Svenska familjer ska inte nekas lägenhet på grund av flyktingarna
Fredrik Brodén: Vi ska hjälpa människor. Det är ingen som säger något annat. Det folk ställer sig mot är det stora antalet. Sluta agera som om Sverige är en supermakt, det hjälper varken oss eller flyktingarna.
Fredrik Brodén är 26 år och kommer från Landskrona.
Jag börjar bli innerligt trött på att Sverige ska agera någon sorts storebror till alla som har det svårt i världen. Vi är så inbitna på att hjälpa alla utanför Sveriges gränser att vi glömmer våra egna som behöver hjälp.
Flyktingkrisen är en sak för sig. Där kan jag ha viss förståelse för att vi i Sverige tar ett stort ansvar. Men när man står och försvarar EU-migranters rätt att ockupera privat mark då är min förståelse helt borta. Dock har alla gränser till vilket ansvar vi ska ta i flyktingfrågan nåtts flera gånger om. Vi kan inte och ska inte hjälpa alla dessa människor, när ska ni förstå?
I dag gick Magdalena Andersson dessutom ut med att regeringen ska se över om man kan dra ner kostnaderna för personlig assistans till förmån för flyktingarna. Hur mycket ska vi i Sverige behöva skära ner till förmån för flyktingarna? Personer som är i behov av personlig assistans behöver dessa pengarna lika mycket som flyktingarna behöver dem. Hur mycket ska vår välfärd riskera att utstå innan den fallerar?Jag citerar vad en nära vän till mig sa: "Den dagen jag eller någon nära anhörig till mig behöver ta del av vår välfärd, och vi inte får ta del av den i rätt tid och får rätt hjälp, den dagen är min röst på Sverigedemokraterna tyvärr inte långt borta. Det är inget parti man vill lägga sin röst på, men vad har vi för val till slut?" Håller med om detta till 110 procent.
Jag har varit inne på det innan och jag säger det igen. När vi snackar om sådana här kriser, som just flyktingkrisen, och man vill göra sitt yttersta för att hjälpa så många som möjligt – så kommer det tyvärr bli att grupper ställs mot grupper. Vem kommer få stå tillbaka för någon annan? Det är så det fungerar. För alla kan inte få allt.
Vi ser hela tiden exempel på att ordinarie befolkning får stå tillbaka till förmån för fler och fler flyktingar. Man har tagit, och ska ta, pengar från biståndet till förmån för flyktingarna. Man kollar nu även på om man kan ta pengar från assistansbehovet. Dessutom har jag läst flera inlägg om familjer som nekas lägenheter till förmån för just flyktingarna.
Förstå mig rätt, vi ska hjälpa. Vi ska hjälpa många. Men vi kan inte hjälpa fler nu. Vi skulle slutat för ett bra tag sedan. När man hjälper så pass många så att det går ut över den egna befolkningen, då är det dags att sätta ner foten och säga: "Tyvärr, vi kan inte ta emot fler. Vi har tagit vårt ansvar. Vi har nått vår gräns. Vi måste kunna hjälpa de människor vi har tagit in samtidigt som vi måste tillgodose vår egen befolknings krav och behov".
Men det lär väl Sverige aldrig göra. För vi är storebror till alla i hela världen.
Det som gör mig än mer förbannad är alla hycklare gällande migrantlägret i Malmö. Dessa människor befann sig alltså på privat mark helt olagligt. Till sist rymde lägret cirka 150 EU-migranter. En mindre kåkstad med andra ord. Och att det står personer och försvarar detta är för mig helt oförståligt. Hur kan man försvara att människor hur som helst kan ockupera privat mark bara för att man råkar ha det dåligt ställt?
Lyckligtvis valde Malmö stad att riva lägret. Migranterna var till sist tvungna att gå där ifrån. Visst, dessa människor är också utsatta men det är inte Sveriges ansvar att se till så att dessa människor kan försörja sig. Det är deras hemländers uppgift.
Men återigen så ska Sverige leka storebror och ta hand om även dessa "flyktingarna". I hate to break it to you, men Sverige är inte någon supermakt med oändliga resurser. Hade vi varit det hade vi inte haft dessa diskussioner. Vi hade inte haft dessa problem som faktiskt uppkommer i och med flyktingströmmen och tiggarna. Men när vår förmåga att hjälpa vår egen befolkning börjar kapitulera då kan vi inte bara blunda för problemen. Vi måste agera.
När lägret revs så sa aktivisterna, "Var ska de ta vägen?", Ja men om ni nu är så himla godhjärtade som ni säger er vara, då kan ni väl ta in en eller två personer? På så sätt har dessa människor tak över huvudet och vi slipper se dessa kåkstäder växa fram här och var i Sverige. Det är lätt att vara duktig när man snackar, det är desto svårare att visa det med handlingar när det kommer till frågor likt denna.Vissa vill få det till att det handlar om hat och rasism. Ni kunde inte ha mer fel. Det handlar inte om något av det. Kanske för vissa personer, men dessa personer är i minoritet. Detta handlar endast om att folk i Sverige vill föra en ansvarsfull och verklighetsförankrad invandringspolitik. En politik där syftet är att hjälpa så många som möjligt – så bra som möjligt.
Vi har inte en sån politik i Sverige i dag. I dag går politiken ut på att ta emot så många som möjligt. Att vi sedan inte kan hjälpa dessa människor mer än så verkar inte spela någon roll, främst för vänsterfolket. Vi har inte en fungerande integrationspolitik. Vi har en bostadsbrist som är helt galen. Vi har hög arbetslöshet. Men likväl ska vi ta in tusentals nya människor som vi sätter i passivitet. Jag börjar bli nådigt trött på det. Som sagt, vi ska hjälpa människor. Det är ingen som säger något annat. Det folk ställer sig mot är det stora antalet.
Sluta agera som om Sverige är en supermakt, det hjälper varken oss eller flyktingarna.
Sluta drömma och börja agera utifrån verkligheten.
