Ungas rätt att må bra är viktigare än billig städhjälp

Ibland tänker jag på min morbror Harry, som jag och min mamma besökte på Långbro psykiatriska sjukhus och Beckomberga på tidigt 1960-tal. Harry hade diagnosen manodepression, det som vi idag kallar bipolär, och dessutom alkoholproblem.

Harry hade kort utbildning och var ung under depressionen på 1930-talet, vilket innebar att han aldrig hade någon chans till jobb och därmed ingen direkt framtid. Han hankade sig fram i livet, men var då och då inlagd på dåtidens mentalsjukhus.

Hans räddning var familjen: mormor, systrar, bröder, och syskonbarn. Harry hade ett skyddsnät som tog hand om honom under de kritiska perioderna. Mycket har ändrats till det bättre, i dag hade Harry fått bra medicin, säkert fixat en utbildning och klarat sig.

Men en sak har dessvärre inte förändrats, behovet och vikten av att ha ett nätverk och människor i din omgivning som kan hjälpa till att säkerställa att man får den hjälp, vård och omsorg man har rätt till och behöver. I alltför många fall har det krävts att anhöriga till den sjuke engagerat sig, och tagit strid för patientens rättigheter till en god och patientanpassad vård.

Hela området psykisk ohälsa skulle behöva ökade resurser för att möta den utmaning som den ökande psykiska ohälsan innebär. Ett flertal åtgärder skulle behövas, till att börja med behöver vi utbildar fler psykologer, psykiatriker och mentalskötare. Utöver det behövs mer forskning, och vi behöver framförallt en psykiatri som möter sina patienter med respekt och hopp om att det går att leva med de diagnoser som psykiatrin numera är relativt frikostig med.

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen sett till att öka resurserna till vården med 250 miljoner kronor, just för att kunna möta ungas psykiska ohälsa. Det är vår förtjänst att frågan lyftes, och det är en viktig välfärdssatsning eftersom den psykiska ohälsan bland unga ökar i snabb och oroväckande takt.

Som störst är ökningen bland unga kvinnor men också unga män drabbas i allt högre utsträckning av psykisk ohälsa. Psykiska sjukdomar står för en dryg tredjedel av sjukförsäkringskostnaderna och är den vanligaste anledningen till sjukskrivning.

Ingångarna till vården måste utvecklas, till exempel måste ungdomsmottagningarna bredda sin kompetens och även bli en första linjens ingång för de som behöver samtal, råd och hjälp. Vi behöver även utveckla primärvården till att bli det ställe där vi först landar när vi mår dåligt psykiskt.

Under tiden som Vänsterpartiet förhandlade fram dessa välkomna förstärkningar ondgjorde sig alliansen över att de som har det absolut bäst får något nedskuret RUT- och ROT-bidrag.

Faktum är att i Folkpartiets skuggbudget är satsningen för psykisk ohälsa borttagen. De satsar hellre på att privatpersoner ska kunna ha hemhjälp i Danderyd. Vänsterpartiets 250 miljoner spelar en stor roll, men vill vi se skillnad på riktigt behövs mer. Vårt förslag är bankskatt, nedtrappade räntebidrag och högre beskattning av de rikaste. Dessutom slut på bidrag till de som har det absolut bäst. Vad vill du se? Möjligheten att ha hembiträde – eller att vi kan möta ungas psykiska ohälsa på riktigt?

Karin Rågsjö,
Vårdpolitisk talesperson, Vänsterpartiet