"Jonas Sjöstedt, vill du att min dotter ska vara sjuk?"

- 24/06/2015, 13:34 -
Mikael Nylander menar att man visst kan vara borgerlig och tro på gemenskap.
1 av 3

Mikael Nylander menar att man visst kan vara borgerlig och tro på gemenskap.

Privat / TT

Jonas Sjöstedt.
2 av 3

Jonas Sjöstedt.

PONTUS LUNDAHL / TT

Mikael Nylander.
3 av 3

Mikael Nylander.

Privat

Mikael Nylander menar att den rödgröna regeringen försämrar vår sjukvård.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Jag är en känslomänniska, och styrs väldigt ofta av känslor. Det kan handla om drömmar, kärlek till min familj eller engagemanget jag tror på.

Människan ska få skapa sitt liv, göra sin val och sen kunna stå för dessa. Det behövs för att bevara den svenska drömmen. Alla ska ges möjlighet att lyckas, oavsett vad du väljer att prioritera eller jobba med.

Min största dröm var att få barn!

Efter en magsäcksoperation, som berodde på mobbning i skolan och kraftig övervikt efter det även flera år in i vuxenlivet, skilsmässa och tuff period så blev min dröm äntligen uppfylld. Början av 2013 höll jag min dotter för första gången i famnen.

I dag är min dotter två år gammal. Och det har inte varit en smärtfri resa de två första åren. Dålig viktuppgång och längd skapade en oro hos oss som föräldrar. Människor som träffade min dotter har sedan hon började på förskola sagt att: ”Det nog är den minsta tvååring jag träffat”. Vi fick även uppmaningar att inte bry oss: " Om de där kurvorna som egentligen inte säger någonting”.

Men när barnavårdscentralen valde att vänta på att göra utredning, detta trots att lillan inte åt någonting och var både trött och irriterad, så fick jag nog. Därför vände jag mig till vår husläkare.

Vår husläkare jobbar på en vårdcentral en bit ifrån hemmet. Men på grund av flera anledningar valde jag och min sambo att flytta familjen dit och vi blev och blir fortfarande, väldigt bra mottagna hos den nya vårdcentralen.

Vår husläkare tog vår oro på allvar och började en utredning om glutenintollerens. Så kom då den dagen när min lilla pärla skulle göra en gastroskopi. För en tvååring går det till så att man blir nedsövd och sen gör en läkare undersökningen med kamera ner i halsen och magen.

Och min lilla tvååring visste att något var på gång när vi var på sjukhuset. Hon tydde sig väldigt mycket till mig och sin mor. Hon sökte den tryggheten en tvååring ska kunna begära och kräva av sina föräldrar, och självklart gav vi henne den. Jag minns fortfarande hur hon i min famn tryckte sig närmare mig, när de satte i nålen och gav henne sömnmedlet. Jag såg hur hon slocknade, och sedan överlämna henne i för mig okända människors ansvar. Tro mig när jag säger att det är det värsta jag varit med om. Känslorna tog över och jag kände mig svag i benen, och föll självklart i gråt när jag lämnade undersökningsrummet.

Allt gick bra. Några timmar senare var min prinsessa uppe och rörde på sig och var precis som vanligt, men med det nya att från och med nu var det dags att äta glutenfri mat.

Så vad vill jag då ha sagt med denna lilla berättelse?

För det första: Den tuffa situationen var värt det! I dag är min dotter glad, äter, springer och utvecklas precis som en tvååring ska. Vikt och längd har kommit igång igen, och det är en helt annan unge som springer runt här hemma.

För det andra: Jag kan inte sluta tänka på om detta positiva resultat hade uppstått om jag och min familj inte hade fått välja vilken vårdgivare vi vill tillhöra. Om regeringens samarbetsparti Vänsterpartiet får igenom sin vilja att staten ska bestämma vilken vårdcentral jag och min familj ska tillhöra, hade vi troligtvis än i dag inte haft den vetskapen vi har i dag. Nu kommer min dotter inte veta något annat än att bröd och pasta som hennes kompisar äter gör att hon får ont i magen. Hon kommer inte äta pannkakor som är gjord på vanligt mjöl. Hon kommer att veta att hon är glutenintolerant när hon besöker restauranger, träffar sin framtida partner och ska bli bjuden på middag, gå på kalas med mera. Hon kommer veta att vanligt öl inte är aktuellt därför att ”det alltid varit så”. Därför är jag glad att vi fått detta besked när hon fortfarande är så här ung.

Ställ er frågan: Kan man vara borgerlig och känslosam, bry sig och känna solidaritet samtidigt? De på vänsterkanten förväntas svara nej på frågan. Men jag, och många med mig i vår nystartade förening ”Borgerlig Gemenskap” håller inte med. Vi tror på borgerligheten därför att vi tror på människans frihet och ansvar, och att politiker och stat enbart ska skapa möjligheter för oss att välja vilken väg vi vill ta i livet, utan att för den sakens skull lämna de som hamnat snett utanför. Vi tror inte på en väg, en utopi. Vi tror att normala människor mår bäst av att få göra sina egna val – Det är jag och min familj levande bevis på!

Jonas Sjöstedt, jag bjuder in dig att träffa mig och min dotter för en fika. Då får du se vilken levnadsglad tjej det är. Du kommer aldrig kunna tro att hon är en tjej som matvägrat, mått dåligt, haft ont i magen och ibland varit på dåligt humör.

Borgerlig politik handlar inte om att sparka på fattiga och de som ligger. Det handlar enbart om att skapa möjligheter för att du och jag ska kunna leva det liv vi vill leva och förverkliga våra drömmar.

Mikael Nylander