Blommigt eller blått? 
Stuckatur eller svampat?
Tegel eller fondväggstapet?
För paren som inte kan komma överens om hur man vill att det ska se ut hemma i vardagsrummet så har jag den ultimata lösningen för er. Eller jag och jag…? Inte jag egentligen…
Det är ju Piller-Bobby och hans man som står för inspirationen – I’m merely the messenger here.

Fram med overhead-apparaten och allt ni någonsin lärde er på bilden i skolan och kladda dit era egna ansikten över hela väggarna!
Jag lovar att ni skulle kunna ha resten av rummet inrett som den sammetsröda tortyrkammaren i 50 shades-filmerna plus en sexgunga i taket och ingen skulle ens notera det.
Men hur kommer man på tanken?
”Hmmm….hur gör jag det extra snyggt här hemma? JAG VET! Jag sätter mitt eget fejs på väggen! Över HELA väggen!!!”
Lite smyg-narcissistiskt så…
Men man undrar ju lite…hade inte Jimi en lika imponerad bröstmuskulatur som maken, eller varför är han kapad vid hakan?

Det här är den märkligaste formen av inredning jag någonsin skådat och då har jag sett min beskärda del av den epidemi av pizzeria-inspirerade tegeltapeter som tagit över min hemstad Nybro. 
Det enda som skulle kunna vara värre än att ha sitt eget enorma ansikte på en vit vägg är att ha sitt eget enorma ansikte på en terrakottafärgad tegeltapet.
Det är liksom inte ens en tavla – det är VÄGGEN!!!!
VÄGGEN!!!!!!????

Var det någon som blev inspirerad eller fick lösningen på sin inredningsrelaterade relationskonflikt?
I så fall är det inte mer än rätt att ni har även MITT ansikte på väggen! Jag kan gå med på att sitta inne i ett gästrum eller kanske gillestuga, men helst av allt vill jag sitta ovanför soffan.
Helst i kombination med ”Carpe Diem” eller liknande…

Igår skrev jag om My Martens som ändrade om i både inlägg och historia för att ta sig ur en situation där det å det grövsta framstod som att hon kört bil i 110 km/h med en mugg i ena handen och en klickande kamera i den andra.
När ingen verkade köpa hennes förklaring/efterhandskonstruktion så raderade hon helt sonika inlägget. Out of sight, out of mind, men det betyder inte att läsarna går med på att släppa det hela.
Diskussionen har fortsatt på ett annat inlägg och visst framstår hon som extremt skyldig med sitt ”låtsas som att det regnar”?

Varför inte bara ta tjuren vid hornen och reda ut det hela?
Erkänna om det är på sin plats?
Den här taktiken kommer ju inte fungera…

TILLÄGG:
My menar att bilden är taget vid ett annat tillfälle, men bilden själv verkar anse något annat. Bildens metadata visar att den togs den 4/2 kl 09.09.
Hur ska My förklara det?

Tack för tips!

MÅNGA av hennes läsare reagerade när hon la upp en bild på sig själv, körandes i 110 km/h, med en kaffemugg i ena handen.
My själv svarar i otaliga identiska kommentarer att den bilden så klart(!) inte är tagen av henne själv utan av en väninna vid ett annat tillfälle, men att hon publicerade den eftersom den passade in i inlägget.
Hon har alltså inte fotat med telefonen i ena handen och en kaffemugg i den andra (och ingen på ratten) enligt henne själv.

Om det är sanningen – varför har hon då bemödat sig med att ta ner originalbilden, beskära den så att man inte längre ser hastighetsmätaren, för att sedan publicera den igen?
Varför göra det om man inte har något att dölja?
Det bara skriker ju ”SKYLDIG” om det agerandet!

Läsarna verkar inte riktigt köpa hennes förklaring och låter allt annat än övertygade.
Så här ser det ut inne på hennes blogg.

 Extra intressant att hon har samma ljusrosa naglar på Instastory – både hos sig och sin kompis Sus.
Men hon kanske alltid kör med likadana naglar? 🙂

Tack för tips!