Mitt sovrum i Frankrike, våren 2013. Nu är det en annan spegel där.
Minns att jag fick en kommentar när jag publicerade den här bilden om att jag höll för magen för att det var där fettet var. Bar sedan med mig kommentaren som en giftig karamell av absolut sanning resten av sommaren.
Man kan ju säga mycket om att influencers ska kunna ta en och annan hatkommentarer när de har stora kanaler. Men dom är också bara tjejer framför en spegel ibland. // Sandra Beijer

Sandra Beijer hittade en bortglömd mapp på sin dator med bilder från förr och bjuder på ett helt gäng inne på sin blogg.
Årtalet verkar vara 2010-2014 och antalet är tusentals.
Kul, jag gillar sådana bilder mer än de perfekta, uppstoppade bilderna som vi matas med stup i kvarten nu för tiden.

Sandra berättar om bakgrunden till den här bilden och vad en enda kommentar om utseende ledde till för henne, hela den sommaren. 
Nu för tiden förstår jag inte hur man kan bry sig så mycket om sådant, men däremot minns jag hur det var att bry sig och gå sönder av att inte se perfekt ut eller av rädsla för att någon skulle ha något negativt att säga om mitt utseende, och det tror jag är viktigt att komma ihåg.
Jag önskar att jag kunde smitta alla människor som bryr sig för mycket, av min egen ”zero fucks given-inställning” till okända människors åsikter för det är fasen BARA destruktivt att lyssna på sådant.
Varför bryr sig om vad människor man inte känner och/eller vars åsikt faktiskt inte spelar någon roll tycker?

Vad jag försöker säga är att jag helt enkelt önskar att alla människor vågade springa som Phoebe.

Jag är i vecka 20 eller 19 + 2 enligt min bebisapp. Båda står, så man fattar inte riktigt. Men men, låt dom hålla på. Man får nya frukter varje vecka i alla fall. Just nu är bebisen stor som en 25 centimeters banan. // Sandra Beijer

Sandra Beijer uttrycker sin förvirring kring sättet som man tydligen ska beräkna hur långt gången man är i sin graviditet, och av kommentarsfältet att döma så är hon långt ifrån ensam om det.
Jag förstår snarare inte hur man kan veta exakt på DAGEN, vilken dag man blev gravid. Hur?
Hur kan man veta EXAKT hur många dagar gammalt fostret är?
Det borde ju även tekniskt sätt diffa rätt mycket i så fall på ett ägg som befruktats direkt efter midnatt en dag, och ett ägg som befruktats en minut i midnatt samma dag? Samma dag, men 23 timmar och 59 minuters skillnad, förklara det om ni kan?
How about dat? (Cash me outside) 😉

Sandras följare bjuder på sina bästa tips, teorier och andra tokigheter vad gäller gravid-matematik, men jag undrar om någon av kommentarerna egentligen är hjälpsamma eller om de bara spär på förvirringen?

Da fuck liksom?

v

Reunionavsnittet kom ut på HBO Nordic i torsdags. Det är uppbyggt som en godispåse av throwbacks, bloopers och nostalgi. Men vad som framförallt är svårt att undgå är hur de sex numera femtioåriga vännerna ser ut som en samling getingallergiker. Kinderna så fyllda av botox och fillers att deras tårfyllda ögon över att vara tillbaka i studion krympt till knappar i ansiktet.
Obs. Folk får göra vad dom vill med sin kropp. Men det går samtidigt inte att frångå:
ingenting säger att tjugo år gått så mycket som ansträngningarna att dölja det. // Sandra Beijer

Sandra Beijer skriver så extremt träffsäkert om samma sak som jag både tänkte och kände, när jag tittade på reunionavsnittet av Vänner.
Ett avsnitt som alla vi Vänner-fans längtat och väntat på.
Hon skriver om hur Jennifer Aniston och David Schwimmer läser den där scenen som ledde till att Ross och Rachel kysstes passionerat utanför fiket Central Perk, samtidigt som regnet öser ner.
En scen som jag tror representerar ren romantik för många, så även för mig.

När jag blundar framför skärmen hör jag Ross and Rachel. Då skulle det lika gärna kunnat vara 1995. Men när jag öppnar ögonen ser jag dom inte. Jag ser bara Jennifer Aniston och David Schwimmer. Deras ansikten har upphört vara några som helst andra karaktärer för länge sedan.

Magin de allra största skådespelarna besitter: att helt kunna gå in i rollen och få tittaren att glömma verkligheten är dold bakom mängder av fillers. Allt man ser är två Hollywoodstjärnor rika som troll som för länge sedan nått sin peak. Och det handlar inte om deras ålder – utan deras desperata önskan bort från den. 

Skräcken för döden går inte att dölja hur trovärdiga skådespelare de än är. Det spelar ingen roll hur många sprutor de tar, hur många knivar de lägger sig under för att metodiskt låta ögonhålorna skjutas längre in i ansiktet, längre bort från tittaren. Det sitter inte längre i blicken. Det sitter i huden. // Sandra Beijer

Det är i texten som den här som jag verkligen inser hur briljant Sandra är på att skriva,
Jag hade aldrig ens kunnat komma i närheten av att beskriva det så bra som hon gör, trots att känslan hon förmedlar i sitt inlägg är densamma som jag känner.

SPOILER ALERT!
Och på tal om Vänner-reunionavsnittet. (Ni som sett det…)
Hur reagerade ni på den romansbekännelsen som två av Vännerna serverade som ett litet körsbär ovanpå glassen som var detta avsnitt?

Visa det här inlägget på Instagram