"Så snälla, jämför inte skinny shaming med det tjocka utsätts för"

Nej. ”Skinny shaming” och ”Fat shaming” är inte likvärdiga företeelser.

Nej. Smala är inte lika utsatta som tjocka.

Ja, jag förstår att det är jättejobbigt när folk frågar om du har Anorexia. Eller att det är sårande att få höra att man ser ut som ett benrangel, eller att man borde äta mer. Men, det är inte diskriminering och det innebär inte att du är i ett konstant, strukturellt underläge i samhället.

Återkom gärna när ”för smal” är en vanlig orsak till att en skådespelare inte får en roll, eller när modellerna på catwalken drar storlek 46, eller åtminstone 38. Återkom när veckotidningarna lockar med smarta tips på hur du ska kunna gå upp tio kilo på en vecka, eller när det är lättare att få jobb för den som är tjock än den som är smal. Återkom när konversationerna i lunchrummet slutar handla om vilken diet som är bäst och hur många kilo var och en har tappat sen förra veckan, eller när 2XL är en vanligare storlek i butikerna än XS. Jag kan fortsätta den här uppräkningen i all evighet, men det gör ingen glad.

Att vara tjock har konnotationer som lat, dum och tråkig, medan den som är smal antas vara aktiv, frisk och kompetent. Den här typen av svepande generaliseringar är en del av det vi kallar strukturer.

Strukturer ger fördelar till en del grupper över andra grupper på grund av olika egenskaper som de olika grupperna antas ha. Vita är bättre än rasifierade, män är bättre än kvinnor, heterosexualitet är bättre än homosexualitet och smala är bättre än tjocka. Den som avviker från det som anses vara rätt och riktigt attackeras som ett virus av samhällskroppen.

Så, snälla, sluta jämföra dina erfarenheter av elaka kommentarer om att du är smal med det systematiska och samhällsgodkända skambeläggandet av tjocka.

Det är helt enkelt inte samma sak.

Mia Mårtensson