Djurens Rätt: "Vill vi verkligen avla fram husdjur som lider?"

- 25/09/2014, 13:50
Camilla Björkbom

Camilla Björkbom

Hendrik Zeitler/TT

"Plattare nosar leder till andningssvårigheter, kortare ben leder till led- och benproblem - allt detta exempel på när avel för utseendets skull gått före djurets hälsa", skriver Camilla Björkbom, Förbundsordförande Djurens Rätt.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

I veckan har vi kunnat läsa om Lykoi-katten som avlats fram för att likna en varulv. En mutation gör att katten har mycket gles päls eller pälsbortfall. Exakt vilket lidande mutationen kan medföra och vilka sjukdomar som kan uppträda vet vi först i framtiden eftersom alla katter av rasen ännu är så unga. Den som tycker att det vore häftigt med en så kallad varulvskatt bör tänka två gånger.

Alla vi som har en älskad familjemedlem på fyra ben vill att den ska vara så frisk och lycklig som möjligt. Ändå skapas det sjuka djur genom att mutationer, som till exempel en platt nos, massproduceras. Perserkatter är söta med sina platta nosar, stora ögon och bistra uppsyn men deras platta nosar leder till bettfel och andningsproblem som kan orsaka stort lidande. Ibland måste näsborrarna opereras för att katten ska kunna andas. Den platta nosen var från början en mutation men antogs snabbt som idealutseendet för rasen.

Manxkatter, ”Pelle Svanslös-katter”, bär på dödlig gen. Om den uppträder ensam ger genen katten en kort svans, men om katten bär på två likadana gener är det stor risk att katten dör innan födseln.

Extremavel, som hos katter har sitt tydligaste exempel i perserkattens platta nos, har hittills inte fått lika mycket uppmärksamhet när det gäller katter som hos hundar. Katter har, i jämförelse med hundar, varit mer förskonade från extremavel. Flera av de utseenden vi ser hos hundar i dag är exempel på när avel för utseendets skull gått före djurets hälsa.

Platta nosar har blivit plattare vilket kan leda till andningssvårigheter, korta ben har blivit kortare vilket kan leda till led- och benproblem, stora ögon har blivit större vilket kan leda till ögonproblem och gör ögonen mer oskyddade, stora huvuden och smala höfter kan leda till att valpar måste förlösas med kejsarsnitt. Är det i dessa ”häftiga” utseenden som vi ser katternas framtid?

Vi kan fortfarande hejda utvecklingen, men då måste vi sluta efterfråga djur med platta nosar, varulvsliknande päls, korta svansar eller korta ben. Låt oss i stället efterfråga en familjemedlem att älska och leva med, oavsett utseende.

Hos Lykoi-katten är det bara en del av katterna som har den gen som ger den glesa och varulvslika pälsen, resten av katterna har vanlig päls. Om aveln fortsätter betyder det att ett stort antal katter som inte har det önskvärda utseendet kommer att födas, och gå ett osäkert öde till mötes.  

I dag finns uppskattningsvis 100 000 oönskade, hemlösa katter i Sverige. Djurhemmen är överfulla och kämpar för att lyckas omplacera så många katter som möjligt. Förvildade katter bildar ofta kolonier där smittor, ohyra och svält utgör vardagen. Många dör, men en hel del överlever och får ungar – som i sin tur får ungar. En okastrerad katthona kan få upp till 120 ungar under sin livstid.

Uppfödning av sällskapsdjur finns för att människor efterfrågar ett visst utseende hos ett djur. Man drömmer om att ha sin nya familjemedlem hos sig i många, många år, men utseendet har ofta fått gå före hälsa vilket gör att tiden med djuret kanske inte blir så lång som den hade kunnat bli. Sanningen är också att för varje kattunge som köps från en uppfödare, finns det en övergiven oönskad katt i en bur på ett katthem någonstans som inte får ett hem. Genom att adoptera en hemlös katt förändrar vi kanske inte hela världen, men vi kan förändra någons hela värld.

Camilla Björkbom,
förbundsordförande Djurens Rätt

Är extremavel djurplågeri?