Igår tog jag upp att Therese Lindgren gör reklam för glasögon från Lensway, som ska skydda ögonen mot det blåljus som kommer från skärmar – telefoner, iPads, datorer mm.
I inlägget länkade jag till en artikel från nyteknik.se i vilken David Ramsey, som är specialist på näthinnesjukdomar och direktör för ögonforskningsavdelningen vid Lahey Hospital för Harvard Medical School uttalande sig kring fenomenet blåljus:

Det är sant att man kan ta skada av blått ljus, men bara om olika celler i kroppen överexponeras. Men det blåa ljuset från elektroniska enheter som smarta telefoner, surfplattor, bärbara datorer eller tv-apparater, skadar varken näthinnan eller någon annan del av ögat, enligt Ramsey.

”Det är osannolikt att det här blåa ljuset skadar näthinnan. Konsumentelektronik är inte skadlig för näthinnan på grund av mängden ljus som utsänds. Industriella källor av blått ljus är avsiktligt filtrerade eller avskärmade för att skydda användarna”, skriver han.

Jag tänker så här.
Om blåljus inte skadar näthinnan, vad är då risken för att huden skulle påverkas?
Med tanke på att influencers som Annica Englund marknadsför Nuskins produkter som sägs skydda mot blåljus (HEV-strålning) så tycker jag det är viktigt att reda ut saken eftersom hon och andra influencers får följarna att spendera sina pengar på varor som de rekommenderar med sin trovärdighet.

Googlar man på ”blåljus”, ”HEV-strålning” mm så får man MASSOR av träffar, men de två första sidorna består enbart av webbshoppar, som med diverse olika typer av skrämseltexter försöker folk att köpa skyddande produkter.
Slutligen hittade jag en artikel från tidningen Café, skriven av Jonas Öhman, men det är inte tidningen Café som är min källa utan den står två av medarbetarna på Toxintelligence för, som är en byrå som presenterar sig på följande vis:

Toxintelligence är en konsultbyrå som värdesätter vetenskap och saklighet.
Vi är en operativ och strategisk partner till företag inom kemikalieområdet. Vår ambition är att på vetenskaplig och regulatorisk grund hjälpa verksamheter att bygga upp ett långsiktigt hållbart kvalitetsarbete. Vidare har vi ett övergripande mål om att bidra till en mer nyanserad ton i den polariserade samhällsdebatten.

Här nedan följer frågan samt deras svar om just HEV-ljus:

Det här börjar kännas som ett framgångsrikt avsnitt av Uppdrag Granskning! Över till sol- och strålningsskydd. Det börja dyka upp allt fler produkter som påstår sig skydda inte bara mot UVA och UVB, utan också mot infrarött och blått ljus, s k HEV-ljus. Tankar på det?: 

– Märkligt! Dels finns det inga studier som tyder på att något sådant skulle vara farligt i ett normalt liv. Strålskyddsmyndigheten nämner till exempel att för svaga radiovågor kan forskningen inte visa några hälsorisker för människor, ändå är folk livrädda för strålningen av mobiltelefoner. Visserligen är infrarött ljus mer energieffektivt, men det finns inga hälsorisker med det i ett normalt liv. Alltså är det väldigt tveksamt att uttala sig om det in the first place. Tror också studierna som påstår det är väldigt tveksamma.

Vad är er inställning till hela den här ”blåljus-debatten”?
Låter den fullt rimlig eller är det lite foliehatt över alltsammans?
Jag tycker mest det känns som att det finns oerhört mycket åsikter om saken, men inte så mycket fakta.