Det har dundrat in taskiga kommentarer efter att Bloggbevakning verkar ha skrivit något om mig, vet ej vad då jag mår illa av att gå in på den bloggen och får en klump i magen av det forumet. Men i alla fall, jag skulle sätta mig och skriva ett mysigt lördagsinlägg och möttes av en handfull kommentarer om att jag är en dålig mamma som lämnar bort mitt barn hela tiden för att festa/jobba/supa/leva som innan. // Michaela Forni

Men skärp dig, Michaela!
Ska du lipa över hemska Bloggbevakning och det inlägg som skrivits om dig så kan du åtminstone ta reda på vad inlägget handlar om innan du börjar beskylla mig för att skicka mammahatare åt ditt håll.
Jag skulle nämligen vilja säga att du skaffat dig dessa kommentarer på egen hand eftersom mitt inlägg inte med en enda stavelse berör faktumet att du gått på fest utan ditt barn.
Varför skulle jag göra det?
För mig är det sunt och ingenting att överhuvudtaget kritisera – men så har jag inga egna barn att lämna bort (tack och lov, eller hur?). Vad gäller fester i coronatiden är en annan sak men det är inte heller vad mitt inlägg om dig handlar om.
Det hade du vetat om du slängt ett öga på inlägget innan du drog offerkoftan runt dig likt en tunnbrödrulle och började knappra på ditt ogrundade inlägg.

Löjligt att försöka få det till ”mammakritik” när det handlar mer om ”människokritik”.

Mitt förra inlägg handlade om att festa i Båstad under corona (Bianca har mig veterligt inga barn som hon lämnat och hon fick sin släng av sleven) och mitt inlägg här med tillhörande kritik som jag riktade åt ditt håll handlade om sättet du oproffsigt bröt mot rådande lagstiftning när du publicerade information om en läsare så att jag till och med kunde hitta vem det rörde sig om.
HON i sin tur kritiserade ditt val att gå på fest, men det är ingenting jag ens nämner i mitt inlägg.
Däremot skriver jag att du kanske inte ska dela med dig och tjäna pengar på så här mycket av ditt föräldraskap eftersom du inte verkar kunna hantera kritik, men återigen.
Skiter fullständigt i om du går på fest utan ditt barn, något du hade vetat om du lagt två sekunder på att ta reda på vad det är som faktiskt skrivits istället för att bara anta en massa saker som i sin tur sprider en massa hat.

Får du så ont i magen av Bloggbevakning, be din sambo, en vän eller släkting slänga ett snabbt öga på inlägget och be dem sammanfatta det i punktform.
Det borde väl ändå vara någon typ av grundkrav? Att man i stora drag känner till vad det är man besvarar?
Det blir lite för mycket ”goddag, yxskaft” annars, så som det blev i ditt inlägg här, där du anklagar mig för och besvarar någonting jag inte ens är i närheten av att beröra i mitt inlägg.
Du får säkert den typen av kommentarer, men att de skulle komma pga något jag skrivit kan du glömma, så peka ditt välmanikyrerade finger åt ett annat hålla.

Men jag antar att det är enklare att gnälla över icke-existerande mamma-kritik än att stå för och bemöta att man faktiskt sköter de lagar och regler som omfattar ens jobb på ett högst klandervärt sätt?
Jag skulle vilja veta hur du, Michaelas skulle hantera en anmälan till datainspektionen?
Jag är relativt säker på att de skiter i om du har ont i magen eller känner dig påhoppad som mamma.

Kritisera mig gärna, men gör det då för någonting jag faktiskt skrivit och inte för någonting du hittat på själv eller antar att jag skrivit.
Ska vi säga så?

Kommentarer som förklarar detta verkar inte heller godkännas på Michaelas blogg enligt er som försökt. 
Så praktiskt.