"Omfattande politiska reformer behövs för att på allvar utjämna makt mellan människor"

- 25/04/2015, 13:00 -

Philip Botström skriver om ojämlikt fördelad makt, och hur maktutjämning bäst uppnås i Sverige.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Socialdemokratins slagord om frihet, jämlikhet och solidaritet har länge befunnit sig i samhällsdebattens centrum. Men vad betyder orden egentligen? För mig fungerar de som praktiska ledord för en underliggande kärnprincip, som jag menar definierar socialdemokratin som rörelse: maktutjämning grupper emellan.

De senaste årtiondena har medfört stora samhälleliga förändringar. Globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen har alla ändrat hur människor lever och fungerar tillsammans.

Utvecklingen ställer krav på en socialdemokratisk politik som bekämpar de orättvisor som uppkommit som följd. Det räcker inte med att endast tala om frihet, jämlikhet och solidaritet när framtidens politiska visioner ska slås fast: det krävs ett tydligare ideologisk fokus i den praktiska politiken.

Även om regeringens vårbudgetproposition bryter med åtta års omvänd Robin Hood-politik behövs mer omfattande politiska reformer för att på allvar utjämna makt mellan människor. För makt handlar i grund och botten om människors möjlighet att kunna påverka sin livssituation. Motsatsen till makt är ofrihet, och det sker när priviligierade människor genom ekonomiska, sociala och kulturella medel hindrar andra människor att själva forma sitt eget liv.

Idag är makten extremt ojämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Framförallt ser jag tre konfliktområden där socialdemokratin måste forma tydligare visioner för maktutjämning:

Den materiella och ekonomiska konflikten – En av socialdemokratins viktigaste uppgifter har alltid varit att omfördela samhällets materiella och ekonomiska resurser mer rättvist. Men OECD:s rapporter visar att ojämlikheten fortsätter öka i Sverige. Vi socialdemokrater måste bryta den negativa trenden. Den globaliserade världen ställer nya krav på politiken - det räcker inte att fortsätta stå och stampa med nationella lösningar när kapitalet redan för 30 år sedan blev globalt.

De geografiska klyftorna – Urbaniseringen har medfört att priviligierade områden i Stockholm och andra storstäder blomstrar, medan landsbygd, bruksort och förort kraftigt halkar efter. Faktum är att värmländska Grums har mycket mer gemensamt med göteborgska Bergsjön än vad man kan tro. Skillnaderna växer mellan de områden som känner framtidstro och de som känner hopplöshet. Utvecklingen riskerar att slita isär samhället rent geografiskt. Ur ett socialdemokratiskt perspektiv är det oacceptabelt. Människors framtidsutsikter får inte begränsas av var de råkar vara födda. För att bryta de växande geografiska klyftorna krävs en politik som tydligare omfördelar resurser och investerar i hela Sverige.

Den segregerade skolan – Digitaliseringen och framväxten av kunskapssamhället har gjort utbildning till en av de viktigaste faktorerna för möjligheten att forma sitt liv. Ändå sjunker skolresultaten kraftigt, främst bland dem som redan tidigare hade det tufft. Föräldrars utbildningsbakgrund ska inte vara avgörande för skolgången. Här krävs rejäla politiska omtag för att alla människor, oavsett social och ekonomisk bakgrund, ska få lika möjligheter i livet.

Arbetet för att utveckla nya reformer inom dessa områden måste påbörjas nu om socialdemokratin ska vara en relevant politisk kraft för maktutjämning framöver. Det vill jag ta ansvar för – därför kandiderar jag till förbundsordförande i SSU.

Philip Botström

Kandiderar till förbundsordförande i SSU