Dasha verkar ha fått in vanan att gå på olika events som går ut på att profitera på människors osäkerhet och missnöje vad gäller det egna utseendet.
Delar hon inte ut rabattkoder på olika typer av fillers, så lägger hon ut bilder och videos på behandlingar som ska minska kroppsfettet, men helt utan att nämna de risker som finns.
Att det finns en risk för att behandlingen får motsatt effekt och att de enda sättet att få bukt med dessa komplikationer är regelrätt fettsugning.

Jag tycker det är så oansvarigt att lägga ut den här typen av innehåll, särskilt som det kommer ackompanjerat av några tvärsäkra påståenden från Dasha, som förmodligen inte vet mer om saken än informationen hon blev itutad under den här spons-frukosten, som säkerligen inte heller tog upp riskerna med behandlingen.

Det skönhetssalongerna missar i sin information till kunderna är att fettet faktiskt stannar kvar i kroppen när man fryser ihjäl en fettcell, och kan istället hamna på ställen där det möjligen inte syns, men där det är farligare.
Karin Stenkula, är forskare inom experimentell diabetesforskning vid Lunds Universitet, och studerar just fettceller inom medicinsk forskning.
Fettväv innehåller också mycket kärl och nerver, och sådant kan skadas av kyla. Exakt var gränsen går är individuellt.

– Även om fettcellerna försvinner kan fettet omlagras i andra fettceller i kroppen. Och ett mycket farligare fett är ju bukfettet, du skulle kunna se smalare ut men du har istället lagrat in mer farligt fett, säger Karin Stenkula till Sveriges Radio

Det är oftast vanliga skönhetssalonger som erbjuder dessa behandlingar, och behandlingarna utförs av personer som inte har någon medicinsk utbildning. Det här tycker Jan Hedenbro, läkare och expert på fettmakirurgi är märkligt. Han tycker att det här borde vara en fråga för Socialstyrelsen att se över.

– Det förefaller fullständigt galet att man låter medicinskt outbildad personal syssla med sådant här, säger Jan Hedenbro, läkare och expert på fetmakirurgi, också till Sveriges Radio

Det finns även en annan risk med Cool Sculpting, och det kallas ”paradoxal fetthyperplasi (PAH)” eller, i lekmannatermer, ”stick of butter”-effekten.
Istället för att gradvis krympa fettet, blir utbuktningen efter CoolSculpting faktiskt större och blir vanligtvis fastare än omgivande vävnader, ibland med ett ”stick of butter”-utseende som liknar formen på CoolSculpting-applikatorn.
Man vet inte varför detta drabbar vissa kunder, men det är betydligt vanligare (1 på 138) än vad som tidigare rapporterats av företaget bakom konceptet (1 på 4000).

Skulle man drabbas av paradoxal fetthyperplasi (PAH) så går det att åtgärda, men enbart genom en traditionell fettsugning. 
Det är inte gratis, och är hyfsat säker på att det finns en liten friskrivningsklausul i det finstilta, på varje papper kunden tvingas kråka på innan fettfrysningen börjar, där kliniken helt avsäger sig ansvaret för den här typen av komplikationer.

Vill man frysa bort fett, så kan man absolut göra det, men gör det i så fall med adekvat kunskap om ingreppet.
Lita inte på någonting som en influencer postar om saken, särskilt inte om deras uppdateringar innehåller fler avokadomackor än länkar till någon typ av vidimerad källa.