"EU måste skärpa sig och agera mot korrupta medlemsländer"
Alina Koltsova och Vladan Lausevic skriver att EU måste samarbeta på en internationell nivå för att lösa tiggarsituationen.
Alina Koltsova ät sekreterare i Miljöpartiet i Arvika.
Följ henne på Twitter: @koltsovagreen
Vladan Lausevic är medlem i Folkpartiet Liberalerna, Alliansen av Liberaler och Demokrater för Europa. Han är även ordförande för nätverket EU-liberaler i Stockholms Län.
Följ honom på Twitter: @VladanLausevic
Diskriminering och social exkludering är allvarliga problem inom Europeiska Unionen. Särskilt i samband med de ekonomiska och sociala kriserna som har ägt rum sedan 2008. Ett tydligt exempel är att EU-medborgare som är romer ofta exkluderas socialt från arbete, studier eller trygghet samt andra rättigheter som varje medborgare i Unionen har rätt till oavsett medlemsstat. Antiziganism och diskriminering av romer är inget nytt problem utan en företeelse som under lång tid har förekommit såväl som i Sverige som i Rumänien.
I en tid av kriser har debatten kommit upp som även tar upp de grundläggande rättigheterna för EU-medborgare inklusive den fria rörligheten. Dessutom har det förekommit åsikter om att det i Sverige ska införas ett förbud mot tiggeri. Vi anser dock inte att ett tiggeriförbud löser problem för människor som ofta är fattiga och socialt utsatta. En nyligen gjord studie visar att ett sådant förbud förmodligen inte skulle vara effektiv. Människor som är desperata samt inte kan eller vill hitta en annan utväg kommer att överväga att tigga. Inte heller anser vi att Sverige bör ha en lagstiftning som fanns med en gång i tiden, den så kallade lagen om lösdriveri. Det går inte att skapa ett bättre förflutet utan det gäller att hitta moderna lösningar.
Samtidigt anser vi att den nuvarande lagstiftningen om den fria rörligheten måste respekteras vilket även innebär att en tre månaders vistelse kan förlängas om medborgare kan bevisa att de aktivt söker arbete. Här spelar civilsamhället en viktig roll som HEM-Föreningen för hemlösa EU-migranter. Organisationer kan med hjälp av statliga och privata donationer hjälpa medborgare att få bättre livschanser och möjligheter även i Sverige. Vidare, i stället för att göra det svårare för människor att ta sig till Sverige från Rumänien och Bulgarien ser vi ett behov av nya åtgärder mot diskrimineringen av romer. Många medborgare i dag i Sverige upplever negativa stämningar runt frågan och kräver att politiker ska agera på nationell nivå.
Det är välkomnat att politker från Sverige åker till Rumänien och kritiserar regeringen där men diskrimineringen av romer kommer inte endast att lösas av Sverige och Rumänien. Därför ser vi behovet av att stärka EU-medborgarskapet med solidaritet och övernationella medborgarideal. Bland annat ser vi ett behov att en pan-europeisk medborgarrättsrörelse etableras och agerar mot all form av diskriminering som riktar sig mot EU-medborgare oavsett ens sexuella, religiösa eller sociala identitet.
Till sist handlar vårt förslag om att Europeiska Kommissionen ska fortsätta med att agera mot medlemsstater som missköter sig genom korruption eller aktivt diskriminering av medborgare, men samtidigt göra mer direkta insatser för medborgare. I Rumänien betraktas det ofta som ett politiskt självmord att vilja göra något för att medborgare som är romer ska få det bättre. Kommissionen skulle därmed kunna omformulera sina krav för socialt inkluderande projekt genom att direkt kunna stödja civilsamhället utan inbladning av nationella myndigheter. Det kan vara värt att nämna att i korruptionsbelastade medlemsstater som Rumänien är förtroendet för Kommissionen högre än för nationella regeringar. Så kan Kommissionen göra skillnad.
Alina Koltsova, sekreterare i Miljöpartiet i Arvika
Vladan Lausevic, ordförande för nätverket EU-liberaler i Stockholms Län
