Jag vill kunna dansa utan att bli klämd på rumpan

Jag vet inte hur jag ska börja detta riktigt om jag skall vara helt ärlig, jag vet inte hur jag skall nå fram på bästa sätt och till så många som möjligt. Om jag skall vara lite pedagogisk och öppna det hela med ”kära medmänniska” eller om jag ska uttrycka mig precis så som jag känner och öppna med ”äckliga svin”. Därför har jag bestämt mig för att be dig: Snälla läs detta och ta dig sedan en minut eller två och reflektera över vad du precis har läst, och hur du brukar bete dig under nattklubbarnas tak.

Det här riktar jag absolut inte mot alla, utan det här skriver jag bland annat till dig som en gång drog ned mig på dansgolvet och la dig över mig, det här skriver jag till dig som tog tag i mina skinkor och hånlog mot mig när jag vände mig om för att fråga vad du höll på med. Också till dig som la dina händer runt min höft och tryckte mig emot dig. Detta skriver jag till alla ni som helt plötsligt verkar tro att det är okej att ta på vem man vill – bara för att man befinner sig på en nattklubb.

Det finns många i min ålder som ser det som ett rent nöje att gå på klubbar och det är väl egentligen poängen med det också. Jag är genuint glad för deras skull att de kan finna glädje i den miljön. Men för mig har det blivit något som jag istället fruktar. Jag tycker om att festa med mina vänner, jag tycker om att dansa, dricka goda drinkar, och lära känna nya människor. Men för mig är att gå ut på en nattklubb inte allt det där. Jag kan inte finna mig själv bekväm på dansgolvet hur gärna jag än hade velat.

Jag kan bara tala för mig själv men jag tror även att jag talar för många andra när jag säger att det varken är smickrande, attraherande eller intresseväckande när du kommer och kladdar helt oprovocerat. Jag vill kunna stå på dansgolvet utan att bli klämd på rumpan av en främmande människa.

Jag vill kunna dansa utan att du står och klär av mig med blicken, lägger händerna omkring mig eller trycker dig emot mig. Jag är faktiskt en människa och det är ingen annan än jag som äger rätten över min kropp, inte ens om jag befinner mig på en nattklubb, inte ens om jag dansar, och inte heller om jag har en promillehalt över noll procent.

När du kommer och lägger dina händer på min kropp förstår jag att du är intresserad, men jag kan tyvärr inte finna något positivt i det – för jag som står där helt oförberedd på din beröring känner mig bara förnedrad och kränkt. Och det enda jag kan tycka om dig efter det ögonblicket är att du är ett äckligt, respektlöst vider. Så, direkt efter ditt försök att ragga har du förlorat chansen att få mitt intresse, så varför inte försöka på ett respektfullt sätt?

Att jag är ute och lever nattklubbslivet en natt behöver dessutom nödvändigtvis inte betyda att jag är ledig eller är ute efter någon att gå hem med. Så varför vara respektlös mot både mig och den människan jag valt att vara med?

Jag vet att det finns fler som känner så som jag gör och ingen ska behöva känna så som jag gör. Därför hoppas jag att jag kunnat nå fram till någon som har kunnat tänka om, och som kommer ändra sin kroppsliga jargong till något bättre.

Emelie Palm