram till att den här reklamidentifieringen, tillsammans med lite annan text, ÄR tillräckligt för att uppfylla kraven som ställs. Den bryter alltså inte mot artikel 7 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation.

Nämnden konstaterar att reklammarkeringen visas direkt under Instagramkontots namn och består av texten
”Betalt samarbete med brollopsbruket_sverige”. Nämnden finner att reklammarkeringen ”Betalt samarbete med
brollopsbruket_sverige” tydliggör att det rör sig om reklam. Reklammarkeringen syns tydligt och framträdande
högst upp i inlägget och har därmed presenterats på ett sådant sätt att en genomsnittskonsument omedelbart
uppfattar inlägget som reklam. Nämnden finner därför att det omedelbart framgår att inlägget, både på dator och
i mobilappen, är reklam. Reklamen strider därmed inte mot artikel 7 i ICC:s regler.

Det som gör mig förvirrad här är hur Reklamombudsmannen kan slå fast att det här är en fullgod reklamidentifiering, samtidigt som Konsumentverket inte vill uttala sig innan det prövats i Patent- och Marknadsdomstolen. 
Hur ska influencers tolka det här?
Jag tror nämligen inte att man kan försvara en publicering till Patent- och Marknadsdomstolen, med att Reklamombudsmannen sagt att det är en fullt tillräckligt reklamidentifiering?

Så hur ska man tolka detta?
Går det att luta sig mot Reklamombudsmannens beslut alls i fall som detta eller är det helt värdelöst ur ett prejudicerande perspektiv?
Skulle man exempelvis bädda in det här inlägget från Linnea Claeson så försvinner både text och Instagramfunktion, vilket då gör att själva inbäddningen av inlägget bryter mot artikel 7 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation, någonting som då behöver bli en helt ny anmälan till RO.
Samma inlägg kan alltså då både frias och fällas för brott mot artikel 7 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation beroende på med vilken funktion och på vilket sätt man ser inlägget i Instagramappen.
Jag sätter dem sida vid sida för att ni ska se hur jag menar.

Det är inte så lite förvirrande om du frågar mig.
Det känns som att Reklamombudsmannen i det här fallet förvärrar förvirringen, snarare än reder upp den.
Hur ska man kunna göra rätt, när det inte går att få några svar på vad ”rätt” egentligen är eller på hur det ser ut?
Det är kanske dags att börja kräva fler svar från Konsumentverket, som är den instans som faktiskt kan straffa influencers och företag som gör fel vad gäller marknadsföring på sociala medier.

Tack och förlåt till Linnea och Bröllopsbruket som fick agera exempel här, men det här verkar vara det enda sättet att få några som helst svar eller ickesvar i dessa frågor.
Det borde inte behöva vara så, bara för att det här är en hyfsat ny bransch. 

Alkoholreklam är en helt egen kategori av komplicerat när det kommer till sociala medier.
Det finns den vanliga marknadsföringslagen att förhålla sig till, sedan är det alkohollagstiftningen, bildregel och kravet på måttfullhet – och enligt Konsumentverket så strider Måns Zelmerlöws reklam för det egna mousserande vinet mot dem allihop.
MZ by Måns Zelmerlöw består av mousserande rosévin, rött vin och cava och han marknadsför dem på sitt personliga Instagramkonto.

Enligt Dagens Juridik så bedömer Konsumentverket att marknadsföringen strider mot kravet på måttfullhet i alkohollagen samt bildregeln i alkohollagen.
Konsumentverket anser att Måns Zelmerlöw är medverkansansvarig för de aktuella marknadsföringsåtgärderna.
Konsumentverket upplyser även om att brev också har skickats till leverantören, Hermansson & Co, av aktuell alkoholdryck. Konsumentverket bedömer att Hermansson & Co är huvudansvariga för de aktuella marknadsföringsåtgärderna.

När det gäller vinet MZ Barrik har Zelmerlöw lagt upp ett inlägg på instagram den 12 april 2022.
I inlägget framgår bland annat följande text:

Först ett ord om förpackningen. I bolagets utbud av likriktade boxar så är den här designen kul, uppseendeväckande och uppskattad att ställa fram på matbordet – för ett riktigt bra matvin är den gyllene tunnan gjord av återvunnen metall.

Konsumentverket bedömer att marknadsföringen innehåller osaklig information om förpackningen.
Uttryck såsom ”kul”, ”uppseendeväckande” och ”uppskattad” är, enligt Konsumentverket, påståenden som bedöms utgöra irrelevant information om varan.
Vidare anser Konsumentverket att beskrivningen av förpackningen och dess unika utformning skapar ett intresse för produkten och lockar konsumenten att köpa produkten.

”Mot bakgrund av detta bedömer Konsumentverket att marknadsföringen inte är förenlig med det särskilda måttfullhetskravet”.
Vidare anser Konsumentverket att videon i inlägget strider mot bildregeln i alkohollagen då videon visar händerna på en person som håller upp vin i ett glad från den nämnda förpackningen.

Den här sista punkten är intressant, och förvirrande på samma gång.
Jag har haft många frågor gällande just den här bildregeln och har bett Alkoholgranskningsmannen svara på lite frågor om det.
Jag frågade honom bland annat om varför får det inte förekomma människor i alkoholreklam?
Alltså bildregeln” i 7 kap. 5 § 1 st. alkohollagen?
”Det innebär att bilden bara får visa varan eller råvaror som ingår i varan, enstaka förpackningar samt varumären”.
I fallet med Måns Zelmerlöw är det inte ens bilder på skålande människor som kritiseras, utan de slår ner på att det finns med ett par händer på bilden.

