"Bostadsbristen orsakar arbetslöshet bland unga"

Närman som ung har fyllt 18, tagit studenten och ska ut i arbetslivet ärsteget ut inte alltid det lättaste att ta. Man ska lära sig skrivaCV, slipa på personliga brev och bege sig ut i okända vatten föratt lära sig nya saker och ägna åtta timmar om dagen åtarbetsuppgifter man tröttnar på efter den första månaden. Utanhögskoleutbildning betalar de flesta jobb inte bra. Absolut intedåligt, men inte bra heller. Utbudet av arbeten är också krasstoch konkurrensen är hög. Arbetstider, utbud, pendlingsmöjligheteroch konkurrens är viktiga variabler i arbetssökarprocessen. Alltingmåste stämma – eller åtminstone vara acceptabla.

Varförsöker vi då ens jobb? Jobbsökarprocessen är både tidskrävandeoch ibland ganska tuff. Man måste hålla hoppet uppe om man blirnekad upprepade gånger. Självförtroendet får sig en smäll ochpassivitet och hopplöshet smyger sig på allt eftersom tiden gåroch resultat uteblir. Vad är det då som får oss att hänga kvar?Vad är det som får oss att fortsätta kämpa och aldrig ge upp?Svaret är: Ingenting. Vi ger upp. Det talar statistiken för. 22procent av Sveriges ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15 – 24 årär arbetslösa. En hel femtedel! 

Hur kommer det sig? Jo, vad är detsom ungdomar efter gymnasiet vill göra mest av allt? Resa ärroligt, men det är nog inte riktigt nummer ett. Pengar är trevligt,men vad behöver man egentligen pengar till när mamma och pappabetalar mat, hyra och i viss utsträckning nöjen? Nöjen då!Absolut. Men återigen. Mamma och pappa kan lägga in lite slantartill bio och sedan har man ju möjlighet till arbetsförmedlingensbidragspeng i månaden. Har man levt på studiebidrag innan ärarbetsförmedlingens bidrag ett klart tillfredsställande tillskott ikassan. Varför behöver ungdomar ett jobb, och när skulle deverkligen bli motiverade till att hitta ett? Svaret? När man harmöjligheten att flytta hemifrån. När man är myndig är man intelängre ett barn, och det syns inte bara på papper. Det märks. Ihuset finns inte längre föräldrar och ett barn. Det är tre vuxna.Är man myndig är man vuxen. Då vill man ut och leva livet på egenhand, för sig själv. 

Att inte få komma ut i livet och testa sinavingar är inte bara psykiskt påfrestande och irriterande. Detberövar en även på motivationen till att arbeta. Varför ska jagarbeta om jag inte kan flytta hemifrån och leva mitt liv på minaegna villkor? Föräldrarna står för mat, hyra och i viss månnöjen. Den enda riktiga motivationen till att skaffa mig ett jobb ärmöjligheten att få flytta hemifrån.

Meddagens bostadsbrist är möjligheterna dock allt annat än goda. Jagpersonligen har stått fyra år i bostadsförmedlingens kö. Jagskrev upp mig 2011, dagen jag fyllde 18 år. Trots det har jag inteen chans att få ett förstahandskontrakt. Varje bostad jag vill sökablir alltid norpad av någon som har stått sedan 2007. Det betyderatt jag har fyra år till innan jag har en chans till en jämn fajtom en bostad. Vid det laget är jag 27 år gammal!

Villregeringen på allvar få bukt med ungdomsarbetslösheten – byggbostäder. Det borde ha skett redan igår.

Philip Åström,
23 år gammal och bostadslös