Lina Olofsson, ordförande Svenska Pokerförbundet
Lina Olofsson, ordförande Svenska Pokerförbundet

Pokerförbundet: "Det är dags att öppna upp för en fri spelmarknad"

"En licensierad och kontrollerad marknad skulle dessutom innebära en tryggare miljö för alla spelare", skriver Lina Olofsson, ordförande Svenska Pokerförbundet.


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev
Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Jag är 34 år gammal, driver mitt eget företag sedan sju år, har två barn och är uppväxt i en förort i Stockholm. Jag går till tandläkaren regelbundet, betalar skatt varje månad och källsorterar.

Jag ser mig själv som urtypen av det man kan kalla hobbyspelare när det kommer till poker. Jag har några hundra över till nöjen efter att ha betalat mina räkningar, handlat mat, sparat och sett till att min familj har det de behöver. Dessa pengar väljer jag att lägga på min hobby. Förut var det bridge, sen backgammon och idag är det poker. Jag har alltid tyckt om spel och är uppväxt i en familj där jag visste vad klöver och ruter var innan jag lärt mig prata.

Jag anser mig vara en laglydig medborgare. Jag röker inte i busskuren, jag slänger inte metall bland de vanliga hushållssoporna och jag stannar alltid vid övergångsställen. Men när jag vill utöva min hobby så blir jag en förbrytare. Ja för idag, år 2014, får jag inte gå ner och spela med lite vänner på den lokala pokerklubben om några hundra kronor för det bryter mot lagen som grundades på, vänta, på trettiotalet (!).

Men det finns ju kasinon tänker du. Ja för mig som bor i en av Sveriges fyra storstäder finns den möjligheten. Men även fast det finns ett kasino så undrar jag helt ärligt hur folk har råd att gå dit och spela? Jag har inte de pengarna i alla fall. För i dagsläget så behöver du minst ett par tusen för att ens kunna sätta dig och det är lätt att det rinner iväg några inköp. Jag är nog knappast ensam om att ha gått från kasinot med en klump i magen över att ha spelat för mer pengar än jag egentligen borde. Det värsta är att jag egentligen bara ville spela poker, inte vinna storkovan.

Så åter till mitt dilemma. Om jag istället för poker valde att sysselsätta mig med bridge. Då hade det varit fritt fram för bridgen är nämligen undantagen från lotterilagen då det ansågs vara ett fint spel som dåvarande kung, Gustav V, själv spelade. Man kan ju börja undra hur det hade sett ut om ”V-Gurra” hade gillat poker istället? Då må de ha sett väldigt olika ut men idag är det som det är.

Det är klart att det alltid finns undantag, men de spelklubbar som idag drivs som rena pokerklubbar skiljer sig inte det minsta från hur bridgeklubbarna drivs. Ja förutom den lilla petitess att de är olagliga då. Men de allra flesta drivs helt i ideellt syfte, för att i goda vänners lag träffas och spela om ett par hundringar per gång och snacka lite skit. Vet ni hur många människor jag stött på under mina tio år som pokerspelare som inte hade haft något annat om det inte vore för pokern? Vi har Arne som är en riktig krutgubbe och över 90 år gammal. Sen har vi ”målaren”, ”snickaren” och han som är pensionär och inte har några barn. Jag vet att deras höjdpunkt varje vecka är när de får komma ut och träffa lite folk genom pokern, i övrigt sitter de bara hemma i sin vrå. Ja visst de hade fått samma gemenskap om de gick och spelade bridge men vem har rätten att säga åt en vuxen människa vilken tankesport denne får och inte får utöva?

Kunskapen om hur pokervärlden ser ut idag är väldigt dålig. Kanske är det för att vi som pokerförbund inte varit tillräckligt duktiga på att upplysa våra medmänniskor och makthavare? Kanske är det så att kassakon Casino Cosmopol och Svenska Spel inte direkt ger någon morot till regeringen att öppna upp för en fri marknad?

Men återigen där har vi också varit för dåliga på att upplysa, eller så är det regeringen själva som inte tittat till hur vårt grannland Danmark har det sedan deras omreglering för några år sedan. Om man utvärderar de första två åren så har staten tjänat mer på att införa ett licenssystem för pokern än att bibehålla ett förlegat monopol.

En licensierad och kontrollerad marknad skulle dessutom innebära en tryggare miljö för alla spelare. Småklubbarna skulle inte längre riskera att falla offer för kriminell verksamhet, som flera idag tyvärr ofta drabbas av eftersom de inte kan skydda sig. Man ringer inte till polisen från vad som stämplats som en ”svartklubb” och säger att kriminella hotar en. Ja ni förstår vart jag vill komma. Sen har vi onlinepokern där den största delen svenskar spelar på sajter som inte är kontrollerade av svenska staten – hur kan det gynna spelarskyddet?

Till och med Norge har börjat luckra upp sitt monopol och börjat titta på alternativa lösningar för att skapa en trygg marknad. Hur kommer det sig att frågan i Sverige fortfarande känns som något ingen vill ta i ens med tång och speciellt inte nu när det är valår? Hur kan något som ändå är hundratusentals människors fritidssysselsättning vara något som man helst sopar under mattan och låtsas som att det regnar?

Lina Olofsson
Ordförande Svenska Pokerförbundet

/
stats
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.