FMSF: "Intellektuellt ohederligt av S-studenter om studiebidraget"
Henrik Lundquist, ordförande Fria Moderata Studentföreningen Stockholm, och Klara Hovstadius, ordförande Högerteknologerna skriver om den föreslagna ändringen av studiemedelsnivåerna som presenterades av finansminister Anders Borg i går.
Fria Moderata Studentförbundet har främst gjort sig kända för att erbjuda gratis ersättningsbussar när fackförbundet Kommunal gick i strejk. Detta möttes med en hel del vrede från Kommunal själva, och från debattörer och politiker på vänsterkanten.
Regeringen meddelade igår att bidragsdelen i studiemedlet sänksmed 300 kronor per studiemånad samtidigt som man höjerlånedelen med 1 300kronor. Denna nettoökning av studiemedlet med en tusenlappper månad är ettsteg i rätt riktnig förhögskoleutbildningens kvalité ochincitamentsstruktur.
Det är intellektuellt ohederligt närS-studenters ordförande Talla Alkurdi sägeratt ”det är stötande att regeringen väljeratt skicka notan för sina ofinansierade skattesänkningartill landets studenter”. Sanningen är att svenska studenterhar rätt till en kostnadsfri utbildning och möjlighettill flertalet bidrag, däribland studie- och bostadsbidrag. Man ska ävenkomma ihåg att regeringen med dagens förslagväljer att höja lånedelen, som har en otroligt förmånligränta på 1,2 procent, med 1300 kr i månaden.Svenska studenter är således väl försörjda av det offentliga i dag och framöver.
Förden som inte vill ta högre lånfinns andra möjligheter,precis som förut.SSCO rapporterar att 8 av 10 studenter har ett extrajobb. Det är väldigt få utbildningar där man i dagens högskolevärldinte kan läggaen helg eller några kvällari veckan på att ta ansvar översitt liv och sina utgifter och arbeta. Extraarbeten för just studenter finns det många företag som erbjuder.Och i ärlighetensnamn, att jobba ihop 300 kronor per månad, det vill sägaatt arbeta ett par timmar i månaden vid sidan av studierna, kan inteses som ett argument till att man tappar studiefokus.
Man fårinte glömma att det finns andra studenter änmedianstudenten som jobbar extra vid sidan av studierna. Det finns de som vidsidan av studierna har andra åtaganden som gör studieårenknaprare. För dem som senare i livet bestämmersig för att studera innebärdet nya förslaget, givet det högskattesamhällevi har, mer frihet att göra det valet.
Förhoppningsviskommer en höjd lånedel i kombination med en lägrebidragsdel att på sikt leda till en förändradsyn på utbildning. Ett i dag utbrett problem med högreutbildning är att det finns utbildningar som inte ledertill jobb. Många studenter som läserdessa utbildningar går efter examen antingen direkt ut i arbetslösheteller tar jobb som de är överkvalificerade för.Detta i kombination med höga trösklar in på arbetsmarknaden ledertill matchningsporoblem och hög ungdomsarbetslöshet.Genom en höjd lånedel ökar medvetenheten att utbildning är eninvestering och inte en konsumtionsvara som ger rätt till bidrag. Det ledertill att fler studenter reflekterar över det värde varje termin har,oavsett om man väljer att studera för bildningeller en framtida arbetslivskarriär.
Studieåren ären fantastisk tid, delvis föratt den ärbegränsad. Densom studerar i Sverige börreflektera översin tillvaro och sitt eget ansvar. Vi studenter studerar helt kostnadsfritthela livet, finansierat av alla de som arbetar, och som gräddepå moset får vi både bidrag och lånfinansierade i upp till sex årsheltidsstudier.
Henrik Lundquist, ordförande Fria Moderata StudentföreningenStockholm
Klara Hovstadius, ordförande Högerteknologerna
