"Det är vi som är de äkta sverigevännerna"
Agneta Haugaard Farkhak och Maria Robsahm: "Som sverigevän ska du hota och hata, stänga igen dörren för de som är på flykt från krig och terror"
Agneta Haugaard Farkhak är lärare.
Maria Robsahm är personlig assistent.
Den senaste veckan har varit omvälvande. Som om en propp drogs ur så kom hela engagemanget på en gång. I augusti uppmanade Jimmie Åkesson svenska folket att vakna.
Och nog har vi vaknat alltid. Fast kanske inte precis på det sätt som SD-sekten hade önskat sig. Över hela vårt land reser sig folk man ur huse för att visa vilka vi är, vi som bor i detta land. Pensionerade lärare rycker in och undervisar i svenska, anmälningarna att bli god man för ensamkommande flyktingbarn ökar dramatiskt, företag ställer in personalresor för att i stället bidra till katastrofhjälpen, insamlingar till flyktingar slår historiska rekord med mångmiljonbelopp på några få dagar. Miljonärerna skänker miljoner och vanligt folk tar de där extra stegen för att bidra. Och utomlands uppmärksammas vi i Sverige för att vi är ett föredöme för andra.
Samtidigt fortsätter SD-sekten att hata på alla ställen de fortfarande kan hata. Flickebarn hotas med våldtäkt och gamla tanter med brun kulör tycker att det är dags att bränna ner flyktingförläggningar (med flyktingarna inomhus) och den lilla döda pojken Alan hånas öppet. Dessa personer kallar sig gärna för "sverigevänner".
Som "sverigevän" ska du hota och hata, stänga igen dörren för de som är på flykt från krig och terror och sen raljera över deras lidanden. Som "sverigevän" är det viktigt att hålla hårt på svenska traditioner.
Men det de pratar om är inte Sverige.
Det är dags att återövra "Sverige", säga att det är inte svenskt att hata och hota, det är inte svenskt att kasta könsord och invektiv omkring sig så fort man kommer åt. Det är inte svenskt att raljera över lidande och håna utsatta människor. Och det är inte svenskt att planera mordbrand. Det är helt enkelt inte svenskt. Punkt.
Nej, dessa personer är inte vänner av Sverige. De håller inte på svenska traditioner. De bryter mot allt som verkliga vänner till Sverige vill stå upp för – följa grundlagen, mänskliga rättigheter, verka för att nå fredliga uppgörelser, ta emot, hjälpa och ge människor skydd som behöver det, medmänsklighet och en stark vilja att fortsätta det arv som Raoul Wallenberg, Dag Hammarskjöld, Folke Bernadotte visade och stod för. Och, förstås, Astrid Lindgren.
Det är vad en människa som bor i Sverige förväntas stå upp för. Att göra det man kan, alla efter sin förmåga. Litet som stort. Inte vända ryggen åt en medmänniska. Nu ser vi det hända. Över hela vårt land. Vi har all anledning att vara stolta. Den här veckan har vi visat var vi står. Men vi får inte slå oss till ro. Det är nu arbetet börjar. För oss som är de verkliga sverigevännerna.
Agneta Haugaard Farkhak, lärare
Maria Robsahm, personlig assistent
