Ann Mari Olsen berättar om sin veganism.
1 av 3
Ann Mari Olsen berättar om sin veganism. - Foto: Privat/TT
Ann Mari Olsen.
2 av 3
Ann Mari Olsen. - Foto: Privat
"Jag gjorde upp med mina tidigare åsikter".
3 av 3
"Jag gjorde upp med mina tidigare åsikter". - Foto: TT

Varför kan ni inte bara låta mig äta det jag vill?

Toppbloggare: Jag har inget emot att prata om det här. Men det har faktiskt varit lite jobbigt, eftersom många har varit emot mitt val, och jag måste argumentera för det hela tiden.


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenten

Ann Mari Olsen är en norsk bloggare. Läs inlägget på norska här.

"Vegan, va? Vad är det". Ja det var faktiskt min första tanke när jag hörde ordet första gången. Tanken på att leva ett liv utan mjölk, ägg, oss eller andra animaliska produkter kändes helt sjuk. Vegetarian är en sak, men vegan känns väldigt extremt. Det kändes lite väl alternativt, och som en typisk hippiegrej.

Jag är från Toten (norskt landskap reds. anm.). Jag växte upp med en bonde som närmaste granne, och en massa djur gick fritt. Jag har alltid gillat djur, men där jag växte upp så var djur också mat.

Det var bara så det var. Kon var söt och den gav oss mjölk och kött. Det var perfekt, speciellt eftersom kon fått röra sig fritt stora delar av sitt liv. Det var jag så jag tänkte.

Jakt är också något som många håller på med i Toten, och för mig har det alltid känts okej, för det är ju mat, och kött äter vi för att överleva. Vem har inte varit på fisketur och ätit sin egen fisk?

Många tror att laxen, salamin och burgaren de äter kommer ner från himlen, och jag fick extremt mycket kritik och hat när jag själv åkte och jagade. Men för mig var det naturligt, då jag bara åt kött som kommit från djur som levt sina liv i frihet. Jag försvarade mig med att sånt är livet, och att det inte var värre än en burgare på McDonalds.

Jag inser att det är ett helt förfärligt tankesätt att ha. Extremt egoistiskt, men det visste jag inte då. Jag var okunnig, helt enkelt. När jag satte mig in vad veganism är, och började läsa på och se dokumentärer om köttindustrin, så fick jag en chock. Jag hade aldrig förstår hur illa det var, och jag började må dåligt när jag satte mig in i allt. Jag kände mig som en förfärlig människa som inte tänkt på det här sättet förut.

Jag har i hela mitt liv trott att mjölk är sunt och att det hör hemma i en vanlig kost. Att vi måste äta kött för att överleva och att det är bra att vi människor ska bestämma över andras liv bara för att bli mätta.

Naturkatastroferna blir större fler, människor svälter, och det är vi som bär skulden. Vi hade kunnat stoppa det här om vi hade struntat i våra egna, egoistiska, behov. Koindustrin är den största miljöboven, och all mat som ger till kor dagligen hade räckt till att ge hela jordens befolkning mat. Det är helt sjukt, och vi måste öppna våra ögon och göra något.

Jag sitter med en helt förskräcklig känsla av hur djur har det för att vi ska bli mätta ett par timmar. En frustration över att jag inte förstått tidigare, och en sorg över att så många aldrig kommer att förstå. Jag har sett så många förskräckliga filmer. Jag har gråtit, och jag visste att efter det här finns ingen återvändo.

Det är möjligt att många kommer se det här som extremt, men jag kunde inte leva på det sättet längre. Och jag vill göra allt för att stoppa lidandet för djuren och vår planet.

Jag vet att jag har en blogg som når ut till många, och jag skriver det här inlägget till de som har frågat mig om veganism. För det är många. De som känner mig vet att jag är en person med väldigt starka åsikter, och att jag menar det jag säger. Men man kan inte diskutera fakta. Och jag slogs hårt i ansiktet av fakta. Därför blev jag vegan.

Jag har inget emot att prata om det här. Men det har faktiskt varit lite jobbigt, eftersom många har varit emot mitt val, och jag måste argumentera för det hela tiden. Argumentera för att jag inte vill att djur ska lida. Att jag inte stöttar den industri som kommer förstöra vår planet.

Det går bara ut över mig. Att jag väljer att leva på endast saker som kommer från jorden är inget som påverkar dig. Jag tror inte att jag kommer förändra världen genom att inte kött och andra produkter från djur. Men jag tror att alla har ett ansvar, både för djuren och miljön, och då måste det göras något.

Jag gjorde upp med mina tidigare åsikter, och jag har aldrig mått bättre. Jag äter sund och god mat varje dag. Det finns ersättningar för det mesta och jag saknar ingenting av det jag åt förut. Många är rädda för att inte få i sig proteiner, men det är inte något problem. Jag har aldrig ätit så sunt och varierat som nu, och det finns proteinpulver om man behöver det. Jag levt det här livet i flera månader nu, och om jag kan så kan alla.

Som sagt, jag vill inte bli ett freak som bara pratar om veganism. Men något som gör mig glad är att några av mina vänner har visat intresse för det här, och ville att jag skulle skicka länkar till saker som jag pratat om. Därför samlar jag nu lite tips i det här inlägget.

Finns det en film som alla borde se så är det Earthlings. Det är bland annat Joaquin Phoenix och Moby som står bakom den. Den har fått stor uppmärksamhet världen över, och Ellen DeGeneres blev vegan efter att ha sett den.

Den andra filmen jag vill rekommendera är Cowspiracy, det var filmen som gjorde att jag blev vegan. Den finns bland annat på Netflix.

Forks over knives visar hälsofördelarna med ett växtbaserat liv jämfört med det många lever nu. Den visar många exempel på gamla och nya studier som pekar på att det inte är sunt att äta kött och animaliska produkter. Tvärt emot visar den att många som varit sjuka blivit friska efter att ha blivit veganer. Den finns på Netflix och Youtube.

Slutligen vill jag tipsa om det bästa tal du någonsin kommer höra: https://www.youtube.com/watch?v=es6U00LMmC.

Ann Mari Olsen

/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Äter du kött?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.