Det här inlägget av Jelena Meacham påminner så mycket om ett ämne som Margnus Betnér tar upp i en av sina stand up-shower.
Om hur det är SÅ mycket bättre för alla att skilja sig istället för att fortsätta bo ihop med någon man inte längre älskar, för barnens och amorteringarnas skull.
Och som Jelena säger, de kan fortfarande göra saker tillsammans med barnen, även om de inte längre är tillsammans. Varför inte gå skilda vägar innan man börjar avsky varandra? För allas skull…
Jag är själv ett skilsmässobarn, men var helt förskonad från bråk mellan mina föräldrar. Hade det dock förekommit så tror jag att jag hellre velat ha två föräldrar som mår bra, men som inte är tillsammans längre, än två som stannat kvar i förhållandet och som inte gör annat än grälar och skriker på varandra.
Jag vet att många av er har barn.. eller kanske rent av egna erfarenheter om saken från barndomen.
Någon som har en visdomspärla eller två att bidra med i det här ämnet?
