På samma sätt som vi idag är fixerade vid innehållsförteckningen på det vi stoppar i oss, vill vi också veta vad en röst på en kandidat i ett val faktiskt innebär. Det är just vad EU och Europaparlamentet saknar – en innehållsförteckning och information om eventuella bieffekter.
Att det finns ett Europaråd, ett Europaparlament och en Europakommission det har nog många hört, men hur fungerar dessa och hur är makten fördelad? Vad innebär det att sitta som ledamot i Europaparlamentet? Få i min ålder vet nog svaren.
I höstas blev det offentligt att regeringens mål är att höja valdeltagandet i EP- valet till 50 %. Jag tyckte det lät som en låg ambitionsnivå och förstod inte hur man kunde ha så låga förväntningar på svenska folket – i år är väl politik som hetast? Men så fick jag höra om senaste valets siffror och blev lite mer ödmjuk. 2009 röstade 45 % av befolkningen i EP-valet. Bland förstagångsväljare var deltagandet ännu mer skrämmande: 38 %.
På frågan om varför någon skulle avstå från att rösta finns det många svar men det svar jag själv upplevt som mest återkommande är det mest uppenbara: jag kan inte rösta i något jag inte vet något om. Om det är jantelagen som står till skuld för att svenskar tvivlar på sin egen EU-kännedom eller om det faktiskt är så att vi inte nås av tillräckligt mycket information om EUs institutioner och organ, det lägger jag ingen vikt vid men något måste uppenbarligen göras. För visst är det konstigt att vi inte vill rösta i ett val till ett organ som står för 60% av de beslut som tas i riksdag, kommun och landsting?
I projektet EP-dagarna är vi flera ungdomar som gått ihop för att se till att innehållsdeklarera EU. Om innehållsdeklarationen inte kan ges av svensk skola, får vi rycka in. Vi har lyckats samla professorer i statsvetenskap, parlamentariker från de olika partierna, toppnamn på EP-valslistorna och EU-minister Birgitta Ohlsson under samma tak. Gymnasieklasser och allmänheten kan anmäla sig för att besöka arrangemanget – och vi är stolta över att säga att vi tror att gnistor av engagemang kommer att tändas när vi ses den 4 april.
Men vad händer sen? När vi stänger igen dörrarna, parlamentarikerna åker tillbaka till Bryssel och ungdomsförbunden packar ihop sina bokbord? Var ska de ungas engagemang då ta vägen? Hur ska ungdomar i dag få den information om EU som de förtjänar?
Att målet för valdeltagandet i EP-valet är 50 % är ett bottenbetyg för en demokrati i vår klass. För att förändra det måste vi se till att de unga får bättre information och kännedom om vad EU är. Det här är vårt sätt att säga ifrån. Sveriges gymnasieelever förtjänar bättre information om hur de gör sin röst hörd.
Amalia Holm Bjelke
Initiativtagare till EP-dagarna