"Bojkotta skolvalet – Låt oss rösta på riktigt!"
"Skolvalets låtsasdemokrati borde ersättas med riktigt demokrati - Rösträtten är grunden för en demokrati men av någon anledning anses det vara legitimt att den förvägras nästan 2 miljoner medborgare - nämligen de av oss som är under 18", skriver Rädda barnens ungdomsförbund
Skolvalet ordnas för att låta ungdomar pröva på demokratiska valprocesser. Men träningsdemokrati utan verkligt inflytande ger en felaktig bild av ungas åsikter, och det befäster normen att unga inte kan påverka. Det blir ett sätt att låta åldersmaktsordningen leva vidare. Därför uppmanar vi nu Sveriges elever att bojkotta valen och i stället kräva verkligt inflytande!
Skolval har ordnats i Sverige sedan många år tillbaka. I korthet går det ut på att arrangera ett val på skolan där eleverna får rösta på partierna i svensk politik. Det föregås ibland - men långt ifrån alltid - av besök från partierna, debatter och inslag i lektionerna med utbildning kring valdemokrati och partipolitik. Resultatet släpps först efter valet, för att inte "påverka utfallet". Syftet sägs vara att låta unga "träna" på att rösta och ta ställning. Tyvärr riskerar skolvalet att i stället fortsätta att förlänga trenden om att aldrig ge unga verkligt inflytande.
Demokrati betyder folkstyre, från de latinska orden demos och krati, folk och styre. Att styra någonting innebär att ha makten över det, i det här fallet att ha makten att bestämma vilka som ska styra vårt land, vilken ideologi som ska genomsyra besluten och vilken politik som ska genomföras. Dessutom har väljarna makten att avsätta de politiker som misskött sig. Den makten har verkligen inte eleverna. Snarare är skolvalet i bästa fall en slags konstig opinionsundersökning som släpps för sent för att spela någon roll.
Eleverna är väl medvetna om att skolvalet är på låtsas, och många röstar därför inte seriöst. Det är till exempel inte ovanligt att elever röstar på Sverigedemokraterna "på skoj". Detta leder inte bara till att skolvalet riskerar att ge eleverna en skev bild av hur demokratiska processer går till, utan leder även till att skolvalet ger en felaktig bild av ungas åsikter. Den opinionsundersökning som skolvalet därmed utgör är därmed även helt opålitlig. Trots detta använder vuxna från alla politiska läger skolvalsresultatet för att säga att unga tycker fel, och som en anledning till att hindra unga från att ha inflytande och makt över sitt liv och samhället de lever i. Vi ser alltså att skolvalet riskerar att förlänga trenden om att aldrig ge unga verkligt inflytande.
För ingen annan grupp i samhället hade det varit accepterat att ordna ett val som bara är på låtsas. Ingen annan grupp som skulle kunna anses behöva “läras upp”, till exempel grupper med lågt röstdeltagande, skulle behövt utstå insatser som detta. Myten om att unga kan lära sig vara aktiva och goda samhällsmedborgare genom att träna på låtsas måste brytas.
Vi ställer i dag inga kunskaps- eller kompetenskrav på de röstberättigade för att de ska få rösta. Detta med anledning att demokrati inte ska kräva varken speciella erfarenheter eller kunskaper – alla ska kunna påverka samhället de lever i. Vi ser att detta uppenbarligen inte gäller för alla.
Skolvalets låtsasdemokrati borde ersättas med riktigt demokrati - en utökad väljarbas där fler och fler inkluderas. Rösträtten är grunden för en demokrati men av någon anledning anses det vara legitimt att den förvägras nästan 2 miljoner medborgare - nämligen de av oss som är under 18. Målet borde i stället vara att ständigt utöka och förbättra demokratin för att inkludera fler av oss som berörs av politiken men inte får bestämma över den, som lyder under lagarna men inte får vara med och stifta dem och som är en del av samhället men aldrig får påverka det. Vi vill inte ha låtsasdemokrati - vi vill att Sverige testar rösträtt vid 16 år och låter oss delta på riktigt i valprocesserna.
För att uppmärksamma frågorna om ungas makt och inflytande i samhället på riktigt uppmanar vi till en bojkott av skolvalet. Vi uppmanar alla att reflektera över skolvalets syfte, och vad det har för egentliga effekter på barn och ungas möjligheter till makt och inflytande över politiken.
Sara Thiringer, förbundsordförande Rädda Barnens Ungdomsförbund
Ebba Bergkvist, högstadieelev och ordförande för RBUF Stockholm
Bodil Ritzén, gymnasieelev och ledamot i RBUF:s förbundsstyrelse
Dag Kemppainen, gymnasieelev och ledamot i RBUF:s förbundsstyrelse
