Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Bonde: "Köp svensk mat och bidra till ökad krisberedskap"

Fredrik Davidsson, mjölkbonde och LRF-medlem
1 av 1

Fredrik Davidsson, mjölkbonde och LRF-medlem

Debatt | 17/08/2014 15:27

"Varför skapar inte landsbygds och jordbruksfrågor lika heta debatter och känslor som till exempel den tämligen väldiskuterade invandringsfrågan?", skriver mjölkbonden Fredrik Davidsson.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Den stora branden i Västmanland är nu under kontroll och då frågar man sig om Sveriges krisberedskap är god? Även fast den obegripligt stora ytan som brann upp är över 15000(!) hektar är det en ganska liten del av Sveriges totala yta. Den är också ganska glest befolkad. Vad händer i Sverige om en ännu större händelse inträffar i ett mer tättbefolkat område? Vad händer till exempel vid en global livsmedelskris?

Sverige har redan idag under fredstid sjunkande självförsörjning när det gäller mat vilken kommer sjunka ytterligare vid krig eller kris. Att Sverige som är så glest befolkat inte kan försörja sina cirka 9 miljoner medborgare med mat i fredstid är ett fattigdomstecken. Staden New York har cirka 9 miljoner innevånare och där produceras ingen mat alls. I andra delar av världen skövlas värdefull skog för att göra plats för åker och beten medans vi i Sverige planterar skog på  mark som hade kunnat producera mat. De stora exportländer som vi är beroende kommer också vid en global kris antagligen tappa volymer och sluta exportera. Sverige har inte längre några direkta beredskapslager av mat utan staten har bara formellt ansvar för verksamheter de själva driver = sjukhus, skolor, äldreboenden etc. Staten har alltså en skyldighet att släcka bränder men inte att se till att dess medborgare har säker tillgång till mat.

Den stora pedagogiska uppförsbacken för politiker och beslutsfattare när det gäller matproduktion  är att man inte bara kan trycka på en knapp för att öka den. Lantbruk kräver långsiktighet och framförhållning. När det gäller de flesta grödor utom vall så skördar man bara 1 gång/år. Dagens globala marknad bygger på att det hela tiden är skördetid på någon plats på jorden och att vi enkelt kan transportera runt överskotten. En annan sak som många inte förstår är att ska du öka produktionen globalt eller i ett slutet system till exempel ett land så föregås en ökning av en minskning. 

Ex: Vill man öka mängden vete måste man hålla undan mer vete till utsäde nästa sådd = minskad tillgång. Vill man öka mängden kött måste man slakta färre hondjur = mindre volym kött. Jag skulle inte vilja vara den politiker som är tvungen att ta ansvar för en matbrist i Sverige. En del politiker och lobbyister menar att matproduktion inte är en nationell angelägenhet utan ska administreras av EU. Jag kan lova att de andra EU-länderna kommer bli rejält nationalistiska om det börjar fattas mat. De scener man ser i U-länder med militär som delar ut mat från lastbilar med vapen i hand skulle utspela sig här om maten började tryta, fast mycket värre. 

Människor i U-länder har en mental hårdhet vid kriser som vi efter över 200 år av fred saknar. De vet att att de kanske inte kan äta mat varje dag, en svensk utan 3 mål mat/dag blir ett vrak. Därför bör en långsiktig livsmedelsstrategi utformas av politikerna som sätter nivå för hur lågt självförsörjningen av livsmedel i Sverige får sjunka. Flygplan som släcker bränder är däremot en alldeles utmärkt sak för EU eller de nordiska länderna att sköta.

Det blir också väldigt tydligt att folket på landsbygden har en enorm kapacitet och resurser att plocka fram vid kriser. Många frivilliga människor och organisationer till exempel LRF och Hemvärnet  med flera har gjort enastående insatser. Bönder har med sina gödseltunnor dumpat enorma mängder vatten i skogen. Detta borde vara en tankeställare för de politiker som bestämmer över landsbygdens framtid. Ju starkare landsbygd, desto mer motståndskraftigt blir samhället vid en kris. Landsbygden borde ses som en investering och tillgång i stället för en belastning. 

Varför skapar inte landsbygds och jordbruksfrågor lika heta debatter och känslor som till exempel den tämligen väldiskuterade invandringsfrågan i valrörelsen? När du handlar din mat köp gärna svensk mat. Jag påstår inte att den svenska maten är av vida överlägsen kvalité, förutom till exempel att jämfört med den utländska har den väldigt låg risk för salmonella och antibiotikaresistenta bakterier. 

Köp svenskt därför att den svenska matproduktionen bidrar till svenska arbetstillfällen, öppet landskap, levande landsbygd och tydligen också ökad krisberedskap.

Fredrik Davidsson,
Mjölkbonde och LRF-medlem

Håller du med?