Ironin i att Anna Book postar det här inlägget på Instagram.
Hon, som inte ens kan ge folk ett glas vatten utan att det ska dokumenteras och publiceras på sociala medier, för extra många godhetspoäng. ?
My Martens är bara en av många som rasar mot att Skansen dödade alla sina vargar, för att ge plats åt nya djur.
Vargarna kommer ersättas av fjällräven, vars reservpopulation Skansen hoppas kunna vara med och se växa, detta enligt Skansens kommunikationschef Yvonne Nordlind.
Yvonne Nordlind konstaterar dock att vargen ”är en het potatis”, och nämner att flera djurparker, både i Sverige och andra länder, har valt att sluta hålla varg, enligt Aftonbladet.
Vargen är definitivt en het potatis, och jag känner mig splittrad till just varg i fångenskap.
Eller splittrad är kanske fel ord, men jag har två upplevelser bland mina vänner och bekanta som står ganska långt ifrån varandra.
Jag har en bekant som fick gå in i hägnet på Kolmården och klappa och kela med vargarna i det som kallades ”Närkontakt varg”. Att få göra detta var en dröm hon haft länge och någonting som hon kommer bära med sig i resten av sitt liv. Samtidigt har jag en kompis som arbetat tillsammans med den kvinnliga djurskötaren som dödades av Kolmårdens vargar och som klandrar arbetsgivaren för att ha romantiserat vargens och människans relation. Som säger att de aldrig borde ha släppt in människor till vargen från första början.
Tillägg: Oavsett hur många människor som haft positiva erfarenheter av varg eller djur generellt i fångenskap så är det ingenting jag stöttar. Det är bara märkligt att ha två personer i min närhet som är så långt ut som det bara går vad gäller den här frågan, men det får mig inte att ändra uppfattning om att vilda djur hör hemma i det vilda och inte som underhållning för klappglada människor.
P3 Dokumentär har gjort ett program om vargattacken på Kolmården, men vill du veta med om hela den här tragedin och hur det kom sig att man började gå in till vargen från första början, så kan jag varmt rekommendera boken ”Vargattacken – ett reportage” av Lars Berge.
Videon till Peg Parneviks nya låt ”My name” är ute nu på Youtube och den är mer än bara en liten blinkning till expojkvännen Filip Lamprecht.
En scen i videon föreställer nämligen Peg där hon sitter och tittar på en tv som visar ett par som dansar tiodans, alltså den sortens dans som man tävlar med i Let’s Dance. Som Filip vann i samma veva som det verkar ha tagit slut mellan honom och Peg.
Jag skulle säga att både låten och videon är en blandning av Taylor Swift, Carrie Underwood och kanske lite ilsken Pink, och du hittar den HÄR på Youtube, eller HÄR om du är ute efter att kunna streama låten.
Vad tyckte du om låten?
Eller om låten och videon?
Det sägs ofta att influenceryrket in är ett riktigt jobb, att de gör någonting av ingenting, och det kan i många fall vara en helt korrekt analys.
Sen finns det tillfällen som det här, där Brämhults juice anlitar Tone Sekelius för att marknadsföra deras nya frukt och grönsaksshot och där hon faktiskt lyckas få till både en röd tråd OCH att göra den lite smålyxig med hjälp av smink och en smula strass.
Vad mer känns otippat att glamma till?
Reklam för sophämtning? Återvinningsstationer?
Nä, jag kan reda visualisera Tone högst uppe på ett berg av wellpapp, i glitterklänning och skor med absurt hög klack och en sådan här skylt:
Ibland kan de nästan trolla med knäna, våra influencers!
Har du stött på någon influencerreklam som du tyckt ha varit extra smart eller påhittig?