Rothenberg (M): "Nya regeringen måste inse vikten av innovation"

Svensk forskning och innovationskraft har länge legat i framkant. Förmågan att ta tillvara på innovationer är något av en måttstock på hur ett samhälle mår. Det är därför illavarslande när svensk forskning inte ges tillfälle att tillämpas praktiskt genom tillräcklig samverkan mellan forskningsinstitutionerna och samhället.

Svenska universitet och högskolor har många utmaningar kvar för att nå de verkliga topplaceringarna i världen. Därför måste vi fortsätta utveckla svensk forskningsmiljö. När forskningsresultat praktiseras och kommersialiseras skapas nämligen intäkter som ger möjligheter för vidare forskning och samhällsekonomisk nytta. Under de åtta åren med en alliansregering skapades ett gott innovationsklimat och Sverige rankas i dag högt. Det är av stor vikt för att underbygga tillväxten och säkra framtida jobb och konkurrenskraft utomlands.

Den borgerliga regeringen sköt till fem miljarder kronor till den statligt finansierade forskningen under åren 2009-2012. Vi ökade också i och med den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen med fyra miljarder kronor till och med 2016. Statens anslag har ökat med nästan 44 procent till Uppsala universitet samt med 43 procent till Linköpings universitet. Det är pengar som gör skillnad.

Stefan Löfven presenterade i regeringsförklaringen ett statligt styrt innovationsråd som ska vara underställt honom själv. Det är i grunden positivt, men politiken måste verka stödjande när det kommer till idéer och innovation, inte styrande! Att misstänkliggöra samröre mellan institutssektorn och kommersiella aktörer kan då vara direkt kontraproduktivt och är inte grogrund för den drivkraft vi behöver inom svensk innovation. Tvärtom. Det är just genom de framgångsrika samarbeten mellan institutssektorn och näringslivet som inte minst SP Process Development (SPPD) utför runt om i landet i syfte förädla kunskap och forskning och ta den närmare marknaden, som Sverige står väl rustade inför framtiden.

Ett bra exempel på detta är IMI Enable. Ett projekt där flera aktörer samarbetar för att möta hotet från resistenta bakterier. Trots att resistenta bakterier utgör ett reellt och allvarligt hot mot mänskligheten, har mycket få läkemedel som kan tackla detta samhällsproblem kommit ut på marknaden de senaste åren. Genom samarbetet inom IMI Enable kommer läkemedel att utvecklas och testas utan företagsspecifika trösklar och hinder och därmed nå patienterna mycket snabbare.

För att skapa det innovationsklimat vi behöver i landet och som vi vill visa upp för omvärlden måste det vara gynnsamt att etablera sig och utveckla företag i Sverige. Enligt OECD är bolagsskatten den skatt som är mest skadlig för tillväxten och därför är sänkt bolagsskatt viktig för att möjliggöra ökning av nyetableringar och investeringar i företag. Med en sänkt bolagsskatt till 22 procent är Sverige nu mer konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Även det så kallade lärarundantaget, som gör det attraktivt för forskare att ta fram innovationer, kan i det sammanhanget vara en konkurrensfördel för Sverige.

Men utan duktiga forskare händer det ingenting. Enbart den senaste tekniken, de bästa labben och förutsättningarna driver inte innovationen framåt. Den förra regeringen satsade mycket på detta. Dels genom den ”forskningspeng” om minst 8000 kronor per student och år som följer med redan under grundutbildningen, dels har det bevisligen blivit ett betydligt högre deltagande från forskarutbildade i undervisningen. För det är genom denna kompetens vi ska konkurrera med våra idéer och vårt innovationsklimat internationellt.

Vid valet den 14 september röstade svenska folket fram en svag rödgrön regering. Det kan bli ödesdigert för svensk forskning. Kreativiteten och innovationskraften som vi sett så många prov på under de senaste åtta riskeras att strypas av de rödgrönas regleringsiver. Det vore inte bra för Sverige.

Hans Rothenberg,
Riksdagsledamot (M)