Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Mina överarmar sladdrar och hänger – men vem bryr sig?

My Westerdahl har inte komplex för sina överarmar längre.
1 av 3

My Westerdahl har inte komplex för sina överarmar längre.

Privat

My Westerdahl.
2 av 3

My Westerdahl.

Privat

My Westerdahl.
3 av 3

My Westerdahl.

Privat

Debatt | 08/01/2016 13:57

Debattören: Klart människor noterar mina överarmar, men det blir en mindre detalj när de inser att de mår bra i mitt sällskap.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Jag har gått ner 85 kilo, halverat min kroppsvikt. Det sätter så klart spår på kroppen. Jag har inte jättemycket hud över magen, men mina överarmar är riktigt hängiga.

Som du ser på bilden nedan hänger de och dinglar en del. Vad förväntar man sig av sin kropp? Inte ser den ut som en fitnessmodell när man tappat 85 kilo, dessutom helt på egen hand. Men det hindrade inte mig från att titta dömande på mig själv. Förut hade jag extrema komplex för mina överarmar och bar alltid kofta. Jag tyckte det var väldigt förnedrande att vara 20 och ha gäddhäng.


Jag är bara 26 år, men har en kropp som om jag fött tre barn. Ingenting negativt med att ha fött många barn, men kroppen förändras, liksom min har gjort vid min kraftiga viktnedgång.

Jag har en del förnedrade minnen som det har åsamkat mig. Som när en snubbe sa, för länge sedan sa när han såg mig näck: "Jag attraheras inte av detta, det var inte vad jag förväntade mig". Sånna minnen gör såklart mig inte på bra humör att tänka på.

Däremot kommer det aldrig att kuva mig. Jag väljer att gå i tighta kläder, korta armar och korta klänningar. Jag får ju på mig kläderna. Grejen är att det är inte hur man har det, det är hur man tar det. Din och min inställning till våra kroppar.

Min inställning till mig själv är att jag ser helheten. Jag går inte och nojar över en kroppsdel eller hur sladdrig jag är naken. Jag ser hela My. Jag har sladdriga överarmar, sure, men jag är förbannat rolig, jag skrattar ihop med andra människor. När man träffar andra människor så tänker man inte på detaljerna hos dem, man får ett helhetsintryck och sedan agerar man efter det, eller hur?

Klart människor noterar mina överarmar, men det blir en mindre detalj när de inser att de mår bra i mitt sällskap. Även om jag har det lite sladdrigt så visar folk intresse. Inte fasiken bryr de sig om mina sladdriga överarmar, de får intrycket att jag är självsäker och positiv. Det är sånt som attraherar, både vänner och partners.

Det är när du börjar slå på dig själv och dina detaljer som livet blir jobbigt. Man drar sig undan, gömmer sig och blir mindre öppen. Det är inte positivt alls, det avspeglas på helhetsintrycket. Accepterar du dig själv accepterar du också andra. Det går att öva upp. Tacka din kropp för att den bär dig varje dag. Uppmärksamma allt bra du gör. Fokusera inte på detaljer - välj att se hela dig själv!

My Westerdahl