Många finner det oroande med Göran Hägglunds utspel "Så kan vi minska kostnaderna förflyktingmottagandet" den 18 december i DN. Man tycker det är skrämmande atthan menar att människor oroas över invandringen, man menar att det är något hanej är berättigad att säga, ty han inte vet. Man anser att han hällt bensin påSverigedemokraternas brinnande brasa och befarar att Kristdemokraterna,tillsammans med alliansen, närmar sig partiet ideologisk, något väldigt absurtoch orimligt.
Det är en stor oro kring invandringen. Det är inget antagandeman kan blunda för eller ställa sig kritisk till – det är sanningen. Om annatskulle inte Sveriges riksdags andre vice talman Björn Söder, som nyligenuttalade sig om att judar och samer inte är svenskar, inte blivit framröstadtill just det. Det grundar sig i ett missnöje, det grundar sig i en oro.
Fram till den 12 december bar också Sverigedemokraterna fananvad gäller invandringsdebatten. Resterande sju riksdagspartier hölls tillbakaoch försvarade sig med rena pathos-argument som vi nu, efter SD:s succéval, kanstämpla som icke slagkraftiga.
Göran Hägglund gjorde därför något unikt. Han tog uppdebatten och skilde på migration och integration. Han sa ja till migration medatt vilja ha en human flyktingpolitik samtidigt som han sa att han var bereddatt ta sig an de utmaningar som det också medför. Han blev en ”game changer”som satt Sverigedemokraterna i en hederlig rävsax: antingen fortsätter de medderas hjärteståndpunkt, att minimera invandringen, och utelämnar konkretaförslag för integration (rasismenen lyser igenom) eller börjar man diskuteralösningar på integrationen och trubbar av hjärteståndpunkten (deras anledningtill existens försvinner). Vilket som drabbar det SD negativt och MattiasKarlsson och gänget har nu en del sömnlösa nätter framför sig.
Invandringsfrågan har blossat upp som en orosfråga. Man kanantingen blunda för det eller ta tag i problemen. Hägglund valde alternativnummer två och har gett upphäv till fler att göra samma sak. Att påstå attHägglund och Kristdemokraterna spelat Sverigedemokraterna i händerna är därförytterst felaktigt.
Något som däremot spelar Sverigedemokraterna i händerna och kastarut livbojar till Björn Söder och Kent Ekeroth som just nu är ute på djuptvatten är istället vänstersidan. I sin iver att spela polis och hjälteförvärras hela situationen när man anklagar Kristdemokraterna för att vararasister och närma sig Sverigedemokraterna. KD vill inte minska invandringen –de vill lösa problemen och pratar därför om integration, något som inte ens SDär beredda att ta upp. Att kritisera Hägglund för att han skriver omintegration är därför väldigt korkat. Kritisera istället VAD han skriver.
Göran Hägglund har öppnat en ny dörr gällande denna fråga,något som kommer trubba av Sverigedemokraterna och som jag välkomnar. Migrationär inte integration. Sju riksdagspartier står upp för en öppenhet mot omvärldenoch vill ha det som grundpelare i vårt gemensamma samhälle och välstånd. Hakvar detta gemensamma ingångsvärde och anklaga inte varandra för annat.
Börja istället föra diskussionen om hur vi styr uppintegrationen. Det är så vi tillsammans slår ut rasistiska partier ur demokratinsfinrum.
Gustav AléSvensson
Ordförande LUF Nordvästra Västmanland