M: "Skillnaderna i EU-valet handlar om jobb och mänskliga rättigheter"

Vad är det egentligen vi röstar om på söndag? Frågan är befogad i valet till ett parlament som bestämmer lite över allt, men inte allt över något. Stora internationella samarbeten bygger till sin natur på en lång rad av kompromisser länder, regioner och intressen emellan – Europaparlamentets funktion är en sådan. Det ställer större krav på politiker och media än att driva upp stämningarna i kärnväljargrupper.  Påfrestningarna från den ekonomiska krisen och den oroande utvecklingen i vår omvärld visar att det är ett viktigt val som angår alla.

EU är uppenbarligen vare sig en lösning på alla problem, eller roten till alla problem. Inte heller har Europaparlamentet särskilt mycket att göra med en lång rad frågor som debatteras. För att engagera många människor behöver frågeställningarna vara viktiga och riktiga – förutsättningar för konkurrenskraft, jobb, tillväxt och säkerhet är exempel på frågor där EU har stor inverkan och där det spelar en avgörande roll hur man röstar.

EU är som riksdagen eller FN, viktigt att de finns men den verkliga förtjänsten beror på vilka beslut som fattas. Tillåts EU växa till en bjässe som direktbeskattar medborgarna, ökar sin budget och köper ut medlemsländer som missköter sina offentliga finanser – ja då kommer EU utvecklas till ett hinder för jobb och tillväxt. Väljer vi den vägen för EU blir vi också till en svagare röst i världen. Då har vi lite att sätta emot när Ryssland går in i Ukraina eller när mänskliga rättigheter kränks.

EU kan å andra sidan vara vårt viktigaste verktyg för att värna våra värderingar. Se bara hur Sveriges röst har stärkts. Med högst tillväxt bland jämförbara länder, med en kvartsmiljon fler sysselsatta och en statsskuld som har minskat har blickarna vänts hit. Då syns också ett land med högst kvinnligt arbetskraftsdeltagande, generöst asylsystem och könsneutrala äktenskap. I Sverige manifesteras att jämställdhet, jämlikhet, solidaritet och tillväxt hänger samman och tillsammans med en arbetslinje säkrar en stark ekonomi. 

Att bygga starka ekonomier som tar alla människor tillvara är också EU: s riktiga och viktiga utmaning. Utan ett starkt samarbete riskerar vår kontinent åter domineras av att hantera konflikter i stället för att stärka tillväxten. Utan ett samarbete som gör rätt saker förmår vi inte möta den internationella konkurrensens eller kriser i ekonomin. När nästa kris slår till är det inte jordbrukssubventioner, slutna arbetsmarknader eller ett dyrare EU som kommer rädda jobben. Då är det i stället avgörande om vi har säkrat starka offentliga finanser, skärpt vår konkurrenskraft och byggt motståndskraft i de finansiella systemen.

Rustar vi inte nu våra ekonomier för att klara konkurrensen och nästa kris – ja då sviker vi inte bara de 26 miljoner arbetslösa i Europa – då devalverar vi också vår röst i världen. Vårt fokus ligger på bättre villkor för företag, tydligt ansvar för medlemsländerna att sköta sina ekonomier och tuffa spelregler som gör att Sverige kan lägga tillräckliga säkerhetskrav på sin stora finansiella sektor. Vi prioriterar satsningar på forskning och konkurrenskraft i stället för stora bidragssystem. Så kan vi ta kraften i samarbetet tillvara.

En genomgång av hur Socialdemokraterna röstar i EU-parlamentet blottar i stället en gravt ansvarslös ekonomisk politik. S-parlamentarikerna har aktivt motarbetat ramverk för ordning i ekonomin, den ansvarige för budgeten har drivit på för ökade utgifter, de vill flytta över beskattningsrätt direkt till EU och de har röstat för att vi ska dela på notan för andra länders statsskulder genom euroobligationer. Detta ger ingen styrka till jobbtillväxt och företagande i Sverige, tvärtom. Skiljelinjerna går kring ekonomin och jobben, och den styrka det ger oss att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Därför är din röst viktig.

Niklas Wykman  (M)
Politiskt sakkunnig hos finansministern och doktorand i nationalekonomi
Carl-Oskar Bohlin (M)
Riksdagsledamot och 4: e namn på Moderaternas valsedel till Europaparlamentet