Om dessa reklamer från Caia Cosmetics fälldes av Reklamombudsmannen för att vara könsdiskriminerande/sexistisk, vad tror ni då att utlåtandet skulle bli för det här reklamklippet av och med Jeanette Svedberg och hennes hudvårdsprodukter?
Var på termometern petar ni in Jeanettes reklam?
Jag fick ett mail från en läsare igår, som ifrågasatte märket Icaniwill och deras ’normbrytande’ kampanj, med tre blonda, smala supertränande tjejer – Elin Kjos, Jenna Nevrin och Camilla Salomonsson Hellman.
Hon undrade vad som var normbrytande i kampanjen, och tyckte att det hela var snudd på komiskt.
Jag gissar(!) att det är så här märket resonerat med sitt normbrytande:
Elin Kjos genomgår just nu en behandling för lugncancer och finner styrkan till det i sin träning.
Jenna Nevrin har bytt lågkalorikost och jakten på magrutor mot mer energi in och tung styrketräning på gymmet.
Camilla Salomonsson Hellman var gravid i 20 veckan när kampanjen fotas.
För vissa är det med största sannolikhet normbrytande, medan det för andra inte alls är det eftersom reklamen ser ut som vilken reklam för träningskläder som helst, med tre vältränade, blonda tjejer i fokus.
Tycker du att reklamen är normbrytande?
Diskutera gärna kring ämnet i stort, men lämna eventuella negativa kommentarer på individnivå därhän, tack!
Pulvret blockerar inte ALLA kolhydrater/ fett för vi behöver näring/ energi så klart! Detta har funnits på marknaden i över 20 år men inte i pulver form som är mer effektivt. Massvis med oberoende kliniska studier är gjorda bakom detta.
Vi säger att man skall äta och INTE banta, ha en fin dag ? // Åsa Vesterlund
I slutet av april i år så skrev Expressen om Åsa Vesterlund och hur hon höll på att lansera en egen produkt inom hälsa.
Mycket viktigt att nämna var att det låg en klinisk studie bakom.
Åsa Vesterlund är samtidigt i full gång med att lansera en egen produkt inom hälsa. Det är något hon har jobbat länge på och är mycket stolt över.
– Det är ett tillskott som gör att man kan leva på som vanligt, men som drar ner på kalori- och fettintag. Och det ligger en klinisk studie bakom det, säger Åsa Vesterlund.
Hon är tydlig med att det inte rör sig om ett bantningspreparat utan beskriver det som ”en hjälp på traven”. // Från Expressens artikel
Man behöver inte vara raketforskare för att slå fast att det med allra största säkerhet handlar om pulvret från Instagraminlägget här ovan.
Preparatet heter ”Skinny Beanie”, innehåller endast två ingredienser: White Kidney Bean Extract och Prickly Pear Cactus, vilket enligt Åsa funnits på marknaden i 20 år, samtidigt som hon nyligen lanserade i pulverform.
Betyder inte att ”lansera någonting” att man ”introducerar” det på marknaden? Man kan väl inte lansera någonting som redan finns? Eller?
Tänker jag fel här?
Så till Expressen säger Åsa att det ligger en klinisk studie bakom det, men i sitt Instagraminlägg hävdar hon att det finns massvis med oberoende kliniska studier om preparatet.
Det är ganska stor skillnad på ”en” och ”massvis”.
Det finns heller inga länkar till några studier på företagets hemsida, men när jag söker upp den första studien av tre så blir jag inte direkt övertygad om preparatets fantastiska egenskaper.
Det står även tydligt att det behövs längre studier med fler testpersoner för att bekräfta eventuella resultat.
Är jakten och längtan efter smalhet så stor att vi är beredda att köpa och stoppa i oss vad tusan som helst för att ta en liten en genväg?
Och tror ni att man kan hälla det här pulvret på sin mat samtidigt som man täcker den i Oslo Skinlabs kollagen, eller bör man göra detta var för sig?
Är ni sugna på lite bantningspreparat hjälp på traven?`
Ska jag försöka få loss en rabattkod? 😉
Tack för tips!
Vad får man egentligen använda sitt konto till?
Vad bör man använda det till?
Kan man använda ett nischat konto med kändis-nyheter till att försöka kränga fettförbrännande shots i DMs, som man skickar till sina följare utan att ha en aning om vem som tar emot det?
Det finns en hel massa saker som man tekniskt sett får göra, men det gör ju inte det hela till en bra idé.
Instagramkontot @kändisnyheter har 86 000 följare och klappar sig själv på axeln genom att hävda att hen enbart publicerar 100% sanna nyheter och inga FAKE nyheter.
Det här är ett konto för den som vill ha lite koll på kändisvärlden helt enkelt.
Det drivs av en person som jobbar med MLM-försäljning av en shot som påstås ska kunna göra allt från att förbränna fett till att avgifta kroppen och immunsystemet, men på sitt personliga konto har hen bara 191 följare, vilket kanske inte är ett jättebra kundunderlag för den här typen av försäljning.
Därför använder hen nu istället sitt ”kändisnyhet-konto” till att försöka öka försäljningen där hen skickar DMs till slumpmässigt valda följare som menar att de på intet vis visat något som helst intresse för dessa shots.
Företaget heter SupaNova och är ett MLM-företag precis som exempelvis Nuskin.
Följaren som skickade det här till mig funderade kring vad som skulle kunna hända om dessa meddelanden hamnar fel, kanske hos någon med en ätstörning eller på väg mot en. Personer som kanske följer ett konto om kändisnyheter för att försöka undvika reklam för bantningspreparat att triggas av, i mesta möjliga mån?
Får man använda sitt konto till vad som helst?
Hur hade ni reagerat om ni fick sådana här mail, som ni upplever kommer från ingenstans, från ett konto som nischat sig mot att uteslutande handla om kändisnyheter?
Är det fult gjort att använda kontot på det här viset, eller är det smart och någonting ni också hade gjort om ni satt på 86 000 följare?
Jag har haft en ganska lång konversation med personen bakom Kändiskontot men detta är det enda hen vill lämna som faktisk kommentar:
Det var ju ett väldigt vänligt erbjudande hen kom med, men jag tror jag får avböja för den här gången.
Dock är jag väldigt intresserad av den här nionde anledningen som nämns, till varför man ska shotta Supanova.
Bildserien finns med som en höjdpunkt på kontot med 191 följare.
Får man verkligen tillskriva ett ”kosttillskott” (som hon kallar det) den här typen av egenskaper, och får man ens kalla det för ett kosttillskott?
Medicinska påståenden får inte göras om kosttillskott. Då klassificeras produkterna som läkemedel. Exempel på medicinska påståenden: ”lindra oro”, ”lindra huvud- värk”, ”mot ledvärk”, ”mot eksem”, ”bättre sårläkning”, ”mot impotens”, ”mot mag- besvär” och anspelning på ”rökavvänjning”, se vidare Läkemedelsverkets webbplats.
Märkningen får inte heller tillskriva livsmedel egenskaper som innebär att de kan förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller antyda sådana egenskaper (5 § LIVSFS 2004:27).Det är heller inte tillåtet att använda beteckningen ”kosttillskott” om energigivande produkter som måltidsersättninger, energidrycker och sportprodukter, exempelvis proteinpulver och så kallade ”bars”. // Svenska Livsmedelverket