Therese Lindgren vann ”Årets miljöhjälte” hos WWF

Ett stort stort grattis till Therese Lindgren som blev tilldelad WWF-priset ”Årets Miljöhjälte”, som hon fick ta emot av självaste Kronsprinsessan Victoria. 
Prispengarna om 100 000 kr väljer hon att donera till Världsnaturfondens fjällrävsprojekt.

Än en gång, tack WWF för utmärkelsen Årets Miljöhjälte, och framförallt – tack för att ni outtröttligt står upp för djur och natur som saknar en egen röst! // Therese Lindgren

Här kan du läsa motiveringen till Therese Lindgrens nominering.

Head Spa-kombatanterna begraver stridsyxan

Läs här först om du inte förstår vad det här handlar om. 

Vad tror ni förgick dessa två inlägg?
Jag tror inte det räcker med bara en fredspipa, men vad det jag?
Det jag däremot vet är att jag blivit extremt sugen på att testa Head Spa.
Jag rös av välbehang när jag tittade på videos från Head Spa Stockholm.
Tänk att jag fram till igår inte ens kände till att det här existerar? Jag som älskar att bli pillad i håret. Och massagen man får hos frisören? To DIE for! ??

Mera testament-tugg

I mitt huvud: Det har varit en riktigt sorglig vecka. En av Hugos vänner gick tragiskt bort alldeles för tidigt. Vi har varit otroligt ledsna allihop och tröstat Hugo. Barnens empati har varit på en ny nivå.
Vi har inte skrivit något testamente och det bekymrar mig. Ett testamente skulle förenkla för dem som blir kvar. Jag vill ta tag i det tillsammans med Hugo asap. Har ni skrivit testamente? // Paula Rosas

Förra gången var det Isabella Löwengrip som bloggade om testamenten, och nu dyker samma diskussion upp inne hos Paula Rosas. Tyvärr verkar hennes inlägg föregås av en riktigt sorglig händelse, och då kan jag tänka mig att man tänker lite extra på allting som är relaterat till det. Som att skriva testamente.

Är det inte lite fascinerande ändå?
Det enda vi med säkerhet vet, är att vi någongång ska dö, och ändå så vill de flesta av oss varken tänka på eller förbereda någonting relaterat till det?
Kanske är det för att det inte går att förbereda sig på döden, varken sin egen eller andras, eftersom man kan inte veta hur det är förrän det sker?

För en sekund tänkte jag att det kanske bara är jag som känner så här, men så läste jag detta inne hos Egoina:

Jag vill stoppa
Tiden. Något jag sällan pratar om är min dödsångest. Går inte en dag utan att jag tänker på att jag åldras, kommer dö och sjukdomar och annat härligt. Det är så orimligt att vi ska dö.