Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

"Finansinspektionens förslag kan hindra unga från vuxenlivet"

1 av 1

Jens C Hilner

Debatt | 10/04/2015 19:42

Sami Sulieman skriver att Finansinspektionens förslag om ändrat amorteringskrav kan påverka ungdomar och ekonomiskt utsatta.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Finansinspektionen har föreslagit nya amorteringskrav på bolån, som föreslås träda i kraft den 1 augusti. Förslaget innebär att alla som tar nya bolån kommer att få amortera ned till 50 procents belåningsgrad, utifrån målsättningen att minska de svenska hushållens skuldsättning. Förslaget innebär att alla som tar nya bostadslån och har en belåningsgrad på över 70 procent årligen tvingas amortera 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet, vilket i praktiken innebär att kostnaden för att låna mer än dubbleras.

Finansinspektionens förslag är kontraproduktivt och missgynnar stora delar av den svenska befolkningen. Det svenska folkets skuldbörda i förhållande till dess inkomster är inte så hög som Finansinspektionen vill ge sken av. Den genomsnittliga lånegraden är inte tillräckligt hög för att utgöra ett problem och det är endast en försumbar andel som inte klarar av att hantera sina lån, enligt Finansinspektionens kreditbarometer.

Om Finansinspektionens förslag träder i kraft riskerar unga människor och andra grupper med knappa ekonomiska marginaler att stängas ute från bostadsmarknaden och tvingas bo kvar i föräldrahemmet, utan möjligheter att inleda sitt vuxenliv. Kravet på 15 procents handpenning i samband med bostadsköp blir, i kombination med amorteringskravet på 2 procent, en tung ekonomisk börda som effektivt håller dessa grupper utanför bostadsmarknaden.

Finansinspektionens målsättning, ett ökat sparande och en minskad konsumtion, riskerar dessutom att göra det ännu tuffare för ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden. Amorteringskravet försvårar dessutom för de ungdomar som lyckats köpa en lägenhet och vill spara ihop till en ekonomisk buffert som kan användas vid oförutsedda utgifter. De pengar som skulle kunna användas för att bygga upp en välbehövlig ekonomisk buffert går istället till amorteringar.

Ett grundläggande problem som möjliggör Finansinspektionens kontraproduktiva amorteringsförslag är att Regeringen tillåter Finansinspektionen att utöva maktmissbruk genom att föreslå regleringar som inte behöver godkännas av regeringen för att träda i kraft.

Finansinspektionen har rätt att besluta om nya förordningar som går stick i stäv med såväl Riksbanken som aktuella forskningsresultat, förordningar som riskerar att sätta hela den svenska bostadsmarknaden ur spel. Finansinspektionens huvudsakliga uppgift är att utöva tillsyn över banker och finansbolag samt att bevaka konsumenternas rättigheter i förhållande till dessa aktörer.

På senare år har Finansinspektionen dessvärre kombinerat sitt huvuduppdrag med att föreslå förordningar på områden som befinner sig utanför deras befogenheter och ansvarsområden. Finansinspektionen är en myndighet, deras uppgift är inte att stifta nya lagar eller introducera nya förordningar och föreskrifter som banker och finansbolag tvingas rätta sig efter. Jag anser att Finansinspektionen har missbrukat det mandat regeringen har gett dem tillräckligt många gånger för att det ska anses vara befogat att regeringen ser över och ändrar detta mandat.

Om Finansinspektionens förslag träder i kraft dröjer det förmodligen inte länge förrän det dyker upp nya aktörer på den svenska bolånemarknaden, aktörer som varken klassas som bank eller kreditmarknadsbolag och därmed kan verka under hela andra premisser. Det innebär att dessa aktörer kan strunta i bolånetaket och andra bestämmelser som banker och kreditmarknadsbolag tvingas anpassa sig till.

De kommer sannolikt att utgöra en parallell bolånemarknad med räntenivåer som är både tre och fyra gånger högre än snittet. Jag behöver väl knappast tillägga att de som hänvisas till dessa nya bolåneaktörer riskerar att hamna i en djup skuldfälla som kan påverka deras privatekonomi i många år framöver?

Sami Sulieman,
Vd för finansbolaget Prescott Lewis Invest

Håller du med?