Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

"Köttskatt behövs för en hållbar matproduktion"

- 30/06/2014, 17:42 -
Martin Smedjeback.

Martin Smedjeback.

Martin Smedjeback

"Sverige äter vi cirka 85 kilo kött per person och år, vilket är mer än dubbelt så mycket som världssnittet", så skriver Martin Smedjeback som menar att en köttskatt skulle hjälpa oss att komma till rätta med köttätandet.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Svenskmat- och miljöinformations färska partienkät inför riksdagsvaleti höst ger riksdagspartierna – samt EU-parlamentsnykomlingen Feministisktinitiativ – sina svar på vad de vill göra åt matens miljö- och klimatpåverkan. Vad som slår läsaren av enkätsvaren är att etttema kommer igen gång på gång, hos parti efter parti: Någonting –ofta oklart vad – måste göras åt ”matsvinnet”, bland annatatt konsumenterna slänger en massa livsmedel som blir över efterderas matinköp, eller som de inte hinner tillaga.

Naturligtvisär det galenskap att fullt ätbara livsmedel kastas. Ändå framstården envetna fokuseringen på konsumenternas matsvinn närmast som enskenmanöver av handlingsförlamade politiker: Det verkligtskräckinjagande svinnet ligger nämligen inte alls ikonsumtionsledet.

Denstora energiförlusten på matområdet ligger i att vi globalt låterallt mer åkermark gå åt till att framställa foder åt köttdjur istället för att producera grödor som människor kan äta direkt. ISverige äter vi cirka 85 kilo kött per person och år, vilket ärmer än dubbelt så mycket som världssnittet. Bara de senaste 20åren har köttkonsumtionen per person i Sverige ökat med cirka 50procent. Det innebär allt större energiförluster på matområdet,och påköpet får vi skenande klimatpåverkande utsläpp från den ökandemängden boskapsdjur, övergödda hav och en instabilareförsörjningssituation i världen.

Överhälften av det som odlas i Sverige blir foder åt djur. Närmare 85procent av Europas kväveförbrukning går till grödor i djurfoder,enligt rapporten European Nitrogen Assessment, Sources, Effects andPolicy Perspectives. Totalt har 200 experter från 21 länderbidragit till denna 800 sidor långa redogörelse. Forskarnauppskattar den årliga miljökostnaden till mellan 70 och 320miljoner euro.

Köttkonsumtionenstår globalt för 18-25 procent av världens utsläpp avväxthusgaser, enligt FN:s rapport Outlook 2012. Det handlarhuvudsakligen om överskottsgaser som den onaturligt stora mängdenboskapsdjur släpper ut som restprodukter av deras matsmältning.Andelen beräknas fortsätta öka då köttkonsumtionen bedömsfördubblas till år 2050.

Varje dag dörungefär 100 000 människor av hunger eller dess konsekvenser. Denökade köttkonsumtionen skapar en ökad efterfrågan på foder ochdärmed på jordbruksmark. Jordbruksmarken är en allt mer begränsadnaturresurs. Djurhållningen upptar redan i dag 70 procent avvärldens jordbruksmark och nära en tredjedel av jordens isfrialandyta enligt FN:s rapport Livestock’s Long Shadow. Dettaallvarliga miljömissbruk leder till högre matpriser, vilket gödervärldshungern.

Fråganom en särskild skatt på kött har drivits av vårkampanjgrupp i några år, och lyftes förra året av Jordbruksverketi rapporten Hållbar köttkonsumtion. Naturvårdsverket föreslårockså att en differentierad klimatskatt på kött utreds, irapporten Underlag till en färdplan för ett Sverige utanklimatutsläpp 2050.

Grundtankenbakom förslaget att införa en köttskatt är visionen om en hållbarmatproduktion. För att handeln skall kunna ske utan negativa yttreeffekter måste alla miljökostnader prissättas lika. Detförutsätter en rejäl köttskatt som utformas enligt sammaprinciper som bensinskatten, som består av koldioxidskatt ochenergiskatt. Det är konkret politik, till skillnad från till intetförpliktigande klagolåtar om matsvinn.

Martin Smedjeback, kampanjenKöttskatt nu, Svensk mat- och miljöinformation