Bildregeln är från 1979 är enligt Alkoholgranskningsmannen ett tydligt exempel på en rättsregel som inte följt utvecklingen och bakgrunden till regeln var att man ville ha en enkel regel. Människor i bild har historiskt avsett ”glada människor på fest” vilket naturligtvis inte är förenligt med måttfullhetskravet.
Han skrev även att Bildregeln underkändes av Patent- och Marknadsöverdomstolen som stridande mot grundläggande EU-rätt eftersom den förbjuder även föremål som inte skadar folkhälsan eller tom gynnar folkhälsan.
Högsta domstolen, som inte ville låta EU underkänna ännu en regel, gav i stället regeln en innebörd som strider mot ordalydelsen. HD skriver nämligen att det framstår som att regeln är uttömmande men att den ska tolkas mot ändamålet (skydd av folkhälsa) och bara tillämpas ”i allvarliga fall”. Som domen kom att motiveras tolkar flera med mig det så att saklig information är tillåten även i bild (bilderna förbjöds för att de var osakliga).

Vidare skrev han:

Idag är läget som sagt annorlunda och jag kan godta människor i vissa fall. Om t.ex. en master blender framträder och berättar sakligt om produkten har jag svårt att se varför det skulle vara otillåtet (budskapet är tveklöst tillåtet och bilden på personen lär knappast ha någon folkhälsoskadlig effekt). En annan sak är att vi idag har ett större antal produkter som bär namn av en ”kändis” etc. Personen i fråga kommer då att bli ett ”varumärke” eller ”ett med varumärke jämförligt kännetecken” för sin egen produkt. Det innebär dock inte att bilden får se ut hur som helst – den ska vara just ett kännetecken för produkten och bedöms enligt måttfullhetskravet.

Om drycken och varumärket är en och samma – typ Leif GW och GWs röda vin – så anser AGM att bilder på det mänskliga varumärket borde vara tillåtet, men det verkar alltså inte Konsumentverket hålla med om. För här är det ju Måns Zelmerlöw med Måns Zelmerlöws bubbel som fått bassning.

Det är det här som gör alltsammans så himla förvirrande.
Hur ska människor kunna göra rätt om det inte finns fastslaget någonstans exakt vad som är rätt?
Att låta influencers tolka marknadsföringslagen har inte gått så där alldeles strålande, och än värre tror jag det skulle bli om de skulle ta sig an en luddig alkohollagstiftning.
Det är generellt svårt att få ihop människor med saklig information i alkoholreklam, om bilden enkom innehållet skålande människor, men skulle en master blender framträda och berätta sakligt om produkten så är det kanske en annan sak, som AGM skriver, men kan någon snälla avgöra vad som är vad?

Jag ville även reda ut vad som gäller när man gör reklam för alkoholfria drycker, exempelvis öl, vin eller bubbel. 
Vad gäller då? Ska även dessa reklamer följa alkohollagen, trots att de de facto inte innehåller någon alkohol?
Han är tålmodig, Alkoholgranskningsmannen. Jag har nog ställt honom hundra frågor sedan jag startade Bloggbevakning och han svarar alltid snabbt och utförligt. 🙂
Enligt honom så omfattas alkoholfria alternativ inte av bildregeln eller andra regler för alkoholhaltiga drycker, men däremot finns det någonting som kallas för förväxlingsregeln och som gäller för alkoholfria alternativ.
Den innebär, enkelt uttryckt, att du i reklam måste tydligt märka alkoholfria produkter som alkoholfria om de kan förväxlas med alkoholdrycker av samma slag.

Blev någonting mer klart eller tydligt för mig eller er?
Inte mycket va? ??‍♀️??‍♀️

Nu tar vi helg, va?

Visa det här inlägget på Instagram

Jon Olsson Delér visar upp sin nya vräkbåt, som har verkar ha tagit på sitt klädföretag. 
Varför skulle den annars kallas för ”C’est normal Speedyacht”? Brukar inte båtar ha tjejnamn annars?

I så fall ett helt logisk och relevant inköp till en klädmnärke som säljer mjukisdressar och liknande plagg, eller hur?
Jag undrar om jag kan göra avdrag för två alpackor på företaget om jag kallar dem för ”Flunsa” och ”Smygreklam”?
Den kopplingen är minst lika solklar som Jons mjukisdressbåt.

Jag minns när Kenza ville göra avdrag för en cykel.
Det fick hon avslag på, när det begav sig.
Är inte det lite märkligt ändå? Om man kan ha en företagsbil som man nyttjar privat så borde man väl kunna ha en företagscykel som man också nyttjar privat. (och betalar förmånsskatt för)
Mer miljövänligt om inte annat.

Visa det här inlägget på Instagram

Tränaren Pischa Strindstedt har samlat några horribla men virala träningsvideos med människor som utgör en fara, både för andra men mest för sig själva på gymmet.
Jeeez, det ser ju livsfarligt ut, vilket det nog också är många gånger.
Är det inte ganska sjukt egentligen?
Människor kan ägna sig åt det här på egen hand, utan krav på minsta tillstymmelse av kunskap, där de på riktigt kan skada både sig själva och andra, samtidigt som det på riktigt är olagligt – ja, OLAGLIGT – att cykla och släppa styret med båda händerna.
Hur kan DET vara olagligt, samtidigt som det är fullt tillåtet för vem som helst att gå banans med all tung gymutrustning, med risk för både liv och lem? (Lem?)

Är inte det ganska märkligt ändå?