Inlägget uppdaterades den 12 juni 2020.

Efter att ha stött på en hel del reklam för alkohol så blev jag nyfiken på exakt hur alkoholreklam behöver vara utformad på sociala medier.
Behöver den inte ha en varningstext eller liknande?
Sagt och gjort – jag kontaktade Mattias som är Sveriges alkoholgranskningsman och ställde lite frågor till honom.

Det här är vad jag fick reda på – något som kommer göra reklam för alkohol lättare att genomföra korrekt för många tror jag.
Tydligen så finns det lagar och regler för papperstidningar som inte gäller för andra media som sociala medier och liknande.
Regeln om s.k. varningstext (informationstext) gäller endast för tidningsannonser där den behöver vara 20% av själva annonsen. Enligt näringslivets rekommendation, som utgör god affärssed, omfattas även ”webbupplagan” av en tidning.
Annonser i sociala medier omfattas däremot inte och inte heller bloggar.

Vem får marknadsföra alkohol?
För att en blogg, Instagramkonto eller annan social media ska få göra alkoholreklam så behöver 70% av följarna vara över 25 år.
Alkoholstyrkan på den marknadsförda produkten måste alltid anges och du får inte uppmana till bruk av alkohol – någonting Pernilla Wahlgren fällts för av Alkoholgranskningsmannen med det här inlägget.

Så om jag eller någon annan bloggare gör reklam för alkohol så behöver vi inte ha med någon varningstext men inlägget ska så klart markeras som reklam i vanlig ordning. 
Det känns som att lagen inte riktigt har hängt med här – lite som många andra lagar som inte omfattar internet, endast för att det inte fanns då lagen infördes.

Vad tycker ni om detta?
Är det bra eller dåligt?

P3 Dokumentär:

Klicka på bilden för att komma till avsnittet.

Just nu ligger jag hemma med halsont och feber så det är därför det är lite längre mellanrum mellan inläggen men jag försöker skriva minst 5 inlägg om dagen till er.
Eftersom jag vilar en HEL del tillsammans med två överlyckliga katter så har jag haft tid att lyssna på den nya dokumentären från P3 dokumentär som släppt ett nytt avsnitt om det så kallade ”Kumlafallet”.

När en 13-årig flicka begår självmord framför ett tåg uppdagar det sig att hon fått mottaga hot och mobbing på sociala medier – bland annat Facebook.
Något som låter ruskigt likt det som den så kallade ”Alexandramannen” utsatte hundratals flickor för och dömdes för 2006 händer även här.

Unga flickor övertalas och hotas till att visa sig helt eller delvis avklädda framför kameran till Skype och tvingas göra än grövre saker – annars kommer personen på andra sidan skicka nakenbilder eller photoshoppade bilder till flickornas lärare, föräldrar och tränare.
Det som från en början verkar vara en 15-årig pojke visar sig till slut vara en 44-årig man som kommer att ställas inför rätta för bland annat grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och ett 20-tal fall av försök till utnyttjande av barn för sexuell posering.

Det han inte döms för är vållande till annans död för att ha orsakat Linns självmord – ett självmord som kanske hade kunnat stoppas om det funnit lite mer kunskap om sociala medier och vad som händer där eller om skolan reagerat tidigare på att Linn mådde dåligt.

Det här inlägget handlar inte på något vis om att skuldbelägga hennes föräldrar eftersom det är mer regel än undantag att föräldrar inte har den typen av koll på den nya utvecklingen på nätet. Jag vill istället lyfta upp problematiken så att inget annat barn någonsin ska behöva känna att självmord är den enda utvägen.
Linns mamma ville in i det längsta inte ”snoka” på sin dotters Facebook och när hon till slut hörde så pass många varningsklockor ringa att hon trots att gjorde det så ville hon inte tvinga dottern att prata om det hon hade läst för att inte kränka hennes integritet.

Vi har som en regel här hemma att inte gå in på barnens mobiler/datorer/iPads men vi (eller M framför allt) SKA kunna göra det om han vill.
Vi pratar också väldigt mycket om nya appar, program och de faror och fällor som kan finnas ute på nätet. Det mesta av det som finns på internet är bra, fantastiskt och spännande men jag vill att barnen ska känna igen och reagera på om någonting händer som vi kanske har pratat om som inte är okej.
Folk är inte alltid den de utger sig för att vara och jag vill att de alltid ska känna sig trygga nog att kunna prata med en vuxen om någonting händer på nätet även om de kanske skäms över det.

Det händer att jag får ett sms med en bild från min bonusdotter där hon frågar om den är okej att lägga upp på Instagram – trots mitt felsteg tidigare – och det gör mig glad. Glad och stolt att hon förstår det där med att tänka efter lite extra innan man publicerar någonting.

Så föräldrar där ute – försök hålla er uppdaterade med vad era barn gör på nätet och sociala medier.
Prata med dem. Fråga vad apparna handlar om i fall ni inte förstår och om ni inte vill att barnen själva ska lyssna på dessa två dokumentärer jag nu kommer rekommendera – lyssna själva på dem för att få verktyg att kommunicera med era barn om.
Detta är deras generations skolgård och vi måste skydda våra barn även där!

Klicka här för att komma till P3’s dokumentär om Alexandramannen.

Klicka här för att komma till P3’s dokumentär om Instagramupploppen i Göteborg.